Informationssäkerhet har många sidor och säkerhet måste ses ur ett helhetsperspektiv. Säkerhet är inte bara rätt kvalitet på programkod, utan lika mycket en fråga om teknik, organisation och arkitektur.
Den senaste informationen från olika leverantörer av kraftsystem som driver mål rörande patentintrång har gett upphov till frågor kring det amerikanska patentsystemet. Dessutom frågar sig många om den amerikanska patentreformen kommer att förändra det sätt på vilket företag ansöker om patent.
Sverige har under decennier gjort sig känt som ett land som utvecklat och i viss mån producerat många sofistikerade elektronikprodukter inom flera branschområden som telekom, fordon, medicin, militärt och industri. Som bekant uppstår inte en ny elektronikprodukt från en enskild källa utan från en hel kedja av nästan helt oberoende funktioner såsom komponentutveckling och -tillverkning, elektronikkonstruktörer, cad, mönsterkortproduktion, montering och lödning samt test. Över denna känsliga kedja svävar olika svenska och europeiska myndigheters invecklade krav på anpassning till direktiven WEEE, RoHS och EUP.
Elektroniktidningen träffade FPGA-himlens två största megastjärnor strax före sommaren – Xilinx vd och styrelseordförande Wim Roelandts och Alteras vd och styrelseordförande John Daane. Båda var avspända och ödmjuka men samtidigt säkra på att just deras väg är den rätta.
Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller framtagande av nya innovationer inom den medicintekniska branschen och en mängd produkter och tjänster har tagits fram av svenska företag. Några exempel är pacemakern, strålkniven, ultraljud, kuvösen och dialysen.
Kopieringsskydd, eller Digital Rights Management (DRM), börjar tyvärr bli en allt större del av den digitala vardagen. Tyvärr, därför att det enda det åstadkommer är sorg och elände för dem som faktiskt betalar för sig. DRM ger inte något skydd mot piratkopiering, utan skyddar mer mot privatkopiering, något som konsumenterna har möjlighet till enligt lag.
En gång - säg i mitten av 1900-talet - var tilltron till teknik och vetenskap stor i det allmänna medvetandet. Ingenjörer var beundrade personer som kunde nyttiggöra tekniken genom industriella processer vilka gav upphov till arbetstillfällen och nya produkter. Förtröstan på teknik som framtidens lösen var monumental, ingenjörsvetenskapen en grund för utveckling. Inte minst gällde detta våra områden, teleteknik, elektronik och senare datateknik.
Vi som arbetar med RoHS-direktivet på KemI känner inte igen den beskrivning av vårt arbete med RoHS som Lars-Gunnar Klang ger i nr 9 av Elektroniktidningen.
Om myndigheterna valt att samarbeta med svensk elektronikindustri inför införandet av WEEE- och RoHS-direktiven skulle övergången ha gått betydligt smidigare, såväl för företagen som för Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.
IM-föreningen har ett trovärdighetsproblem. Om man arrangerar en mässa för inbyggnadsbranschen, så måste hela branschen få vara med på lika villkor. Så är inte fallet idag.
Stoppar man en groda i en kastrull med lite hett vatten så hoppar den ut. Men om grodan får ligga i kallt vatten, som sakta värms upp, så dör grodan när vattnet nått en viss temperatur. Precis så är det med svenska elektronikmässor.
Linuxdevices, Windowsdevices och Dr Dobbs. Och Slashdot, förstås. Det är vad Elektroniktidningens inbyggnadsreporter Jan Tångring kommer att läsa i hängmattan i sommar.
På fikabordet har någon lagt ett tidningsklipp. Det inleds med upplysningen, att om vintern blir fortsatt sträng så finns det risk för elransonering i Sverige. Bild på en ung, söt tjej (Sofia, 22, servitris) under frågan: ”Är Du rädd för elransonering i vinter?”
Lugnande svar: ”Nej, jag är personligen inte särskilt elberoende eftersom jag jobbar och bor mitt i stan.”
About / Advertise 
Informationssäkerhet har många sidor och säkerhet måste ses ur ett helhetsperspektiv. Säkerhet är inte bara rätt kvalitet på programkod, utan lika mycket en fråga om teknik, organisation och arkitektur.
Den senaste informationen från olika leverantörer av kraftsystem som driver mål rörande patentintrång har gett upphov till frågor kring det amerikanska patentsystemet. Dessutom frågar sig många om den amerikanska patentreformen kommer att förändra det sätt på vilket företag ansöker om patent.
Sverige har under decennier gjort sig känt som ett land som utvecklat och i viss mån producerat många sofistikerade elektronikprodukter inom flera branschområden som telekom, fordon, medicin, militärt och industri. Som bekant uppstår inte en ny elektronikprodukt från en enskild källa utan från en hel kedja av nästan helt oberoende funktioner såsom komponentutveckling och -tillverkning, elektronikkonstruktörer, cad, mönsterkortproduktion, montering och lödning samt test. Över denna känsliga kedja svävar olika svenska och europeiska myndigheters invecklade krav på anpassning till direktiven WEEE, RoHS och EUP.
Visst går det att bygga en dator för hundra kronor. Allt beror på vad man lägger i begreppet.
Vissa aktörer försöker just nu slänga in ett patentsystem i vad som tidigare var en fri marknad - mjukvarubranschen.
Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller framtagande av nya innovationer inom den medicintekniska branschen och en mängd produkter och tjänster har tagits fram av svenska företag. Några exempel är pacemakern, strålkniven, ultraljud, kuvösen och dialysen.
Hur ser vardagen ut i dag för en ung och relativt nyutexaminerad ingenjör? David Edwertz på SER berättar om sina egna erfarenheter.
Kopieringsskydd, eller Digital Rights Management (DRM), börjar tyvärr bli en allt större del av den digitala vardagen. Tyvärr, därför att det enda det åstadkommer är sorg och elände för dem som faktiskt betalar för sig. DRM ger inte något skydd mot piratkopiering, utan skyddar mer mot privatkopiering, något som konsumenterna har möjlighet till enligt lag.
En gång - säg i mitten av 1900-talet - var tilltron till teknik och vetenskap stor i det allmänna medvetandet. Ingenjörer var beundrade personer som kunde nyttiggöra tekniken genom industriella processer vilka gav upphov till arbetstillfällen och nya produkter. Förtröstan på teknik som framtidens lösen var monumental, ingenjörsvetenskapen en grund för utveckling. Inte minst gällde detta våra områden, teleteknik, elektronik och senare datateknik.
Vi som arbetar med RoHS-direktivet på KemI känner inte igen den beskrivning av vårt arbete med RoHS som Lars-Gunnar Klang ger i nr 9 av Elektroniktidningen.
Om myndigheterna valt att samarbeta med svensk elektronikindustri inför införandet av WEEE- och RoHS-direktiven skulle övergången ha gått betydligt smidigare, såväl för företagen som för Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.
Stoppar man en groda i en kastrull med lite hett vatten så hoppar den ut. Men om grodan får ligga i kallt vatten, som sakta värms upp, så dör grodan när vattnet nått en viss temperatur. 
