Det ser ljust ut för elektronikmarknaderna i de östeuropeiska länderna. Efter att ha tappat två procent per år mellan 1990 och 1996 har de två senaste åren visat goda tillväxtsiffror.
Under förra året nådde marknaden i Österuopa inte riktigt upp till 1995 års 5,6 procent i tillväxt, men visade i alla fall positiva siffror. Det är en stor skillnad från de första fyra åren på 90-talet, konstaterar analysföretaget Reed Electronics Research i en ny rapport.
De olyckskorpar som kraxat om den östeuropeiska marknadens hopplöshet får därmed anses, om inte överbevisade så i alla fall emotsagda. Men bakom förändringen står framför allt import av elektronik, snarare än inhemsk produktion. Reed tror också att marknaden även i fortsättningen har stora möjligheter och förutspår tillväxt till och med slutet av århundradet.
Ryssland och Ukraina får inte vara med och dela glädjen med övriga östländer. Visserligen växer marknaderna också i dessa länder men den inhemska produktionen har minskat ordentligt och förväntas även i fortsättningen ligga på en låg nivå.
Generellt sett följer elektronikmarknaden den ekonomiska utvecklingen. De länder som reser sig snabbast ur sina ekonomiska startblock tycks vara de som snabbast får fart också på elektronikmarknaden.
Storlek är inte allt
Länderna i före detta sovjetunionen har sämst ekonomi i Östblocket. Detta avspeglas inte minst i produktionen av elektronik. I hela Östblocket förväntas produktionen öka med 15 procent i år. Länderna
i före detta Sovjetunionen kan däremot vänta sig en klart mindre ökning, bara någon procent uppåt under samma tidsperiod.
Räknat i marknadsvärde växer länderna utanför före detta Sovjetunionen med betydligt högre siffror än de länder som ingick i unionen. Men Ryssland och Ukraina står fortfarande för 41 procent av den totala produktionen. Därmed är de fortfarande en kraft att räkna med. Detta trots att framtidsutsikterna knappast kan beskrivas som överdrivet ljusa.