Svärmor har tvingats att rycka in som extra personal för ordermottagning.

Lars Mossberg

– Det är heltokigt här, vi har låst in oss för att hinna med och svara på alla förfrågningar, berättar Lars Mossberg, säljchef på Box of Energy.

Det som just hänt är att Sveriges energiminister Ibrahim Baylan högtidligt meddelat att staten bjuder på 60 procent eller upp till 50 000 kronor av kostnaden när ett hushåll installerar batterier till sina solceller.

Box of Energy är den största svenska leverantören av sådana hembatterier.

Om man nu kan tala om ”störst” på en marknad som under det senaste året omfattade tio installationer.

Johan Stjernberg

– De var våra, berättar Johan Stjernberg, vd för Box of Energy.

Subventionen kommer dock att göra skillnad, att döma av de 200–300 förfrågningar företaget fick bara på de tre första arbetsdagarna efter regeringsbeslutens annonsering. 

Typanvändningen för hembatterilager är att ta tillvara solel för att kunna konsumera den när den behövs. Man flyttar solenergin i tiden. 

Bidraget kom som en glad överraskning dagen efter att Elektroniktidningen redan intervjuat Box of Energy för denna artikel.

– Baylan var här och hälsade på för ett år sedan, och vi visste att det fanns saker på agendan. Men det här var inte väntat, säger Johan Stjernberg.

Första gången Elektroniktidningen talade med Box of Energy:s vd var Johan Stjernberg på en mässa i Norge. Då var tanken att börja lägga fokus på Norge istället för det tröga Sverige.

Det är enkelt att söka bidrag i Norge, och det går snabbt att få besked. Norska myndigheten Enova bidrar med 35 procent av kostnaden för egen elproduktion, där batterier kan ingå. 

– I Norge är allting glasklart. Du får svar inom fyra dagar. Sverige ligger långt efter och kommer att fortsätta vara det, om inte politikerna sätter en ny agenda.

Det var alltså vad Johan Stjernberg sade innan nyheten om subventionen släpptes. Nu i yran efteråt har Box of Energy ännu ingen klar bild av hur dess marknad kommer att se ut framöver. 

– Hur ska vi göra nu? Det här kan bli en riktig framtidsbransch, marknadspotentialen i Sverige är ju gigantisk, säger Lars Mossberg.

Några av de som ringer är företag. En del av dem vill bli återförsäljare, något som Box of Energy kommer att behöva. Men åttio procent är hushåll. 

– Så vi kanske kommer att skifta fokus mot att det är hushåll som får den större volymen?

Det finns inte mycket att bygga en prognos på, men Lars Mossberg gissar att kanske hälften av de svenska hushåll som installerar solceller nu kommer att börja lägga till ett batterilager.

Baylans subventioner gäller batterier som används för att lagra egenproducerad solel, och för hushåll som är inkopplade på elnätet. De gäller retroaktivt för installationer som inleddes efter 1 januari och som slutförs innan 2019 är över. 

Det första motiv Box of Energy ger för att skaffa hembatterier är kostnadskontroll. Deras kunder är ofta irriterade på nät­ägare som gång på gång höjer priset för anslutningen. 

– Man är i händerna på nät­ägarna. Man vet inte vad som som ska hända med kostnaderna, säger Lars Mossberg.

Ett litiumbatteri i källaren, i storlek från ett halvhögt kylskåp, fyller många funktioner. Det jämnar ut den ojämna elalstringen från solceller och vindkraft. 

– Det är klimatsmart. Man lagrar överproduktionen från förnybar energi och använder den när den behövs, säger, säger Johan Stjernberg.

Med ett hembatteri kan hushållet också köpa energi när den är billig på nätet och använda den när den är dyr. 

Batteriet är vidare en effektvakt, det vill säga tillhandahåller högre maxeffekt när den behövs för att exempelvis starta en tung maskin. 

Och så kan det användas för att jämna ut förbrukningen mot elleverantören vilket innebär att hemmet klarar sig med en mindre huvudsäkring och får en mindre nota. Och så fungerar  det som reservkraft när strömmen går.

Också fastighetsägarkunder är ute efter flytta solelen till nattetid. En annan drivande faktor är elbilar. Fastighetsägarna installerar laddstationer och batterierna hjälper till att kapa deras effekttoppar.

25 kvadratmeter solceller räcker för att hålla en elbil slöladdad. Med ett batterilager kan energin sparas och bilen laddas snabbare.

Det belopp Ibrahim Baylan anslagit hittills är symboliskt – det kommer inte att räcka till att ge batterier till mer än ett par tusen hushåll. 

Pengarna hämtas ur en pott på 175 miljoner kronor. Ur samma pott plockar Energimyndigheten pengar till utveckling av teknik för energilagring.

Men bidraget är heller inte tänkt att vara något annat än en startknuff. Tanken är att Sverige ska hänga med i utvecklingen av ett nytt spännande teknikområde.

Globalt är det science-fiction-entreprenören Elon Musk som satt hembatterier på dagordningen. Hans företag Tesla lanserade en elegant variant kallad Powerwall. Det är inget fult skåp för källaren – förlåt, Box of Energy! – utan en lätt kuperad accessoar man sätter på väggen i finrummet och visar för gäster. 

I Musks hemland USA finns hembatterisubventioner i Kalifornien inom delstatens stödprogram för förnybar energi. 

I skrivande stund sägs det att Teslas batterier just nu börjar levereras i Europa, men medan Europa fortfarande väntade på dem gick den stora tyska leverantören Sonnenbatterie, med 19 procent av tyska marknaden, istället in i USA i julas.

Utanför rampljuset är det nämligen Tyskland som är det överlägset ledande hembatterilandet. 

Landet är inte bara ledande i hemsolceller – 450 miljoner euro har tyska hushåll investerat i sådana mellan 2013 och 2015 – utan också i batterilager för dem.

I fjol ingick batterilager i 41 procent av alla nya solcellsinstallationer, upp från 14 procent året innan. Totalt har 43 000 statligt subventionerade solcellssystem med batterilager installerats i Tyskland sedan 2013. 

Och tillväxten fortsätter: 19 000 ansökningar godkändes under 2015. De tyska subventionerna har för närvarande en finansiering på 30 miljoner euro som ska spenderas fram till 2018.

Det som satte skjuts på det tyska intresset var subventioner av det slag som Sverige nu inför. Och vi är ännu frikostigare än Tyskland.

Det tyska elnätet fick för mycket solel. Infrastrukturen var orolig över att den inte skulle orka ta emot all el som köptes tillbaka från tyska hushåll. 

Staten svarade med subventioner för att folk skulle lagra den hemma istället. Det märks i subventionens utformning: subventionerade installationer får mata tillbaka högst hälften av elen de alstrar.

80 procent av tyska hushåll med batterilager uppger att de skaffar dem helt enkelt för att det lönar sig. 20 procent uppger att de vill försäkra sig mot elavbrott.

En skillnad mellan Tyskland och Sverige är Tysklands betydligt högre elpris. I Sverige har det fram till nu varit klart lönsammare att sälja tillbaka överskotts­el till elbolaget. Med bidraget får kalkylen göras om. 

Hembatterier brukade i Sverige vara meningsfulla bara för icke nätanslutna fastigheter, som sommarstugor. Sådana kan inte få det nya svenska bidraget. 

Lönsamheten i elprosumtion kommer att öka allteftersom priset sjunker, vilket det kommer att göra, liksom solcellspriset sjunkit med växande produktion. Optimister tror 100 dollar per kWh är nåbart kring 2021. Men de har haft fel förr. Åt det pessimistiska hållet.