About / Advertise
Ett material – endast ett atomlager tjockt och med egenskaper likt grafen – har skapats av forskare från bland annat Linköpings universitet. Materialet har fått namnet beryllonitren och förväntas ha egenskaper motsvarande dem som gjort grafen så eftertraktat.
Det nya materialet består av beryllium- och kvävemolekyler och är framställt under extremt högt tryck. Och likt diamanter, som även de skapas under extremt högt tryck, behåller beryllonitren samma egenskaper i som utanför labbmiljön.
 |
| Igor Abrikosov |
Halvledarmaterialet grafen har varit hett i forskarvärlden i över tio år. År 2010 uppmärksammades det allmänt efter att de två ryska fysikerna Andre Geim och Konstantin Novoselev fick Nobelpris i fysik för sitt arbete att skapa den första mikroflagan av det nya materialet grafen med hjälp av en bit tejp ett antal år tidigare.
Grafen byggs upp av ett enda lager kolatomer i ett vaxkakeliknande mönster. Det är den tunnaste och samtidigt starkaste formen av kol, men samtidigt ett halvledarmaterial som har hundra gånger högre elektronmobilitet än kisel och leder värme bättre än alla andra kända material.
Beryllonitren består av beryllium- och kväveatomer som arrangeras i en tvådimensionell struktur. Varje berylliumatom knyter till sig fyra kväveatomer och tillsammans bildar de ett asymmetriskt hexagonalt mönster som elektronerna rör sig i. Elektronerna i den här typen av strukturer rör sig nära ljusets hastighet, vilket är en förutsättning för framtida forskning inom partikelfysik och kvantmekanik.
Forskarna menar att material som grafen och beryllonitren blir ovärderliga komplement till stora partikelacceleratorer.
Samtidigt ställer sig Elektroniktidningen frågan om det finns andra, mer industrinära och kommersiella tillämpningar med fokus på elektronik eller kommunikation som det nya ultratunna materialet kan komma till användning inom i framtiden.
Är materialet likt grafen även på det sättet?
– Verkligen! I själva verket bör alla eller åtminstone de flesta potentiella tillämpningarna som grafen används till övervägas för det nya materialet. Dessutom är nya tillämpningar möjliga på grund av anisotropin, svarar Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik på Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, i ett mail och adderar:
– Men för att kunna svara på frågan utförligt krävs mer forskning. Vi har just gjort upptäckten.
Igor Abrikosov är en av forskarna bakom upptäckten av beryllonitren som är resultatet av ett internationellt forskningssamarbete där Linköpingsforskarna samarbetat med forskare i bland annat Tyskland, Nederländerna, Frankrike och USA. Forskarna från Linköping har lett det teoretiska arbetet.
Resultaten är publicerade i Physical Review Letters (länk).
