JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Elektroniktidningen

Gamla artiklar

Webben var INTE en fluga

Vi känner igen oss

GSM fick ett trögt första år i Sverige, mycket på grund av den tidigare framgången för NMT.I Tyskland sålde dock GSM som glass på badstranden, och Ericsson var störst. Tillsammans med en uppstickare vid namn Nokia.

Den 1 september 1992 invigdes Sveriges första GSM-nät, och Sverige tog därmed steget från analog till digital mobiltelefoni.

En tuff start

Digital-tv var hett 1996. Standarderna låg färdiga efter åratals diskussioner, för såväl marknätet som för satellit- och kabelsändningar.

Underleverantörerna fick en rejäl skjuts framåt under 1996. Ericsson lade ut allt mer på kontraktstillverkare, och stora internationella företag som Avex och Flextronics etablerade sig i Sverige.

Framtiden är lysande

I januari 1997 köptes svenska högnivåsyntesföretaget Synthesia upp av amerikanska Alta som ingår i Cadence, störst i världen på elektronikkonstruktion.

Vem vill bli ingenjör? Mest grabbar, om vi ska tro en doktorsavhandling från 1997. Ett annat problem som vi brottades med detta år var den skriande bristen på analogkonstruktörer.

Inbyggd Java framtidshopp

Många kände sig kallade men ingen blev utvald. Sandvikens, Östergötlands och Uddevallas förhoppningar om en halvledarfabrik blev inget annat än en dröm.

1998 var året när de svenska nätverksförtagen började synas i media. Det gäller bland annat Dynarc, Net Insight, Qeyton och Switchcore.

Länge sågs kopparledare som dyrt och svårbemästrat. Först ut med kommersiell produktion blev IBM som hävdade att materialet både höjde prestanda och sänkte tillverkningskostnaden.

Mycket vilja i Sandviken

1999 var året där förväntningarna på Bluetooth skruvades upp rejält. Marknadens första Bluetoothmodul- och produkt visades upp och man trodde på en snabbt växande marknad. Riktigt så blev det inte.

När Champagnen var urdrucken och fyrverkerierna slocknat kunde man konstatera att det mesta fungerade trots att 1999 hade blivit 2000.

Hippt, hett och haussat

E-handel i elektronikbranschen kan se ut som Elfa: Internet förändrar ingenting, det är fortfarande postorderförsäljning från eget lager, men allt blir enklare, billigare och inte minst lättare att komma åt.Receptet har fungerat bra; redan i december 2000 hade Elfa närmare 20 procent av sin försäljning via Internet.

"Å andra sidan har analytikerna haft fel förr, och när raset väl kommer brukar det bli betydligt större än vad dessa förutspår."

Hissen stannade inte

I augusti 2001, efter tio års utvecklingsarbete, ger ABB upp sitt kiselkarbidprojekt. När de trodde att de nästan var i mål upptäcker de att materialet degraderas med tiden. Men andra kämpar vidare i ABBs fotspår, och Sverige har blivit något av ett centrum för kiselkarbidforskning.

I januari 2001 bildades det nya statliga verket Vinnova, med stort ansvar för finansiering av elektronikforskningen. Exakt hur stort är dock oklart, och detta orsakade både skrämskott och riktiga hot, både mot högskolor och forskningsinstitut.

Katastrofåret 2001

Med hjälp av en hologrambaserad teknik tror sig ett tyskt forskarlag kunna konstruera mycket exakt sammansatta fotonikkristaller för användning i heloptiska kretsar.

som gradvis tillträtt jobbet som ny marknadschef på Acreo under mars månad:

Nu har elektroniska tungor som "smakar" på vätskor tagit ett steg närmare industriell tillämpning. Bland annat testar Skånemejerier en variant som utvecklats vid S-Sense på Linköpings universitet.

Ericsson Mobile Platforms vill bli världsledande med en hel portfölj av referensplattformar för GPRS- och 3G-terminaler. Ericssonkonceptet vilar på integrerade basbandschips från Texas Instruments och nu har företagen upphöjt en tidigare överenskommelse om samarbete till avtal. Subsystemet som företagen utvecklat kallas Gigacell.

Till hösten startar KTH en ny civilingenjörsutbildning i mikroelektronik vid IT-universitetet i Kista. Dessutom startar man ett internationellt magisterprogram i fotonik. Det är KTHs sätt att möta industrins efterfrågan på kompetens inom den moderna tillämpade fysiken.

Mpeg4-världen skakas nu av en strid om royalties som, om det vill sig illa, kan skjuta en framtida massmarknad helt i sank. I täten för motståndet går Apple och antagonisterna är Mpeg LA, den största gruppen av patentinnehavare kring kodningstekniken Mpeg4.

 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vakant

Sälj och marknads­föring +46(0)734-171099 ads@etn.se
Per Henricsson
Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

 
Jan Tångring
Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)