JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Vertikal odling 2.0 gror i Uppsala

Efter snart ett decennium närmar sig Deliplant kommersialisering av sina automatiska växthus. Plantorna växer i tre dimensioner. Allt från sådd till skörd hanteras av robotar.

Den här artikeln var omslagsbild på nummer 1 av pappersmagasinet ELEKTRONIKTIDNINGEN 2026. Ja – tidningar trycks fortfarande! Och det är GRATIS att prenumerera om du är i branschen.

Vertikal odling hajpades hårt för tio år sedan, och kraschade sedan lika hårt.

Nu föds konceptet på nytt – ”Vertikal odling 2.0”. Deliplants helautomatiska växthus ska i pris placera växterna på samma nivå – eller lite lägre – än import från låglöneländer.

Det hoppas i alla fall Deliplants vd Sarosh Bajai. Han beskriver det som att kraschen gallrade bort de dåliga affärsmodellerna.

Säljpitchen är att Deliplants odling är cirkulär, effektiv, prisvärd och giftfri.

Processen är resurssnål. Växterna får varken mer eller mindre än exakt den näring de behöver. Temperaturen hålls jämn. Ingen solbelysning används, bara LED i olika våglängder för olika växter, baserat på sort och ålder.

Sarosh Bajai

– Vår teknik sparar in mer än 95 procent av vattnet och kräver inga bekämpningsmedel. Vi återanvänder både vatten och näringsämnen.

– Växterna bygger upp näringsämnen bättre och växer snabbare. De får exakt sexton timmar ljus och åtta timmar vila. Alltid samma. Inga molniga dagar, inget regn.

FAKTA

Sarosh Bajai är doktor i mole­kylär­biologi på SLU, Sta­tens lant­bruks­univer­sitet. Han föddes i södra Indien, doktorerade i Köpenhamn och fick en postdoctjänst på SLU år 2004.

SLU Holding har hjälpt till med att hitta investerare, bygga nätverk, och planera för kommersialiseringen.

Fem personer finns på Deliplant idag. Två praktikanter gör manuellt arbete som kommer att automatiseras när ordrarna blir större.

Oregano Ruccola Dill Basilika Salvia Mynta Timjan

Deliplant fortsätter att samla på sig data­punkter för att göra auto­ma­ti­seringen ännu intelligentare.

Det finns inga säsongsvariationer utan det är exakt samma produktion som löper året runt.

Du kan redan vara bekant med Deliplant under namnet Grönovation. Inför kommersialiseringen röstade styrelsen fram ett internationellt namn.

– Deliplant är lättare att googla, konstaterar Sarosh Bajai.

VÄXTVÄGGAR FINNS sedan länge, och varuhus kan ha små odlingar. Men Deliplant handlar om fullskalig odling som exempelvis försörjer en butikskedja med en produkt. En anläggning på tusen kvadratmeter kan ge en årsskörd på 20–30 ton grönsaker.

Notera att klassiska horisontella växthus fortfarande är be-tydligt större – 30 000, 40 000 kvadratmeter. Att plantorna staplas på höjden trollar bort mycket markyta.

Odlingarna byggs i moduler som tar upp 50 kvadratmeter vardera och kräver tre meter till tak. Växterna fördelas över 40 vertikala rader. De monteras till så kallade ”gardiner” som hänger på räls i taket och transporteras runt mellan stationer.

En modul rymmer 16 800 växter – 60 gånger mer än planodling på samma yta.

Det som Deliplant har på plats idag är en demoanläggning i Uppsala. Det är en isolerad tälthall med fem meter till tak och ett fåtal moduler på plats.

FÖRSTA MÖTET vi bokade fick ställas in. Växthuset hade drabbats av elavbrott. Sådana är kritiska – 6–8 timmar har man på sig innan växterna blir ”ledsna”.

Och det var inte det första avbrottet. Jordfelsbrytaren har haft en tendens att lösa ut under natten. Men nu installerade Deliplant till slut en bättre dimensionerad elcentral.

Affärsidén är att själv bygga växthus. Eller att franchisa tekniken. Sarosh Bajai tror att tekniken är redo och fungerar. Men han vet att han behöver resultat att peka på. Ett proof of concept. Så nästa steg är att knyta till sig en första kund, komplettera anläggningen med fler moduler och börja leverera i större skala.

Möjliga kundkontakter har knutits i Sverige, Singapore, -Bangalore, Dubai och Thailand.

Representanter för Singapores regering besökte Deliplant i fjol. Landet har en 30–30-agenda – att producera 30 procent av sin egen mat år 2030. Idag är 95 procent importerat.

– De har inte så mycket odlingsyta.

I LITEN SKALA har Deliplant redan produktion. Allt startade i ett garage 2017. Deliplant har sedan dess odlat och sålt från både skyddsrum och källare.

