Claus Popp Larsen (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) är projektledare på Acreo i Kista och arbetar bland annat med Stadsnätsföreningen. Han är teknisk doktor inom optiska nät och har tidigare jobbat på Ericsson och Wavium. Örjan Mattsson (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.) är civilingenjör med drygt 30 år på Ericsson samt en av pionjärerna i Sverige inom fiberoptik och bredband. Han är rådgivare åt Acreo inom bredbandsprojektet. Karin Nygårds Skalman (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.), civilingenjör, har varit större delen av sitt yrkesverksamma liv på Ericsson och är idag processledare för Fiber Optic Valley och ansvarig för Acreos testbädd i Hudiksvall. Hon är anställd av Acreo.

I slutet av 2002 gav Näringsdepartementet och Vinnova forskningsinstitutet Acreo i uppdrag att etablera ett bredbandsprojekt med tillhörande testbädd för att snabba upp utvecklingen av bredbandsnätet och bredbandssamhället i Sverige. Till detta kopplades ett ekonomiskt stöd till 2006.

Avsikten med testbädden var att den skulle vara en mötesplats för systemleverantörer, operatörer, tjänsteutvecklare och för forskningen. Den skulle utgöra en bas för att prova nya produkter, lösningar och tjänster och utvärdera egenskaper som kvalitet och funktionalitet i hela kedjan inkluderande riktiga slutanvändare - "testpiloter". Genom testbädden skulle även små aktörer få en möjlighet att visa upp sig.

Under våren 2004 publicerade Elektroniktidningen en lägesrapport om testbädden då den fortfarande var i ett uppbyggnadsskede. Det är därför intressant att nu rapportera om dagsläget samt att förmedla några intressanta erfarenheter.

Idag finns ca 15 systemleverantörer i testbädden, ett motsvarande antal operatörer och tjänsteleverantörer samt KTH och Chalmers. Huvuddelen av företagen är svenska. Dessutom utnyttjas testbädden i tre större EU-forskningsprojekt vilket gör den unik i Europa.

I dag finns det drygt 200 testpiloter i Hudiksvall och ungefär 20 i Sollentuna. Mellan Hudiksvall och Stockholm har Acreo testat höghastighetstransmission över den optiska fibern, senast 100 Gbit/s på en våglängd vilket motsvarar 1,5 miljoner samtidiga telefonsamtal.

Olika typer av accessutrustning utvärderas som ADSL 2+ med upp till 24 Mbit/s på koppartråd och framför allt fiber till hemmet med upp till 100 Mbit/s. Även nätteknologier testas och utvärderas. Nät baserade på såväl Ethernetswitchar (lager 2 i OSI stacken, L2) som på IP-routrar (L3) från olika svenska och utländska leverantörer finns realiserade.

I testbädden erbjuds så kallad triple play, det vill säga ett paket med Internet, IP-TV och IP-telefoni. Tjänsterna kommer från flera leverantörer för att även testa öppna, operatörsneutrala, nät.

Den tekniska kvalitén av tjänsterna testats genom de olika accessnäten och ute hos testpiloterna, men en minst lika viktig del är att utvärdera den upplevda kvalitén av tjänsterna hos kunden. Ett väldesignat accessnät kan exempelvis erbjuda IP-baserad tv med lika hög teknisk kvalité som genom kabel-tv-nätet eller via satellit, men om det går för långsamt att byta kanal så kan kunden uppleva det som en försämring och kanske återgå till sitt gamla sätt att se på tv. Sådana barnsjukdomar är vanliga vid övergången till en ny teknik och kan vara till stor irritation för konsumenten.

En mycket viktig del av Acreos testbädd är samarbete med båda svensk och internationell industri och universitet. En av hörnstenarna i det internationella samarbetet är de tre europeiska bredbandsprojekten MUSE (arbetar med multi-tjänstsaccessnät), NOBEL (avancerade optiska nät för bredband) och MUPBED (kopplar ihop bredbandstestbäddar i Europa). Här deltar de absolut ledande operatörerna, systemleverantörerna och universiteten i Europa inom bredbandsområdet. Acreo är den enda forskningsinstitutionen som deltar i alla tre.

En annan viktig framgångsfaktor är samverkan med andra tjänsteinriktade testbäddar som Vällingby e-center och Arenan för Digitala Tjänster i Stockholm.

Nätverket Fiber Optic Valley, FOV, mellan Sundsvall och Gävle är en ideell förening med cirka 150 medlemmar. Centrum ligger i Hudiksvall, där FOV bidrar till testbädden med teknik, tjänsteutvecklingsprojekt och beteendevetenskapsstudier.

Därtill stöttar FOV olika tjänsteutvecklingsprojekt inom testbädden. Ett sådant projekt kallas Old@home som gör det möjligt för äldre att bo kvar hemma längre med högre kvalitet och trygghet. Tjänsten utvärderas i testbädden och den äldre, anhöriga och personalen får hela tiden bedöma nyttan av produkten.

