Sveriges största mönsterkortsfabrik är till salu. Ericsson har bestämt sig för att sälja mönsterkortstillverkningen i Norrköping. Fabriksledningen hoppas på en snabb affär.

- Redan till hösten räknar jag med att den nya ägarbilden är klar. Vi håller på att utarbeta ett prospekt som presenterar fabriken, säger platschef Stefan Lager.

- Det internationella intresset är stort. Men jag utesluter inte en svensk lösning.

Ericsson kan eventuellt stanna kvar som delägare i fabriken under en tid. Men koncernen deklarerar tydligt att man på sikt kommer att lämna mönsterkortstillverkningen. Skälet är detsamma som vid de tidigare avknoppningarna.

Man vill koncentrera sig på kärnverksamheten. Genom en utförsäljning kan man frigöra kapital och dessutom dela kostnaderna för att utveckla nya mönsterkortstekniker med andra elektronikföretag.

Såväl Stefan Lager som utvecklingsavdelningens chef Eva-Britt Larsson ser positivt på de kommande förändringarna. Mönsterkortsfabriken är ett attraktivt uppköpsobjekt, modern och rationell. För spekulanterna är mönsterkortsfabriken en port in som leverantör till Ericsson.

På Verkstadsklubben är man mer tveksam till den kommande affären.

- Det hade varit bäst att stanna kvar som en del av Ericsson, menar Anette Nordenstad, huvudskyddsombud på mönsterkortsfabriken.

Men att fabriken skulle ha några svårigheter att klara sig på egen hand utanför Ericssonkoncernen tror hon inte.

- Vi gör bra mönsterkort, säger Anette Nordenstad. Farhågorna gäller i första hand vem köparen blir och om affären kommer att betyda försämrade villkor för personalen.



Oroande och stimulerande


- Att få in en utländsk mönsterkortsjätte i landet är både oroande och stimulerande, säger Anders Björsell, VD på Elektrotryck som är landets näst största mönsterkortstillverkare efter Ericsson.

- Fabriken i Norrköping är välinvesterad med kompetent och utbildad personal. En fin anläggning. Vi borde helt klart vara intresserade. Men det är naturligtvis också en ekonomisk fråga.

Erikssons mönsterkortsfabrik är betydligt större än Elektrotryck. Mönsterkortstillverkningen i Norrköping omsätter uppskattningsvis cirka 400 miljoner kronor. Elektrotrycks omsättning i två fabriker är knappt 200 miljoner kronor.

Ytterligare en konsekvens av försäljningen är att fabriken nu kommer att försöka hitta kunder utanför Ericsson. Målsättningen är att 20 procent av tillverkningen skall gå till externa kunder inom två år, säger Stefan Lager. Andra telekomföretag kommer att vara intresserade, förmodar Stefan Lager. Men en målsättning är att även leverera till andra delar av elektronikindustrin.

Fabriken har 400 anställda och ligger bra till i Ingelstaområdet i Norrköping där Ericsson varit etablerat sedan mitten på 1960-talet. Fabriksytan är på 20 000 kvadratmeter. Lokalerna är rationella. De ligger bokstavligen vägg i vägg med Ericssons kretskortsfabrik som bland annat tillverkar bredbandsutrustning.

Endast flerlagerskort tillverkas i fabriken. Tyngdpunkten ligger på fyrlagerskort, men man har tillverkat kort med 16 ledarlager. Man slutade med enklare kort för ett år sedan. Då minskades personalen med 250 personer varav de flesta gick över till andra delar av Ericsson i Norrköping.

I produktionen utgår man från paneler i storleken 457 ¥ 610 mm. Fabriken tillverkar 7 000 paneler i veckan. Det ger en mönsterkortsyta på omkring 100 000 kvadratmeter om året.

- Men kapacitetstaket ligger högre än så, enligt Stefan Lager.

Norrköpingsfabriken använder inte längre kemkoppar för att plätera viahålen. Istället "grundas" de borrade hålens insidor med en lösning av palladiumsulfid. Det ger en elektriskt ledande hinna och hålen kan pläteras med elektrolys, så kallad elkoppar.

Hålen pläteras i horisontella bad. Det gör det möjligt att tillverka viahål med små diametrar. Vertikala bad har hittills varit det vanliga i mönsterkortsindustrin.

I Norrköpingsfabriken har man också en tillverkningslinje för prototypkort. Den låg tidigare i Älvsjö. I prototyplinjen kan man tillverka kort på någon eller några få dagar.

Fabriken är också välutrustad när det gäller analys och verifiering av processerna. Bland annat finns en koordinatmätmaskin som är ansluten till fabrikens cad-system. Och i dagarna håller ett svepelektronmikroskop på att packas upp och tas i drift.

Mats Udikas