– Åtminstone tre av pilotlinorna har börjat ta emot företag och de nationella kompetenscentren har fått en väldigt bra start, mycket snabbare än vad jag trodde. När det kommer till designplattformen så har vi precis utvärderat de första förslagen så det tar några månader innan de kommer igång, säger Jari Kinaret och fortsätter:

– Men att skapa fem pilotlinor som har en total kostnad på 2,5 miljarder euro görs inte över en natt. Jag räknar inte med att de ska vara helt klara förrän 2029 eller 2030, särskilt inte de två sista, de för material med brett bandgap och fotonik.

Chips Joint Undertaking, i dagligt tal Chips JU, ansvarar för att realisera Pelare 1 i Chips Act, forsknings- och innovationsdelen. Chips JU tar fram utlysningarna, granskar ansökningarna och ska se till att målen i det som kallas Chips for Europe uppnås. 

I Chips Act finns även Pelare 2 som handlar om att attrahera nya fabriker och Pelare 3 om att skapa en krisberedskap, men dessa administreras inte av Chips JU.

Budgeten under Pelare 1 är på 2,8 miljarder euro. Pengarna kommer från EU-kommissionen och ska räcka fram till 2030. Dessutom finns 1,3 miljarder euro, som inte ligger under Chips Act, men som går till elektronikkomponenter och system.

De enskilda länderna förväntas satsa lika mycket som EU och deltagande företag ska lägga en till två gånger EU:s pengar vilket ökar totalbeloppet till ungefär 11 miljarder euro.

Tanken med pilotlinorna är att hjälpa uppstartsbolag och universitet men också små- och medelstora företag att testa idéer som de annars inte skulle haft möjlighet att göra.

Jari Kinaret

– Eftersom jag kommer från den akademiska världen tar jag ett exempel därifrån. Anta att det finns en student som har gjort något bra i labbet. Personen har gjort tio exemplar eller så, varav två fungerar. Han eller hon är lycklig för det går att publicera resultatet i någon prestigefull tidskrift men det är långt ifrån en industriell produkt, säger han och fortsätter:

– Du kan inte gå till TSMC och säga: jag har de här två som fungerar, kan ni tillverka en miljon av dem?

Pilotlinorna ska överbrygga gapet mellan forskning och volymproduktion men de blir inte särskilt användbara om man inte kan designa för dem.

– Det är där som designplattformen kommer in. Det är den mest komplexa aktiviteten vi gör.

Det handlar om implementeringsstöd, bland annat verktyg, bibliotek och modeller (PDK:er) som gör det möjligt för andra att designa för pilotlinorna.

Tidsmässigt ligger designplattformen lite efter pilotlinorna. När denna text skrivs i mitten på mars har de första förslagen till designverktyg precis utvärderats och i bästa fall kommer kontrakten med dessa konsortier att undertecknas till sommaren.

– Vi har valt ut de första nio teamen. Sen får vi undersöka om det finns gap där de inte kan hjälpa företagen. Det skulle kunna handla om integrerad fotonik. Vi har reserverat pengar för det.

Värt att notera att designplattformen inte är begränsad till pilotlinorna, den kan bistå företag och forskare som vill få tillgång till andra renrum som exempelvis är finansierade av enskilda länder eller regioner.

Sen finns de 30 nationella kompetenscentren som även de ligger under Chips for Europe. Att de inte är 28, som antalet medlemsländer, beror på att Spanien och Belgien har två stycken vardera.

– De ska göra saker som att hjälpa företagen att komma in på pilotlinorna och få tillgång till designplattformen. De kan också ge råd om hur man kommersialiserar forskningsresultat. Jag vet att det finns den typen av kunskap i det svenska centret och i en del andra.

Ytterligare en uppgift som ligger på centren är utbildning, som är en nationell fråga snarare än en fråga för EU.

Det fjärde uppdraget inom ramen för Chips for Europe handlar om kvantteknik.

– Jag har signerat de första kontrakten. Det handlar bland annat om projekt kring kvantteknik baserat på supraledare eller fotonik, säger Jari Kinaret.

Vid sidan av Chips for Europe finns ett brett initiativ för elektronikkomponenter och system där EU stöttar olika forsknings- och innovationsprojekt.

– Årligen stöttar vi ungefär 15 till 20 stycken. En del får några få miljoner euro medan det för andra handlar om tiotals miljoner euro.

Räknar man också in de pengar som företag och forskningsorganisationer liksom delstater och stater lägger in är summan ungefär fyra gånger högre. De största projekten är därmed på hundra miljoner euro eller mer.

– Blickar man tillbaka, så har Chips JU och dess föregångare finansierat projekt som varit viktiga för Europa, som ASML med dess EUV-teknik men också för att fordonsindustrin har kunnat modernisera sig och för medicinsk teknik.

Under fjolåret var det ungefär 800 parter som fick bidrag inom ramen för Chips JU. De hade sökt pengar redan 2024 men urvalsprocessen tar tid och kontrakten undertecknades först i fjol.

Normalt borde en tredjedel av parterna vara små och medelstora företag men 2025 låg siffran betydligt lägre. Förklaringen är uppstarten av pilotlinorna och kompetenscentren där mindre företag inte deltar lika aktivt.

Ett sätt att sprida resultaten utanför de närmast berörda är EFECS, de årliga konferenserna, där förra årets var förlagd till Malta och samlade mellan 600 och 700 personer. I år blir det Helsingfors den 30 november till 4 december.

Även om Chips Act är ett europeiskt program finns en del aktiviteter för att skapa samarbeten med företag och organisationer på andra kontinenter.

– Vi har en del utlysningar med länder utanför Europa. I fjol och året innan hade vi ett med Korea. I år kommer vi att ha med Indien och Singapore och vi diskuterar med Japan.

En komplikation är att EU:s finansiering bara kan gå till europeiska parter, så deltagare från andra världsdelar måste hitta finansiering i hemlandet vilket gör beslutsgången komplex och långsam.

Dessutom finns säkerhetsaspekter som kan sätta käppar i hjulen för exempelvis projekt inom kvantområdet.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Även om Chips Act och därmed även Chips JU knappt kommit ur startblocken har det redan startat en diskussion kring en fortsättning efter år 2030. Om saker behöver förändras i en Chips JU 2.0 är för tidigt att säga och inget som Jari Kinaret vill kommentera.

– Det handlar om politik och det är EU-kommissionen som leder arbetet. Vad jag förstår planerar de att publicera ett första utkast till slutet av maj så jag är övertygad om att det blir en fortsättning.