Inom Acreo finns dessutom ett "Acreobatorprogram" som stöttar små och medelstora bolags bredbandsanvändning och -produkter. Här är testbädden ett utmärkt verktyg för verifiering.

I samarbete med World Internet Institute (WII) som är ett fristående forskningsinstitut studeras testpiloternas upplevelse av olika tjänster. I en världsomspännande studie, som har pågått i fem år, analyseras och jämföras testpiloternas beteenden med andra hushåll i Sverige och världen. Härigenom fås en uppfattning om hur tjänsterna uppfattas och användas. Genom att som i testbädden bygga upp en modell av framtidens bredbandssamhälle och studera konsekvenserna och effekterna härav får vi ovärderlig kunskap. Det kan i sin tur hjälpa bolag och offentliga sektorn i utvecklingen av nya tjänster och produkter.

Ett intressant beteende är hur hushållen nyttjar bandbredden när möjlighet finns att få hög kapacitet i båda riktningar, alltså en symmetrisk förbindelse. Det som händer är att den utgående trafiken ofta överstigar den inkommande. Detta indikerar bland annat att slutanvändaren utöver rollen som konsument mer och mer också blir producent av innehåll. Man delar med sig av semesterbilder och videosnuttar till vänner och familj.

Ett av resultaten från det kvalitetssäkringsprojekt som Acreo driver på uppdrag av Svenska Stadsnätsföreningen, SSNf, är ett antal riktlinjer för vad ett bredbandsnät ska klara av för att kunna bära IP-baserade triple play-tjänster. Syftet med projektet är att hjälpa de många stadsnät som har begränsade resurser och erfarenhet om byggandet av bredbandsnät för sina respektive kommuner. Riktlinjerna ger anvisningar till hur man dimensionerar och implementerar nät som håller hög kvalité på tjänsterna, som har en hög grad av robusthet och som är skalbara så de kan uppgraderas till ännu högre bandbredder och ännu fler användare. Testbädden har varit till stor hjälp för att verifiera riktlinjerna och utvärdera och kvalitetssäkra lösningarna. Tabellen här intill visar de minimikrav till nätet som ska uppfyllas för att tjänstepaket enligt SSNf kan kallas basic triple play.

"Krav"                        Telefoni                    TV                            Internetaccess Samtidiga kanaler       1                               2                             "1" Fördröjning                 150 ms (tot);             ca 1 s                                   ca 50 ms för nätet Bandbredd                 80 kbit/s                    2 × 9 Mbit/s             10 Mbit/s                                   symmetriskt               asymmetriskt            symmetriskt Jitter                          hanteras av buffer     hanteras av buffer    hanteras av buffer Paketförluster             0.5% (totalt);            10-6 (MPEG2)           0.5%                                   ca 0.2% för nätet QoS                          Ja                             Ja                              Valfritt Responstid                5 s (uppringning)       0.5 s (zap);               50 ms (ping-tid)                                                                   0.1 s för nätet

Testbädden är en möjlighet - och ofta den enda - för mindre företag att visa upp sig och testa sina produkter. Det finns idag ett stort antal sådana företag, både tjänste- och systemutvecklande, som genomför tester i testbädden. Den är även ett utmärkt verktyg för att testa exempelvis IT i vården och andra offentliga e-tjänster.

Användningen av testpiloter har styrkan att man får en mer subjektiv utvärdering som även styrs av relevanta mänskliga beteenden. Vad man underskattar i en testbädd är den administrativa delen runt nät och testpiloter samt att även i en testbädd är flexibiliteten begränsad pga. infrastrukturen.

Planerna för den närmaste tiden är att i Stockholm binda ihop ett antal "bredbandsöar" via GMPLS tekniken där Acreo ligger mycket långt fram internationellt och jobbar ihop med svenska och utländska företag. Med GMPLS kan man snabbt koppla om i nätet styrt av trafikbehovet och därmed kunna säkra QoS, "Quality of Service". I Hudiksvall planeras att uppgradera infrastrukturen till en nivå högre än basic triple play och som möter kraven från HDTV, högkvalitativ videokonferens samt tunnlade nät och erbjuda egenskaper som garanterad kapacitet och säkerhet. Just nu introduceras IP-baserad HDTV i mindre skala.

För att få en bild av användarna av det framtida bredbandssamhället skall några typiska miljöer skapas som tryggt åldersboende hemma, tonårsfamiljen med möjlighet att jobba hemifrån, det bredbandsanslutna småföretaget samt lokala tjänster. Detta skall förhoppningsvis stimulera till ännu mer tjänsteskapande och bidra till högre livskvalitet, konkurrenskraftigare företag och effektivare offentlig sektor.