About / Advertise
Elektroniktidningen har ringt 29 svenska optoföretag och frågat hur affärerna går. "FTTH" blev svaret. Fiberteknik-till-hemmet boomar - äntligen - vilket får dem att vädra ny morgonluft.
| Vi har kartlagt de svenska optoföretagen Elektroniktidningen har kartlagt 29 svenska optoföretag. Vi hittade medicin- och mätteknik. Och diodbelysning. Och en brandvarnare. Men de allra flesta av våra företags produkter används för att bygga upp infrastrukturen för data- och telekom. Gränsen för vad som ska räknas som "optoföretag" kan dras på olika sätt. Egen optokompetens ska vara den röda tråden, tyckte vi. Våra företag konstruerar egna produkter i optomaterial, eller delsystem med inköpta optokomponenter. Även Future Instruments fibersvets räknar vi som optisk spetsteknik. Vi har uteslutit företag som Net Insight och Packetfront som är utrustningstillverkare för optotrafik och snarare kunder till våra företag. Borde ditt företag ha varit med? Hör av dig till oss! Anna Wennberg (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) Jan Tångring (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) |
Fiber ända fram till abonnenternas vägguttag öppnar inte bara en massmarknad med samma magnitud som antalet hushåll. De resulterande högre datavolymerna leder också automatiskt till högre krav i resten av datakominfrastrukturen.
Det är då de svenska produkterna kommer att börja efterfrågas. De stora stabila systemhusen - läs Ericsson - kommer att fylla sina orderböcker.
- Men det finns även utrymme för bolag som kan klämma ut lite extra ur befintliga system, säger Bengt Erik Olsson, vd för konkursade Accilon.
Han syftar på de exotiska uppfinningar som döljer sig i den längsta av våra listor - den över optoföretag som ännu väntar på sitt genombrott.
"FTTH är vår största marknad"
De konkurrerar oftast med existerande lösningar. Men den svenska tekniken är bättre och billigare, förstås. Om bara simuleringar och prototyper håller vad de lovar när de implementeras skarpt.
Och om bara FTTH slår igenom. Och mycket tyder på att det gör det. Under 1990-talet lanserades FTTH som en storslagen vision. Men nu börjar tekniken faktisk sjösättas i riktigt stor skala.
- Fiber till hemmet är vår största marknad och vi har sålt betydligt fler av våra fibersvetsar i år än i fjol, säger Urban Wikman på Future Instrument i Bromma.
- Titta på Nordamerika de senaste 12-18 månaderna. Det syns ett kraftigt ökat behov av accessfiber för nya tjänster som triple-play, säger Roger Björk på Ericsson Network Technologies.
I september fanns 2,7 miljoner fiberanslutna hem i USA, jämfört med 180 000 bara 1,5 år tidigare, enligt statistik från marknadsundersökaren RVA. Idag är en åttondel av dem abonnenter. Det miljonte abonnemanget kommer att tecknas senast tidigt 2007, tror RVA.
I Japan görs nu 100 000 installationer i månaden. I september fanns 2,8 miljoner abonnenter. I Europa fanns 890 000 abonnenter i maj.
I Norge får Lyse Energi 4000 nya FTTH-abonnenter i månaden. I Sverige bygger Svenska Bostäder drygt 13 000 anslutningar kring Stockholm.
- Det är nu marknadsfönstret öppnas, säger Roger Björk.
Kostar inte mer än koppar
- I dagsläget är det inte lägre någon skillnad i pris mellan FTTH och en kopparinstallation, säger Roger Björk.
Volymerna gör tekniken billigare i en positiv prisspiral. Detta tillsammans med att operatörerna nu börjat investera i nya nät gör att tajmingen är suverän för företag som kan addera eftertraktade pusselbitar.
- Det har varit några tuffa år för fiberbranschen. Men nu har fiber till hemmet tagit fart och då dras hela branschen med. Näten växer och det investeras i dem, säger Fredrik Hånell, vd för Phoxtal.
- Många system börjar nu att gå för full kapacitet. Och operatörerna börjar planera för nyinvesteringar. Det är dock långt ifrån den hausse som fanns i slutet av 90-talet utan snarare en organisk tillväxt som kommer ur verkliga behov, säger Bengt-Erik Olsson.
- Under det senaste året har det blivit en mer positiv utveckling inom telekom. Vi har själva svängt fokus och siktar numera helt på telekomkunder, säger Patrik Evaldsson, vd på Syntune.
Telekom på väg tillbaka - alla tror det
Elektroniktidningen hittar faktiskt inga undergångsprofeter.
Stefan Ekman, vd för Proximion, blir den sista stämman i vår hoppfulla optokör:
- Det känns som telekommarknaden har återkommit inom optoområdet. Jag hoppas att svensk opto börjar skönja högkonjunkturen och vågar satsa igen.
