Flera halvledarbolag menar att fasväxlande minnen (phase-change memory, PCM) på sikt kommer att kunna ersätta alla möjliga minnen – från NAND och NOR till DRAM. Det är bara behoven som avgör hur de kommer att nischa sig.
Med det uttalade målet att kopiera biljätten Toyotas framgångsrecept med ”lean produktion” drog Produktionslyftet igång år 2007. Projektet välsignades av både fackförbundet IF Metall och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. De 65 miljoner som statliga finansiärer sköt till ser ut att ha gett bestående resultat. I varje fall om man ska tro de fyra elektronikföretag som deltagit och den forskargrupp som studerat projektet.
Energibolaget Fortum driver sedan två år tillbaka ett projekt kring elbilar och infrastruktur för laddning. En bred övergång till elbilar kräver enkel laddning, menar företaget, som tror att ultrasnabb laddning på 5–6 minuter blir ett komplement till laddning med vanlig hushållsel.
Biltillverkare världen över står i startgropen för att lansera bilar med eldrift på bred front. Men utmaningarna är fortfarande många. Speciellt batterierna och laddningen av dem är förknippade med frågetecken.
Mobiltekniken LTE ska ta mobilt bredband till en helt ny nivå. Utvecklingen är en rejäl teknisk utmaning, som samtidigt ger stora möjligheter för test- och mätföretagen. Svårast av allt att testa är mimo – multiple input, multiple output – med två eller fler antenner på såväl basstationer som terminaler.
Digital kraft skapar en mängd möjligheter som inte funnits tidigare. Utvecklingsfasen kan förkortas, verkningsgraden höjas samtidigt som systemet blir mer robust och flexibelt. Det menar många halvledartillverkare som insett fördelarna med tekniken. Ändå lär det dröja många år innan digital kraft är det självklara valet i ett bredare perspektiv.
Är Mimo den sista stora möjligheten för radiotekniken att få in fler kanaler på ett givet frekvensband, eller finns det fler frihetsgrader än den rumsliga att ta till för att utnyttja spektrum effektivare? Ska man tro ingenjörshandböckerna är vi snart vid vägs ände, men fysiker i bland annat Uppsala har visat att det går att klämma in många gånger mer information än idag i ett givet frekvensband. Men då måste man använda även de komponenter i Maxwells ekvationer som man normalt approximerar bort. Det handlar om rotationen och rotationsmomentet hos radiovågorna.
Än är det ovanligt att använda FPGA:er för att styra elmotorer. De flesta använder styrkretsar, alternativt DSP:er i beräkningsintensiva tillämpningar. Fast svenska Unjo anser inte att DSP:er behövs i motorstyrning – tekniskt är FPGA:n bättre. Priset på FPGA:er är dock fortfarande för högt, menar det schweiziska motorstyrningsföretaget Technosoft.
Kiselkarbid och galliumnitrid är två material med liknande egenskaper. Och båda har potential att skapa än mer energieffektiva lösningar framöver. Fast när spänningen kryper över flera kilovolt är det kiselkarbid som gäller.
Bränsleceller har länge utmålats som den ultimata batteriersättaren. Tyst, miljövänlig och bara att tanka med nytt ”bränsle” när strömmen sinar. Men än så länge är det mesta bara drömmar för den som inte har väldigt udda behov eller stor plånbok.
Trots bristande forskningsanslag (länk) finns det gott om svenska små och medelstora bolag inom medicinsk elektronik, och en hel rad hyperintressanta forskningsprojekt. Här presenterar Elektroniktidningen ett axplock av företag, produkter och projekt som vi tycker är värda att uppmärksamma.
Gamla, sjuka och hantverkare. Det är några kategorier av människor som skulle kunna få hjälp av den mektroniska handske som nystartade Bioservo Technologies håller på att utveckla. Handsken, som innehåller sensorer, konstgjorda senor och motorer, förstärker kraften i handen utan att vara kopplad till nerverna.
