– Effekten är oberoende av underlaget. Det gör att vi kan jämföra en prestation oavsett snabba eller långsamma spår. Det har inte funnits för skidåkare tidigare, säger Johan Högstrand som är vd för Göteborgsföretaget Skisens och en av tre grundare.

Idén kom från en av de andra grundarna, Dan Kuylenstierna, som är docent på Chalmers. Han var elitcyklist och när han började åka skidor insåg han att den effektmätning som används inom cykelsporten saknades i skidåkarvärlden.

Ett kandidatarbete våren 2016 där bland annat Johan Högstrand var med, blev lyckat. Det resulterade i företaget Skisens.

– Det finns mycket träningsteorier från cyklingen. Där används effektmätare för att man ska utvecklas på rätt sätt.

Det handlar bland annat om att periodisera intensitet och belastning på kroppen för att den ska utvecklas så bra som möjligt. Men när man åker skidor påverkar yttre faktorer som före och vallning, och hur fort man åker. Det är därför svårt att veta om träningen ger effekt.

– Den andra sidan är hur man arbetar med stavarna och rörelsemönstret, säger Johan Högstrand.

Här ska påpekas att det inte finns något facit för hur den optimala rörelsen ser ut.

– Tittar man på de fem första i Vasaloppet har de alla olika skidteknik. Men de är duktiga på att skapa effekt.

Motionären har dock inte deras armstyrka och kan inte nå samma maxfarter, så det går inte att kopiera rörelserna rätt av. Istället handlar skidteknik om att maximera arean under sin egen kraftkurva.

Handtagen mäter kraften i stavtagen och loggar dessutom rörelsen i tre dimensioner – du kan läsa mer om tekniken nedan.

Skisens kommer att skapa samarbeten med ­stavtillverkare om att montera på stavar direkt i fabrik, men också sälja handtagen som en eftermarknadsprodukt. För den som redan har ett par stavar är det enkelt att byta handtagen. Man doppar ned dem i hett vatten så smälter limmet. Sedan går det att dra av dem. Därefter limmar man dit de nya handtagen.

Data från handtagen skickas till en mobil eller träningsklocka via Bluetooth. I appen kan man sedan analysera olika parametrar, som hur lång tid staven har kontakt med marken, impulsen, frekvensen i stavtagen, maximal kraft i stavtaget, hur lång tid det tar från det att staven träffar marken till maximal kraft är uppnådd och den totala effekten från ett stavtag.

Data samplas med minst 100 Hz så varje enskilt stavtag kan analyseras i detalj, samtidigt som man får fram en kraft-vinkel-graf som snabbt avslöjar förbättringspotentialen hos åkaren.

I och med att man mäter kraften i stavtaget kommer man runt problemet med föret som gör att man åker olika fort olika dagar även om man tar i lika mycket.

– Den möjligheten har inte funnits förut, säger Johan Högstrand.

Mjukvaran kan skilja på stakning och diagonalåkning och med hjälp av olika regressionsmodeller och maskininlärning går det att beräkna hur stor andel av den framåtdrivande kraften som kommer från benen.

– Det vore jätteönskvärt att mäta effekt från benen, men vi har börjat med stavhandtaget. Sen har vi funderat på hur vi ska göra men vi har inget konkret att visa. Det kan bli bindningen eller skorna.

Olika prototyper av handtaget används redan av grundarna till Skisens men också av partners. På listan finns exempelvis Ramudden Skiteam med Lina Korsgren som vann Vasaloppet i år, och tidigare med Wolfgang Pichler som var landslagstränare för skidskyttarna.

Staven ger i nuläget ingen återkoppling under träningen även om knappen som används för att slå av och på elektroniken skulle kunna lysa med olika färger beroende på hur bra man åker.

– I framtiden skulle man kunna få upp informationen i glasögonen.

Data från handtagen skulle dessutom kunna lyfta publikupplevelsen på skidtävlingarna.

Skisens är inne på den fjärde versionen av handtaget och söker nu kapital för att industrialisera den med målet att få igång försäljningen till vintersäsongen 2021/22. Exakt vad den ska kosta är inte klart.

Som jämförelse kan nämnas att ett par bra skidstavar går på 3 500 kronor och att en pulsklocka kan kosta 5 000 till 6 000 kronor.

När stavhandtaget för skid­åkare väl är lanserat väntar en ännu större marknad: stavgång eller Nordic Walking som det ibland kallas.

– Det säljs fler gåstavar än längdskidstavar!

Tio timmar är tillräckligt för att inte bara eliten ska ha nytta av handtaget. Eliten åker på ungefär fyra timmar beroende på före, medan maxtiden är 15 timmar.

Elektroniken inklusive batteriet adderar knappt 45 gram. Det är tillräckligt mycket för att en elit­åkare med kolfiberstavar ska känna viktökningen men så pass lite att en motionär inte märker något.

I och med att den extra vikten ligger i handtaget påverkas inte heller pendlingsrörelsen i stavtaget.

– Ett stavtag är 150 ms till 400 ms, så för att få full upplösning med alla små egenheter behöver man ha en bit över 100 Hz i sampling.

I nuläget går det att justera upp till 1 000 Hz, men de högre samplingshastigheterna är mest användbara för forskare.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Tanken är att data kontinuerligt ska laddas över till mobilen eller sportklockan.

– Vi tar också in data från pulsband i vår app så man får allt i samma dataset.

Dessutom samplas data ner till 1 Hz till en fil med ändelsen .fit. Det är Garmins eget format för aktivitetsdata som bland annat används av pulsklockor som ofta samplar med just en herz. Dessutom gör nedsamplingen det möjligt att läsa in data till appar som Strava, Todaysplan och Training Peaks.

Tekniken sitter i handtaget Handtaget innehåller en trådtöjningsgivare och en IMU, en tröghetsnavigator med gyron, accelerometrar och magnetometer som mäter acceleration och rörelse i tre dimensioner. Dessutom finns en mikroprocessor för att sampla och bearbeta data, liksom ett buffertminne. – Målet är att komma ner på två, tre procent i fel. För trådtöjningsgivaren ligger noggrannheten en bit under fem procent. Kommunikationen med smartmobilen eller sportklockan sker via Bluetooth men för att begränsa trafiken skickas inte all data över. – Vi sorterar data och sedan skickar vi konkatenerad information för att den ska vara så liten som möjligt. I praktiken handlar det om rörelsedata och kraftdata som sedan analyseras i appen eller med något annat program. Batteriet räcker ungefär tio ­timmar och laddas via en USB-port. – Målet har varit att klara ett Vasalopp.