Deliplant levererar askar på 30 gram kryddväxter till cateringfirmor, restauranger och Ica-butiker i Uppsala. Priset är konkurrenskraftigt med vad kunderna redan betalar. I början sålde han ännu billigare.

– Men då fick jag frågan från kunderna – varför? Är det dålig kvalitet? Sämre produkt?

– Så jag sänker inte priset. Men vi kan tjäna bra på samma pris.

EN FULLSKALIG ANLÄGGNING kommer intressant nog inte att sänka priset så mycket mer, på grund av automationen. Det går åt proportionellt mer av allt: el, yta, vatten, gödsel, näring, ljus.

Kryddväxter är den första kategori växter Deliplant tar sig an. I gardinerna odlas basilika, dill, timjan, chauvel och gräslök.

Sverige importerar det mesta av sina kryddväxter. De kan resa en lång väg från Kenya eller Thailand. En femtedel av produkten kan bli dålig under resan och behöva gallras bort.

– Det är ”lågt hängande frukter” som vi ser att det redan finns en marknad för. Nischade produkter skulle kunna ge en ännu bättre prisbild.

På försök har Deliplant börjat odla medicinalväxter.

Automatiken och robotiken är Sarosh Bajais egna konstruktioner. Såddbottar, skördbottar och takttransport på räls utvecklades vid SLU:s anläggning Kungsängens gård.

Så här kommer växthuset att fungera, idealt. Odlaren får en beställning, ställer fram en burk fröer och trycker på en knapp för ex-empelvis ”basilika”. En gardin glider fram längs räls i taket. En robot planterar fröer. Gardinen glider vidare till en plats med rätt belysning för basilika.

– Där sitter de och växer. De får belysning, näring, vatten – allt. Vi vill inte röra dem förrän det är dags för skörd.

TRE, FYRA VECKOR SENARE – mycket kort tid jämfört med klassisk odling – rullar gardinen till en ny station med en skörderobot som klipper ner bladen, som faller ner i backar. Några centimeter lämnas kvar. Gardinen glider tillbaka till sin odlingsstation. Och allt fortsätter växa.

Backarna skickas direkt till kund.

– De behöver inte sköljas. För vi har inte sprayat några bekämpningsmedel och det är en mycket hygienisk miljö.

En erfaren automationsleverantör i Kina fick i uppdrag att förverkliga de cad-ritningar som skapades av teknikchefen Staffan Matzén.

Nämnda leverantör är ett dotterbolag som en gång skapades för att göra automation till sitt moderbolag, en kullagertillverkare – som i sin tur investerade i Deliplant redan år 2019.

DET FINNS YTTERLIGARE en automatiserad vertikalodlare i Sverige – Ljusgårda. De startade samma år, men har tagit fram sin automation i samarbete med ABB.

Av de två är Deliplant den lättviktigare. Ljusgårdas anläggningar är större investeringar som levererar dyrare produkter.

Deliplant bygger i mindre skala, modulärt.

– Vi har en teknik som vi äger själva och som är väldigt kostnadseffektiv – även jämfört med bolag i andra länder.

Konceptet ska vara konkurrenskraftigt potentiellt över hela världen på platser där det är svårt att odla och det därför finns en stor import.

Hur skalbart är Deliplants koncept? Skulle Sverige kunna bli självförsörjande på kryddväxter?

– Jodå, det skulle gå.

Tekniken skulle till och med fungera på Mars, bekräftar Sarosh Bajai på fråga från Elektroniktidningen. Om någon ordnar syre.Och han påpekar att Kimball Musk – bror till science fiction-entreprenören Elon Musk – som sagt att han vill dö på Mars – är en av hans konkurrenter. Hans specialitet är att bedriva odlingen i containrar.

Det stormade kring växthusen

Vertikal odling är en gammal idé som blommade upp för några år sedan men vissnade efter att några hajpade projekt visade sig inte kunna bära frukt.
Klimatfrågan hade kommit på agendan. Två techentrepre­nörer tog investeringar på sammanlagt en miljard dollar och startade bolag med målet att rädda världen från hunger.

Men de hade inte automation i sina lösningar. Och de odlade produkter som redan fanns på platsen.

– Fel plats, tunga investeringar och fel produkt, samman­fattar Sarosh Bajai.

– Men mycket stor hajp.

Bolagen gick i konkurs.

– Det skapade en domino­effekt.

Hela konceptet fick dåligt rykte.

Men nu gror området på nytt, med mer eftertanke, enligt Sarosh Bajai.

Automation tar bort den stora kostnaden för arbets­kraften.

– När man odlar på platser som Sverige eller Norden så är det dyrt med arbetskraft. Vi minskar den ekonomiska pressen på bönder och odlare. Det ger även bättre kvalitet genom att sensorer kan hålla koll.

deli1 deli2 deli3 deli4 deli5 deli6 deli7 deli8 deli9 deli10

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)