- Ja, det betyder att vi verkligen kan sägas vara igång med GaN, och den första fungerande transistorn är ett stort steg. Har man väl kommit så långt handlar ju resten om att optimera och förfina tekniken. Det är också ett väldigt stort psykologiskt steg att ha kommit så lång att man har något som fungerar bra och som går att mäta på.
- Vi har sett att den fungerar ungefär som vi har tänkt oss högfrekvensmässigt med rätt bra prestanda för den dimension vi har på gaten och vid en maximal oscillationsfrekvens på 17 GHz. Nu ska vi få ned gatelängden och hoppas på att få upp frekvensen mot 100 GHz innan året är slut.
Betyder det att ni satsar ännu hårdare nu?
- Ja vi har rätt mycket ansökningar om anslag inne hos olika finansiärer. Hur mycket vi kan satsa beror på vad som händer med dem. Men har man väl fått fram något som fungerar så brukar det vara lättare att få ytterligare medel. Så man kan säga att också på det sättet är transistorn ett stort steg.
Vilka speciella tillämpningar ser du för GaN-HEMTen?
- Den kan användas för effektgenerering från ett par gigahertz upp till 50 gigahertz. Användningsområdet är typiskt i radar och radiolänkar där man kan utnyttja att effekttätheten hos GaN är tio gånger högre än för andra teknologier.
Om man ser det i ett internationellt perspektiv, hur långt fram är ni jämfört med andra forskargrupper?
- Det finns andra forskargrupper som tagit fram en sådan här krets så på det sättet ligger vi fortfarande efter. Vi måste komma ner i gatelängd för att komma ikapp. Men det är viktigt att ha ett eget material inom landet för att kunna fortsätta forskningen på galliumnitrid.
Så man kan säga att detta är ett viktigt avstamp för den svenska forskningen?
- Ja, just det. Vi har ju jobbat med detta ett tag och det har ju pågått en viss forskning med svenska forskningsmedel. Men nu blir det intressantare när vi kan visa upp något som fungerar. Det finns ju alltid folk som säger att: "det här kommer aldrig att gå". De har liksom fått sina argument utraderade nu.
Jonas Ryberg