REPORTAGE En plastklump ligger på golvet. Plötsligt får den liv och byter form till en stol. Sedan blir den ett bord. Som knådar om sig till ett par byxor. En professor på KTH tänker bygga sådan plast.
Hur får man invånare och företagare att trivas i en växande storstad? En del av svaret är att styra trafiken smartare för att undvika trafikstockningar och andra irritationsmoment. Så istället för att låta trafiken i en korsning förlita sig på äldre teknik och historiska flödesdata har Stockholm testat att styra med realtidsdata.
På Kungsholmen har Stockholms stad testat videokameror som styrs med hjälp av maskininlärning. Huvudsyftet har varit att studera om realtidsdata kan användas för att förbättra den befintliga trafikstyrningen.
I ett försök på Västerbroplan i Stockholm har värmekameror testats för att styra trafiksignalerna mer adaptivt. Istället för att olika tidsscheman styr på bestämda klockslag, byts schemat efter hur trafikintensiteten faktiskt ser ut i stunden.
Ett test vid Fridhemsplan har visat att det går att skydda bussar från att fastna i köer genom att utnyttja restidsdata för biltrafiken. Nu har tekniken flyttat ut i vardagen.
Strax före jul fick innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem klartecken från Vinnova att ansöka om ytterligare tre år. Lejonparten av de drygt 40 miljoner kronor som fördelas varje år går till olika samarbetsprojekt mellan företag, institut och akademi, medan en mindre del går till riktade satsningar, och så kostar information och administration en slant.
Om man kombinerar budbilarnas rutter med tillgängliga laddstolpar går det att planera laddningen så att det inte blir kaos på lunchrasten. Verktyget som vill lösa problemet kommer från uppstartsföreget Novoleap i Göteborg.
Strax för jul blev det klart att tyska Bosch Sensortec ska använda Xenergics strömsnåla cacheminne i sina mikromekaniska sensormoduler. Uppstartsbolaget överväger nu att ta in mer pengar för att kunna skala upp snabbare.
Strax innan jul stack Göteborgsföretaget Icomera ut hakan med ett världsrekord på ett X2000-tåg mellan Stockholm och Göteborg. Tillsammans med forskare på KTH testade företaget sin nya router med inbyggda 5G-modem som levererade gigabithastighet till passagerarna att dela på under färden.
Open RAN och O-RAN används ofta synonymt men Open RAN är egentligen ett samlingsbegrepp för alla initiativ som syftar till att öppna upp mobilnäten för fler leverantörer medan O-RAN, eller egentligen O-RAN Alliance, spelar en viktig roll när det kommer till standardiseringen.
44 procent av LTE-trafiken i Europa går i nät som levererats av Huawei. Konkurrenten ZTE svarar för 4 procent. 325 miljoner av Europas totalt 673 miljoner abonnenter surfar och ringer därmed via kinesiska nätverksprodukter. Siffrorna kommer från det danska analyshuset Strand Consult.
Elektroniktidningens reporter har intervjuat HTC:s chef för EMEA-området om företagets VR-appar för företagsbruk. Intervjun skedde – förstås – i en virtuell värld i en av apparna. Det fungerade överraskande bra. Och smittrisken var noll – pandemin har ökat intresset för virtuella möten.
Batteripaketet ramlar ner i en metallkross som tuggar sönder det i småbitar. Volkswagen har byggt en liten fabrik för återvinning av batterier från elbilar, och bjuder på en film från dagen då anläggningen tog sina första tuggor.
Uppkopplade sensorer kan tyckas som en simpel produkt men för att industrin ska använda dem krävs att de fungerar klanderfritt i stökiga miljöer och att mätvärdena är kalibrerade. I slutet av november lanserade Halllandsbaserade Celsicom den andra generationen av sina uppkopplade mätboxar. De har blivit enklare att använda tack vare NB-IoT.
Redan 2003 ansåg forskare på Linköpings universitetssjukhus att kranskärl kan undersökas med datortomografi. Då trodde få andra på metoden, men förra året blev den accepterad som standard i Europa. Nu vill Linköpingsforskarna skapa patientnytta med en helt ny typ av datortomograf som räknar fotoner.
Svenska Zenicor har utvecklat ett tum-EKG som kan fånga upp störningar i hjärtrytmen hos en individ. Enkelheten är vital och målet på sikt är att behandlingen blir rutinmässig. Nästa steg är att med artificiell intelligens hitta spår av förmaksflimmer i ett EKG som idag uppfattas som helt normalt.
Det går att behandla depressioner genom att kombinera elektrisk hjärnstimulering med beteendeterapi. Malmöbolaget Flow Neuroscience har utvecklat ett headset med tillhörande app som gör att patienterna kan utföra behandlingen på egen hand.