Klart lägre pris och dessutom större, snabbare och lägre effektförbrukning. Det är budskapet när uppstartsföretagen Achronix och Tabula siktar in sig på den lönsamma marknaden för riktigt stora FPGA:er där kretsarna från Xilinx och Altera kan kosta tusentals dollar. Huruvida utmanarna lyckas vet vi dock tidigast om tre-fyra år.
En kraftig utbyggnad av vindkraften, småskaliga solcellsanläggningar, allt fler elbilar, smarta hushållsapparater som håller reda på när elen är billig och politiker som vill minska koldioxidutsläppen. Det är några av de ingredienser som producenter, distributörer och säljare av el måste ta allt större hänsyn till och som tvingar fram en ökad intelligens i elnätet.
När Danica Kragic, professor i robotik på KTH, talar robotar är det gränslinjen mellan mänskligt tänkande och kroppskontroll som fascinerar. Hur urskiljer man ut vad som är viktigt i sensorernas data? Och vad är värt att lägga på minnet?
Dagens kretskort kräver ofta flera spänningar – uppåt tio är inte ovanligt och uppemot fyrtio förekommer. Att konstruera sådana kort kräver både god ingenjörskonst och tillgång till bra konstruktionsverktyg. Värme, spänningsfall, signalintegritet och sekvensering är några frågor som måste ha svar.
Det blir allt vanligare att FPGA-konstruktioner innehåller en eller flera mjuka processorer. Bättre verktyg, större FPGA:er, vanare utvecklare och krympande prestandaskillnad mot använda hårda kärnor – det är några av orsakerna.
Igår presenterade svenska Lava Electronics den först teven med Googles operativsystem Android inbyggt. Det var bara en försiktig början. Snart kommer en flod av inbyggda system som utnyttjar Googles operativsystem.
Flera halvledarbolag menar att fasväxlande minnen (phase-change memory, PCM) på sikt kommer att kunna ersätta alla möjliga minnen – från NAND och NOR till DRAM. Det är bara behoven som avgör hur de kommer att nischa sig.
Med det uttalade målet att kopiera biljätten Toyotas framgångsrecept med ”lean produktion” drog Produktionslyftet igång år 2007. Projektet välsignades av både fackförbundet IF Metall och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. De 65 miljoner som statliga finansiärer sköt till ser ut att ha gett bestående resultat. I varje fall om man ska tro de fyra elektronikföretag som deltagit och den forskargrupp som studerat projektet.
Energibolaget Fortum driver sedan två år tillbaka ett projekt kring elbilar och infrastruktur för laddning. En bred övergång till elbilar kräver enkel laddning, menar företaget, som tror att ultrasnabb laddning på 5–6 minuter blir ett komplement till laddning med vanlig hushållsel.
Biltillverkare världen över står i startgropen för att lansera bilar med eldrift på bred front. Men utmaningarna är fortfarande många. Speciellt batterierna och laddningen av dem är förknippade med frågetecken.
Mobiltekniken LTE ska ta mobilt bredband till en helt ny nivå. Utvecklingen är en rejäl teknisk utmaning, som samtidigt ger stora möjligheter för test- och mätföretagen. Svårast av allt att testa är mimo – multiple input, multiple output – med två eller fler antenner på såväl basstationer som terminaler.
Digital kraft skapar en mängd möjligheter som inte funnits tidigare. Utvecklingsfasen kan förkortas, verkningsgraden höjas samtidigt som systemet blir mer robust och flexibelt. Det menar många halvledartillverkare som insett fördelarna med tekniken. Ändå lär det dröja många år innan digital kraft är det självklara valet i ett bredare perspektiv.
Är Mimo den sista stora möjligheten för radiotekniken att få in fler kanaler på ett givet frekvensband, eller finns det fler frihetsgrader än den rumsliga att ta till för att utnyttja spektrum effektivare? Ska man tro ingenjörshandböckerna är vi snart vid vägs ände, men fysiker i bland annat Uppsala har visat att det går att klämma in många gånger mer information än idag i ett givet frekvensband. Men då måste man använda även de komponenter i Maxwells ekvationer som man normalt approximerar bort. Det handlar om rotationen och rotationsmomentet hos radiovågorna.
Än är det ovanligt att använda FPGA:er för att styra elmotorer. De flesta använder styrkretsar, alternativt DSP:er i beräkningsintensiva tillämpningar. Fast svenska Unjo anser inte att DSP:er behövs i motorstyrning – tekniskt är FPGA:n bättre. Priset på FPGA:er är dock fortfarande för högt, menar det schweiziska motorstyrningsföretaget Technosoft.
Kiselkarbid och galliumnitrid är två material med liknande egenskaper. Och båda har potential att skapa än mer energieffektiva lösningar framöver. Fast när spänningen kryper över flera kilovolt är det kiselkarbid som gäller.
Bränsleceller har länge utmålats som den ultimata batteriersättaren. Tyst, miljövänlig och bara att tanka med nytt ”bränsle” när strömmen sinar. Men än så länge är det mesta bara drömmar för den som inte har väldigt udda behov eller stor plånbok.
About / Advertise 
Power over Ethernet får nu både mer muskler och hjärna. Det öppnar för nya tillämpningar och energismartare komponenter.
Är Mimo den sista stora möjligheten för radiotekniken att få in fler kanaler på ett givet frekvensband, eller finns det fler frihetsgrader än den rumsliga att ta till för att utnyttja spektrum effektivare? Ska man tro ingenjörshandböckerna är vi snart vid vägs ände, men fysiker i bland annat Uppsala har visat att det går att klämma in många gånger mer information än idag i ett givet frekvensband. Men då måste man använda även de komponenter i Maxwells ekvationer som man normalt approximerar bort. Det handlar om rotationen och rotationsmomentet hos radiovågorna.
Bränsleceller har länge utmålats som den ultimata batteriersättaren. Tyst, miljövänlig och bara att tanka med nytt ”bränsle” när strömmen sinar. Men än så länge är det mesta bara drömmar för den som inte har väldigt udda behov eller stor plånbok.
