About / Advertise
En gång - säg i mitten av 1900-talet - var tilltron till teknik och vetenskap stor i det allmänna medvetandet. Ingenjörer var beundrade personer som kunde nyttiggöra tekniken genom industriella processer vilka gav upphov till arbetstillfällen och nya produkter. Förtröstan på teknik som framtidens lösen var monumental, ingenjörsvetenskapen en grund för utveckling. Inte minst gällde detta våra områden, teleteknik, elektronik och senare datateknik.Sakta dalade ingenjörsvetenskapens stjärna, och i samma takt minskade intresset för teknisk utbildning. Några IT-kriser spädde på och plötsligt kunde de förut så åtrådda utbildningarna på våra tekniska högskolor inte ens fyllas.
Den gamla entusiasmen för teknik har idag bytts mot ett minst lika starkt engagemang för miljöfrågor. Ingen tvivlar längre på att just dessa är avgörande för vår framtid - inte Sveriges eller Europas, utan mänsklighetens. För att göra en hållbar utveckling allmänt accepterad måste vi finna nya sätt att leva utan att tappa levnadsstandard.
Det är här tekniken kommer in. Låt oss begrunda bara några möjligheter från vårt eget teknikområde:
o Telekonferenser, ett sätt att undvika energikrävande transport av människor bara för att överföra deras tankar
o Elhybridmotorn, så entusiastiskt beskriven av professor Alaküla vid SERs höstmöte, sänker bilars bränsleförbrukning
o Fjärröverföring av röntgenbilder gör att en jourhavande läkare i Solna samtidigt kan tjänstgöra på ett sjukhus i Växjö
o Styrningen av en värmepump ser till att elpatroner kopplas in så lite som möjligt (tydligen inte ett helt enkelt problem)
o Datorsimulering av allt från bilkrockar till kirurgiska ingrepp sparar på riktiga resurser
o Utveckling av nya energikällor, till exempel solceller och vindkraftverk, är lovande.
I stort som smått kan vi se exempel på hur teknik ger bättre livskvalitet och bättre miljö. Kanske flest fascinerande möjligheter finns inom styrning och reglering, en disciplin som förenar elektronik med kraftteknik, understödda av tele- och datateknik: Allt svagare signaler styr allt större förlopp mot ökad resurssnålhet. Teletekniken är lika lovande, svaga signaler betyder allt mer för allt fler; min största fascination är "Nätet" som på bara 15 år har förändrat vårt sätt att arbeta, att tänka, att leva - en förändring vars betydelse vi ännu bara anar.
En hållbar samhällsutveckling och en miljövänlig livsstil kräver mer teknik, inte mindre. Den kommer att kräva fler ingenjörer, inte färre. Den förmenta fienden kommer i själva verket att bli den bästa vännen i arbetet. Det är mot den bakgrunden som vi skall välkomna det teknikintresse som mediehysterin kring ingenjör (sic!) Fuglesangs rymdpromenader har väckt hos svenska ungdomar.
Karsten Larsen
vice ordförande i SER,
Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksförening
vice ordförande i SER,
Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksförening
