Ngenic säger sig erbjuda marknadens smartaste styrning av vattenburna värmesystem. Termostaten är en sorts välvillig trojansk häst i kundens hem eftersom även energileverantören kan styra den, för att exempelvis kapa energitoppar. Men det är något som alla tjänar på.
Watty i Stockholm var tidigt ute på smarta hemmarknaden med tjänsten att hålla koll på vilka apparater som drar energi i hemmet. Idag finns massor av konkurrenter.
Spika upp solceller på taket och koppla in dem, sedan är du klar? Nej. Mellan solpanelerna och fastighetens elsystem finns massor av optimeringsmöjligheter. Ferroamp bockar av dem en efter en, bland annat med hjälp av egenutvecklad kraftelektronik.
När du har varit duktig på att spara energi så blommar ditt energiträd i appen upp och blir grönt, och du får några extra virtuella fröer att plantera. Greenely hoppas att hushållen via lekfullhet ska förmås att ställa om sin elförbrukning till att spara minst tio procent.
Vad har en vindkraftpark på Gotland gemensamt med solpaneler på ett villatak i Skåne, elbilar i en Stockholmsförort och miljömedvetna konsumenter? De ställer alla helt nya krav på elnätet som måste få större intelligens för att klarar utmaningarna.
Provtagningen känns för patienten ungefär som att lägga tummen på sandpapper. Men resultatet blir noggrannare än när man sticker hål för blodprov. Elektroniktidningen har träffat Kistaföretaget Ascilion.
Glappande kontakter, överhettade komponenter, pyrande skogsbränder, fuktskador i badrummet, oljeläckage i motorn, dåligt isolerade väggar, febriga dagisbarn, inbrottslarm och som hjälpmedel för jägare. Det är några tänkbara användningsområden för den senaste generationens värmekameror som inte kostar mer än några tusenlappar.
Få industrin att förstå möjligheterna med digitalisering och kommunikation, se till att de väljer 5G och säkra kompetensförsörjning. Det är målen för ”5G for Sweden”, ett projekt som Ericsson drog igång för ett halvår sedan.
Vissa företag fascinerar. Sitek i Göteborg är ett sådant. Företagets positionskännande detektorer, tillverkade i eget renrum, finns lite överallt idag. Holländska ASML, världsledande inom litografiutrustning, använder den svenska detektorn. Likaså gör tyska Innotech. Samtidigt har tekniken så mycket mer att ge. Bara fantasin sätter gränser.
Låga priser på komponenter är förstås vad kunderna efterfrågar i första hand. Men därefter ska komponenterna levereras och här har tiomannaföretaget TMS med åren arbetat fram tryggande upplägg kring lagerhållning både för rullande produktion och långtidsförvaring. Kunderna kräver allt oftare båda.
Bejoken började som en butik för radioamatörer. Idag är det tjänster som logistik och lagerhållning liksom personliga relationer som får framförallt mindre och mellanstora tillverkare att välja den Malmöbaserade komponentdistributören.
I en intervju i Elektroniktidningen för tio år sedan kallade vi Westcomp för ”Inköpsavdelningens förlängda arm”. Företaget jobbar fortfarande med samma upplägg. Det kallas ”kitting”, men företagets vd Ralf Haglund gillar egentligen inte beteckningen.
För två år sedan gick startskottet för Digi-Keys massiva Europaerövring. Samtidigt gjorde företaget sin första anställning i Norden – Stefan Wihlgaard, bosatt i Stockholm med säljansvar för Norden och Baltikum. Sedan dess har försäljningen i regionen ökat kraftigt. Mellan 2013 och 2014 växte omsättningen enbart i Sverige med 27 procent – så i höstas anställde företaget ytterligare en säljare i regionen.
Arrow har varit etta på den svenska distributionstoppen sedan 1999 men på senare år har försprånget krympt i snabb takt. Från att ha omsatt tre gånger så mycket som tvåan Avnet är de två amerikanska bjässarna idag jämbördiga. I varje fall vad gäller komponentdistribution till svenska kunder via företagens svenska kontor.
TTI öppnade kontor i Sverige år 2001. Lars Dahlström har varit med från starten och leder idag en nischdistributör vars svenska kontor har 26 anställda och en omsättning på 260 miljoner kronor.
Det finns stora rationaliseringsvinster att hämta om industrin kopplas upp till Internet. För att komma dit behövs inte fler standarder utan ”sandlådor” där företagen kan experimentera. Årsgamla Industrial Internet Consortium, IIC, vill vara lekledare.
Även konkurrenterna var duktiga på att göra asicar. Men de var inte lika duktiga på strömförsörjning. Det berättar svenska KNC Miners chefskonstruktör Michael Unnebäck i ett fullsatt seminarium på mässan Elektrikexpo i Västerås.
About / Advertise
Nu kommer värmekamerorna
Ericsson lobbar för 5G
