Hittills har sensorer som kan detektera termisk strålning varit stora och dyra. Men på Acreo i Kista utvecklas just nu en liten, billig sensor som kan bli hjärtat i nattkameror som ska ta plats i morgondagens fordon. Autoliv har en central roll i utvecklingen. Liksom norska Sensonor, som med sin erfarenhet av volymproduktion har präglat utvecklingen.
Du är ute på en veckolång vandring men redan efter första dagen tar batterierna i GPS:en slut. Istället för att bära runt på extra batterier tar du fram din portabla bränslecell. Du lägg i en ”tepåse”, häller på vatten och skruvar på locket. Sedan är det bara att vänta medan GPS:en eller mobilen laddas. Så enkelt ska det bli när svenska myFC släpper sin bränslecellsbaserade laddare senare i år.
Byt ut hela ljusarmaturen mot en ny med inbyggd radiostyrning. Då går det att spara energi genom att anpassa belysningen till det aktuella behovet. Det är affärsidén hos Lumenradio i Göteborg.
De flesta tänker nog på koldioxid när växthuseffekten kommer på tal. Men även andra gaser som metan, lustgas och freoner bidrar. Tyvärr finns det ingen billig och snabb metod för att mäta dessa. Det vill sensorspecialisten Senseair i Delsbo ändra på.
Det går hur bra som helst att köra servrar på likström. Men garantin gäller inte. Det är huvudproblemet för Netpower Labs idé att driva serverhallar med likström.
Elektroniktidningen har tittat närmare på tio svenska cleantechbolag som alla vill göra världen grönare. Och tjäna pengar. En del har inte ens en prototyp, andra har redan produkter, men alla vädrar morgonluft i och med det nya intresset för klimatet.
En strömgenererande drake med 12 meters vingspann som förankras på havsbotten. Med det unika konceptet vill Göteborgsföretaget Minesto utvinna elström ur tidvattenströmmarna.
Vita lysdioder drar betydligt mindre ström än glödlampor och lågenergilampor. Men hittills har de varit för dyra för att få ett brett genomslag. Genom att byta tillverkningsteknik från dagens plana diodstruktur till miljontals ljusemitterande pelare i nanoskala på billiga kiselsubstrat, räknar Lundabaserade Glo med att sänka tillverkningskostnaden med en faktor tio.
Egna programspråk, egna nätverk och egna hårdvaruformat – automationsvärlden följer ett eget utvecklingsspår på en isolerad ö i inbyggnadsvärlden. De bästa bitarna knycks utifrån, men anpassas till den egna verksamheten. Med utvecklarvänlighet som ledstjärna.
– Vi hade arbetat med lean och provat många av de verktyg som finns i verktygslådan redan på Ericssontiden men när vi startade i egen regi gick mycket av energin åt till omställningen och att ta in nya kunder, säger Stefan Jakobsson som är vd på Proxy Electronics.
– Det gäller att hänga med och vi var intresserade av att hitta ett nytt produktionskoncept för att möte hotet från öst, säger Olle Björk som är produktionschef på HP Tronic men med ett förflutet inom fordonsindustrin.
– Vi hade provat lean i två omgångar innan vi gick med i Produktionslyftet. Båda gångerna hade arbetet stannat upp så vi insåg att vi behövde hjälp utifrån. När det kommer någon och hälsar på fungerar det både som morot och piska, man måste ha gjort något, säger Elvin Hillergren.
About / Advertise
Hittills har sensorer som kan detektera termisk strålning varit stora och dyra. Men på Acreo i Kista utvecklas just nu en liten, billig sensor som kan bli hjärtat i nattkameror som ska ta plats i morgondagens fordon. Autoliv har en central roll i utvecklingen. Liksom norska Sensonor, som med sin erfarenhet av volymproduktion har präglat utvecklingen. 