I november startade ett nytt svenskt forskningsprojekt med mål är att skapa en datortomograf som ger markant lägre stråldos än dagens maskiner. Projektet finansieras av Familjen Erling-Perssons stiftelse med 23,7 miljoner kronor och en prototyp ska stå färdig inom tre år för test på patienter på Karolinska Institutet.
Att strålbehandla en prostatatumör kan tyckas vara en rättfram uppgift om det inte vore för att körteln inte håller sig stilla trots att patienten ligger ned på behandlingsbordet. Lösningen hittills har varit att bestråla ett mycket större område varvid även frisk vävnad skadas vilket kan leda till impotens, inkontinens och blödningar från ändtarmen. Det här vill Göteborgsföretaget Micropos Medical ändra på med en teknik som liknar GPS-positionering.
Devisen att ryggkliare uppfinns när det kliar på ryggen stämmer bra på Medicpen. Det började med att Cristian Hallin var på långsemester med malariakur: ” Jag märkte hur fruktansvärt svårt det var att komma ihåg långtidsmedicinering.
Svenska G-Coder Systems har utvecklat en joystick som används för att träna läkare att utföra titthålsoperationer. Olika handtag, som motsvarar olika instrument, kan kopplas till joysticken. Utmaningen har varit att ge läkaren exakt information om var spetsen på joystickens övningsinstrument befinner sig i den virtuella kroppen i varje ögonblick.
About / Advertise
Power over Ethernet får nu både mer muskler och hjärna. Det öppnar för nya tillämpningar och energismartare komponenter.
Är Mimo den sista stora möjligheten för radiotekniken att få in fler kanaler på ett givet frekvensband, eller finns det fler frihetsgrader än den rumsliga att ta till för att utnyttja spektrum effektivare? Ska man tro ingenjörshandböckerna är vi snart vid vägs ände, men fysiker i bland annat Uppsala har visat att det går att klämma in många gånger mer information än idag i ett givet frekvensband. Men då måste man använda även de komponenter i Maxwells ekvationer som man normalt approximerar bort. Det handlar om rotationen och rotationsmomentet hos radiovågorna.
Bränsleceller har länge utmålats som den ultimata batteriersättaren. Tyst, miljövänlig och bara att tanka med nytt ”bränsle” när strömmen sinar. Men än så länge är det mesta bara drömmar för den som inte har väldigt udda behov eller stor plånbok.
Gamla, sjuka och hantverkare. Det är några kategorier av människor som skulle kunna få hjälp av den mektroniska handske som nystartade Bioservo Technologies håller på att utveckla. Handsken, som innehåller sensorer, konstgjorda senor och motorer, förstärker kraften i handen utan att vara kopplad till nerverna.
I november startade ett nytt svenskt forskningsprojekt med mål är att skapa en datortomograf som ger markant lägre stråldos än dagens maskiner. Projektet finansieras av Familjen Erling-Perssons stiftelse med 23,7 miljoner kronor och en prototyp ska stå färdig inom tre år för test på patienter på Karolinska Institutet.
Att strålbehandla en prostatatumör kan tyckas vara en rättfram uppgift om det inte vore för att körteln inte håller sig stilla trots att patienten ligger ned på behandlingsbordet. Lösningen hittills har varit att bestråla ett mycket större område varvid även frisk vävnad skadas vilket kan leda till impotens, inkontinens och blödningar från ändtarmen. Det här vill Göteborgsföretaget Micropos Medical ändra på med en teknik som liknar GPS-positionering.
Devisen att ryggkliare uppfinns när det kliar på ryggen stämmer bra på Medicpen. Det började med att Cristian Hallin var på långsemester med malariakur: ” Jag märkte hur fruktansvärt svårt det var att komma ihåg långtidsmedicinering.
Svenska G-Coder Systems har utvecklat en joystick som används för att träna läkare att utföra titthålsoperationer. Olika handtag, som motsvarar olika instrument, kan kopplas till joysticken. Utmaningen har varit att ge läkaren exakt information om var spetsen på joystickens övningsinstrument befinner sig i den virtuella kroppen i varje ögonblick.
