About / Advertise
Nybyggd anläggning ska göra produktionen kostnadseffektiv
Efter ett uppehåll på fem år återskapar nu Ericsson Network Technologies (fd Ericsson Cables) kapacitet för egen fiberdragning av optiska fibrer. Fibrer som utgör stommen i de kablar som tillverkas i Hudiksvalls-fabriken.
Efter ett uppehåll på fem år återskapar nu Ericsson Network Technologies (fd Ericsson Cables) kapacitet för egen fiberdragning av optiska fibrer. Fibrer som utgör stommen i de kablar som tillverkas i Hudiksvalls-fabriken.
| En kilometer per minut Den så kallade preformen monteras överst i dragtornet. Ericsson köper in preformerna som är 80 mm tjocka och cirka 1 m långa. Preformen, som utgör 60 till 70 procent av produktionskostnaden, ser ut som en cylinder av glas och det finns i princip tre grundmetoder för att tillverka dem. Oberoende av vilken tillverkningsmetod så dopas kärnan i glasstaven så att den får ett något högre brytningsindex än manteln. Vid fiberdragningen sänks preformen sakta ned i en högfrekvensugn och änden börjar smälta. För att det inte ska fastna smutspartiklar på glasfibern leder man in gas i ugnen och i det lodräta rör där fibern börjar sin resa mot dragtornets botten. Att man vill undvika smutspartiklar beror på att dessa kan fungera som brottanvisningar på den 125 ±1 μm tunna fibern. När fibern "fallit" mer än tre fjärdedelar av tornets höjd passerar det en egenutvecklad station som lägger på ett skyddande ytterhölje av akrylatplast. Det sker i två steg med ett mjukare innerhölje och ett stryktåligare men samtidigt styvare ytterhölje. Dessa härdas med UV-ljus. I botten av dragtornet leds fibern ut och spolas upp på rulle. Produktionshastigheten styrs av hur hårt man drar i fibern men är i normalfall cirka 1 000 meter per minut. Därefter sker omfattande optiska tester liksom en mekanisk töjningstest där fibern sträcks ut en procent. I samband med den senare kan man också passa på att färga fibern om slutprodukten kräver det. Fibern är sedan redo att buntas ihop med andra fibrer för att bilda en färdig kabel. |
Företaget har uppfört en helt ny byggnad för de 25 meter höga dragtornen som rymmer två produktionslinor vardera. I dagsläget är dock bara det ena av de två tornen bestyckat med tillverkningsutrustning.
Hittills har man investerat drygt 25 miljoner i maskiner och till det kommer byggnaden som kostat ungefär lika mycket. Större delen
av utrustningen har levererats av finska Nextrom men vissa lösningar är Ericssons egna.
- Vi gör det här bland annat för att behålla kompetensen och för att säkerställa vårt långsiktiga behov av fiber, säger Anders Larsson.
Nygammal strategi
I dag köps all optisk fiber från amerikanska Corning men i framtiden kommer en viss del att vara egentillverkad. Så var det fram till 1997. Då lades verksamheten ned på grund av att den inte längre var ekonomiskt lönsam. Bland annat var utrustningen föråldrad. Det ena av de gamla dragtornen finns dock kvar och används för experiment. Det andra skänktes till Acreo och var en viktig orsak till att forskningsbolaget i höstas kunde öppna sitt nya labb för specialfiber i Hudiksvall.
Även om Acreo satsar på specialfibrer, och inte vanlig fiber för transmission som Ericsson, har företagen en hel del tekniksamarbete.
- Det är bland annat fibrer för höga temperaturer och erbiumdopade fibrer.
För även om Ericsson Networks inte tillverkar fiberkomponenter kan det krävas att man halvvägs lägger in en förstärkare som pumpas från mottagarsidan när man ska tillverka en lång sjökabel.
Intrimning pågår
Den dag Elektroniktidningen besöker Hudiksvall pågår ingen produktion, istället arbetar man med att byta delar av gasrören till rostfritt, en nödvändig ändring som upptäcktes under inkörningsmomentet.
All fiber som tillverkas förses med "födelsenummer" och genomgår en omfattande karakterisering, bland annat mäts dämpning, kromatisk dispersion, ytter/innergeometri, indexprofil, ovalitet (curl) och "cut off". Visserligen tillverkas och karakteriseras all fiber enligt internationell standard men det blir ändå en viss spridning i transmissionsparametrar.
I första hand beror det på utgångsmaterialet (preformen) men tillverkningsprocessen har också en viss inverkan. Och ska man till exempel leverera en sjökabel är det praktiskt att kunna plocka fram en fiber med extra låg dämpning. Gör man istället en ribbonkabel (bandkabel av optofiber) är det viktigt med lågt curl, så att inte ändarna spretar åt olika håll när man skall svetsa ihop två ribbonkablar.
- En annan fördel är att vi vid produktionen kan kapa till fibrerna i lämpliga längder beroende på vad vi har för beställningar. När man köper fiber får man rullar med de längder tillverkaren levererar vilket kan ge en hel del spill.
Anläggningen kan graderas upp för att klara ungefär halva behovet för Ericsson.
- Vi drog igång bygget av huset sommaren 2000, säger Anders Larsson.
Då var det brist på fiber. Idag är det överskott.
Per Henricsson