Anna Wennberg (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)
Jan Tångring (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.)
| TEKNIK SOM AVVAKTAR GENOMBROTT | |
| Albax Göteborg (2003-) Sysselsätter: 3. Verksamhet: Stor snabb optodetektor för datakommunikation. En studie har visat att tekniken fungerar. Ekonomi: Hoppas att Teknikbron ska lägga upp de 1,5 miljoner kronor som det kostar att låta tillverka ett chip under våren. Inga kunder, men "har vittring" på tre svenska militärföretag. Drömmer om: Massmarknader för tio gigabit Ethernet och optisk intern kommunikation i pc. | |
| IR Vision Uppsala (1999-) Anställda: 10. Verksamhet: Sändare och mottagare för korthållskommunikation med 155 Mbit/s över diffus IR. En fungerande produkt finns. Just nu förs diskussioner med stora tillverkande företag om licensering. Ekonomi: Under våren investerade ägarna 5,5 miljoner kronor. Klarar sig utan ytterligare kapital åtminstone under nästa år. | |
| Fiberson Hudiksvall (2003-) Anställda: 5. Verksamhet: Utvecklar fiberoptiska sensorer, samt producerar och marknadsför en sensorkabel för ett branddetekteringssystem. Har produktionsutrustning för specialfiber. Ekonomi: Företaget omsätter 2,8 miljoner kronor i år och går runt. Det är i ett expansionsskede och kan behöva extra kapital framöver. Ursprung: avknoppning från Ericsson Network Technologies i Hudiksvall. n | |
| Faun Stockholm (2004-) Verksamhet: Utvecklar tillämpningsspecifika okylda infraröda bildmatriser. Tekniken gör det möjligt att tillverka billiga IR-system. Tekniken är patenterad. Ekonomi: Vill inte tala ekonomi. Fick förra året 300 000 kronor av Vinnova/Nutek för stöd i tidig utvecklingsfas. n | |
| Future Instruments Fiber Optics Bromma (1999-) Anställda: 5. Verksamhet: Utvecklar och tillverkar utrustning för skarvning av optiska fibrer, så kallade fibersvetsar. Största marknaden är fiber till hemmet, som nu börjar ta fart. Har breddat verksamheten genom att börja distribuerar mätinstrument för opto. Har återförsäljarnät i Europa och USA. Ekonomi: Företaget går jämnt upp. Har stått på egna ben senaste året. Hoppas börja dra in pengar nu. Drömmer om: Fiber till hemmet. | |
| Northlight Optronics Järfälla (2003-) Ursprung: Utköpt från Ericssons optoverksamhet. Anställda: cirka 30. Verksamhet: Tillverkar optiska sändare, mottagare och förstärkare på upp till 10 Gbit/s för Ethernet och fjärrnät. Ekonomi: Såldes i somras till franska Highwave Optical Technologies som är börsnoterat och därmed inte kan kommentera ekonomin närmare. Företaget upplever dock att marknaden känns något mer positiv än tidigare. Främst säljer man till USA, även om företaget har några få svenska kunder. Franska Highwave köpte Northlight enkom för att få hjälp att komma in på den amerikanska marknaden, några gemensamma nämnare i produkterna finns inte. n | |
| Cobolt Stockholm (2000-) Sysselsätter: 17. Produkt: Bland annat en laser som ersätter två eftersom den sänder två färger i samma stråle. Den används i bioanalytiska instrument. Produkter ska finnas i volym innan årets slut. Ekonomi: Fördubblar i år omsättningen till sex miljoner kronor. Nytt riskkapital finansierar en utökning av produktportföljen med fler frekvenskombinationer. Ursprung: KTH och Accreo. | |
| Comlase NT Stockholm (2003-) Sysselsätter: 19. Verksamhet: Ytbehandlar kantemitterande högeffektslasrar och tillverkar halvledarlasersystem för materialbearbetning. Ekonomi: Företaget är i slutfasen av förhandlingar om finansieringen av en ny affärsplan. Historik: Företaget grundades 2001 och rekonstruerades efter konkurs 2002. | |
| Optonova Solna (2000-) Anställda: 22. Verksamhet: Utvecklar och tillverkar kamera- och optikbaserade avsyningssystem för kvalitetskontroll. Använder standardkomponenter, som lasrar och optik, men utvecklar och konstruerar också egna optolösningar. Tar även konsultuppdrag inom samma område. Ekonomi: Hittills har ägarna investerat kontinuerligt i företaget. I år ser det ut att bli en liten vinst och man tror på ännu bättre resultat året efter. | |
| (forts...) TEKNIK SOM AVVAKTAR GENOMBROTT |
| Phoxtal Stockholm (2002-) Sysselsätter: 20. Verksamhet: Diplexor som sänder och tar emot på samma fiber. Den senaste produkten används för fiber till hemmet. Ekonomi: Prototyperna fungerar och företaget diskuterar med kunder. Volymproduktion startar under nästa år och man kommer sannolikt att ta in ytterligare en runda finansiering. Drömmer om: Att Japans 100 000 installationer i månaden ska sätta modellen för utbyggnaden av fiber till hemmet — ett Phoxtalchips per hem skulle inte sitta fel. |
| Photonic Sensing Kista (2004-) Produkt: Fiberoptisk narkosgasmätare. Företaget är under ombildning och verksamheten kommer att gå vidare. |
| Syntune Kista (2003-) Anställda: 14. Verksamhet: Avstämbara lasrar kring 1550 nm. Företaget utvecklar och testar lasrarna medan tillverkning och kapsling läggs ut. Första generationens produkter siktade på sensormarknaden. Andra generationen kommer i prover nästa år och fokus är numera på telekom. Målet är att få tekniken färdigkvalificerad och börja skriva kontrakt med kunder under år 2006. Lasrarna ska främst sitta i optisk nätverksutrustning för transportnät. Kunderna är i huvudsak underleverantörer till systemtillverkare, men också systemtillverkare. Ekonomi: För ett år sedan drog företaget in 6,2 miljoner dollar i kapital från tre riskkapitalister. Under nästa år räknar inte företaget med någon större försäljning - den kommer år 2007. Trots detta behövs inte mer kapital under nästa år. Ursprung: Bildades i spåren av Altituns nedläggning. |
| Northern Lighting Systems Göteborg (2004-) Sysselsatta: 7. Produkt: Högintensiva, främst vita, nanoteknologiskt konstruerade zinkoxidlysdioder som är potentiellt 5-10 gånger billigare än dagens galliumnitriddioder. Företaget har demonstrerat att dess chip kan lysa elektriskt kopplat. Optimerar nu strukturen för att få fram en demonstrator som kan imponera. Ekonomi: Har minst 1,5 år kvar till sin första produkt. Sannolikt såddfinansierad till åtminstone våren 2007. Ursprung: Forskning på Chalmers och GU. Drömmer om: Vita lysdioder i allmänbelysning och att bli först med att nyttja zinkoxid till detta. |
| Samba Sensors Göteborg (1992-) Sysselsätter: 7. Produkt: Ett tryckmätningssystem baserat på en liten kiselsensor med en kavitet som ger interferens i ljus från en optisk fiber. Används för medicinsk forskning och vård. Unika tillämpningar finns i miljöer med höga elektromagnetiska fält och i mätningar av snabba, traumatiska, förlopp. Ekonomi: Omsätter en miljon kronor. Går på minus, så framtiden är osäker. Nu anställer man en marknadschef för att kunna bedriva ett mera professionellt marknadsarbete. Ursprung: Chalmers. |
| Wavium Hägersten (2000-) Sysselsätter: 5. Verksamhet: Kompakta optiska korskopplare. Kommer att utveckla sig genom att arbeta mer med transport. Ekonomi: Fick sin första kommersiella kund under 2004. Omstrukturerar just nu verksamheten med nya finansiärer och fler produkter. |
| Thorlabs Sweden Göteborg (1978-) Anställda: 13. Verksamhet: Konstruerar avstämbara externkavitetslasrar för mät och testtillämpningar samt telekommunikation. Distribuerar även Thorlabs övriga produkter. Ekonomi: Företaget såldes i början av 2004 till amerikanska Thorlabs på grund av lönsamhetsproblem. Nu går det bättre och det blir sannolikt vinst i år. Allt fler frågar efter lasrarna och orderingången ligger på en lagom nivå. Den största marknaden är i USA. Däremot finns det inga svenska företag på kundlistan. Ursprung: Hette ursprungligen Radians Innova. |
| Proximion Kista (1998-2003-) Anställda: 38. Verksamhet: Produkter på företagets fibergitterteknik. Den första produkten Wistom övervakar optiska nät och säljer bra även till nya kunder. Den senaste produkten är en dispersionskompensator - den restaurerar optiska signaler som förvrängts av överföring i höga hastigheter eller över långa sträckor. Volymproduktionen startar vid årsskiftet. Ekonomi: Växer enligt planerna. Omsättningen fördubblas till tio miljoner i år och personalen växer från 20 till 38. Och nästa års produktion tiodubblas till ett tusental exemplar. Just nu sker en nyemission. Företaget kommer att generera positivt resultat från och med tredje kvartalet 2006. Proximion funderar på att utvidga med nya satsningar både inom telekom och andra nischer. |
| STABILA FÖRETAG I HAMN |
| Limab Göteborg (1979-) Anställda: 25. Verksamhet: Tillverkar, sätter ihop och kalibrerar, optiska mätinstrument för längdmätning. Ekonomi: Har stabil ekonomi och omsätter runt 35 miljoner per år. Är inte beroende av telekom, utan basindustrin med flera ben att stå på. |
| Flir Systems Danderyd (1987-) Ursprung: Rötter går tillbaka till 1959. Blev Agema och köptes av Flir 1987. Anställda: ca 320. Verksamhet: Värmekameror. Tillverkar germanium- och kisellinser som beläggs med material för att få rätt brytningsindex. Dessutom gör företaget elektronik och programvara för att generera bilden. Ekonomi: Den svenska verksamheten har stabil vinstmarginal. Tillväxten har varit god i flera år. |
| Ericsson Network Technologies Hudiksvall, Stockholm (1888-) Sysselsätter: 300 i Hudiksvall (800 i hela ENT). Optikverksamhet: Sjöfiberkabel och fiberblåsning. Nu vill man växa som leverantör av hela system för aktiva accessnät med fiberväxlar, accessnoder och slutanvändarnoder. Ekonomi: Ericsson Network Technologies omsatte 2 miljarder kronor år 2004. All optoverksamhet inom Ericsson finns inte på ENT-Hudiksvall som inte heller bara gör opto. Ursprung: Sieverts Kabelverk anno 1888. Drömmer om: Mer fiber till hemmen, en teknik som idag inte kostar mer än koppar. |
| Sitek Electro Optics Partille (1976-) Sysselsätter: 12. Produkt: Analoga positionskännande fotodetektorer som bland annat används för avståndsmätning vid triangulering och i uppriktningssystem i verkstadsindustrin. Ekonomi: Omsättningen är cirka 16 miljoner kronor. Ursprung: Avknoppning från Chalmers. |
| Spectrogon Täby (1991-) Sysselsätter: 60. Produkt: Optiska filter och holografiska diffraktionsgitter som används för mätteknik och optisk kommunikation inom bland annat industri, medicin och miljövård. Ekonomi: Omsätter 50-60 miljoner kronor. Vill växa i lagom takt. Överlevde "dansen kring telekomkalven" på grund av sin starka basverksamhet. Ursprung: En spin-off från Aga, syster till Flir. |
| Transmode Systems Stockholm (2000-) Anställda: 92. Verksamhet: Sammanslagen med Lumentis i mars i år. Produkter: WDM-utrustning för stamnät från gamla Lumentis och dito för anslutningsnät från gamla Transmode. Ledningen ser nu korsbefruktningen av "två produktfilosofier" leda till nya idéer. Ekonomi: Omsättningen går upp från 120 till 150 miljoner kronor i år. Företaget vill växa geografiskt inom samma kundsegment. |
| Zarlink Sverige Järfälla (1996-) Anställda: 150, Kanadensiska Zarlink Semiconductor har internationellt sammanlagt 750 anställda. Verksamhet: Företaget har över hundra optoprodukter. De senaste parallella fiberoptiska modulerna kommer att klara hastigheter mellan 10 och 60 Gbit/s. Dessutom skapar man en ny plattform för diskreta optokontakter för industri, säkerhet och test och mät. Tillverkar sina optiska produkter i Järfälla, och snart även i Estland och Kina. Ekonomi: Hela Zarlinks omsättning var 47 miljoner dollar under andra kvartalet 2004. Nästa kvartal blir mindre eftersom digitalteveavdelningen sålts till Intel. Drömmer om: Mer fiberkommunikation serversystem. |
| UR LEKEN, PERMANENT ELLER TILLFÄLLIGT |
| Optillion (1999-2005) Verksamhet: Utvecklade, tillverkade och sålde sändtagare för 10 Gbit/s. Gick i konkurs i februari 2005. |
| Seca Photonics (1993-2004) Verksamhet: Tillverkade fibersvetsar. Likvidation beslutad oktober 2004. |
| Accilon Göteborg (2002-2005) Verksamhet: Kvalitetsmätning av optiska signaler. Konkurs i juni 2005. IP-rättigheter och viss utrustning såldes till ett nytt bolag hösten 2005. I väntan på ett större allmänt intresse för optiska nätverk gör grundarna fältförsök med nyutvecklad "billig och effektiv" monitoreringsteknik utvecklad på Chalmers. |
| Cernolux (2003-) Verksamhet: Specialiteten är avstämbara optiska add-dropmultiplexorer. Företaget har ingen verksamhet idag men ägarna jobbar med att hitta en lösning för att på något sätt gå vidare med tekniken. |
| Ignis Photonyx Kista (2002-) Verksamhet: Komponenter för optiska kommunikationsnät. Ekonomi: Ignis Photonyx går bra. Men det är ett norskt företag och verksamheten håller på att dras tillbaka dit och till Danmark där företaget just köpt en kiselskivefabrik. Drömmer om: Fiber till hemmet. |
