Svensk produktion ska nå världsklass

Att svensk elektronikproduktion ska nå världsklass är målsättningen för E-Proper, ett projekt som ser ut att ge Sverige uppemot 30 forskare på området inom några år.

Med över 20 miljoner kronor per år är det tänkt att en "nationell forskarskola" inom elektronikproduktion ska bildas. Det planerade programmet går under namnet E-Proper, och i arbetsgruppen som tagit fram förslaget sitter representanter för en rad svenska elektronikjättar tillsammans med personer från bland annat teknikhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Linköping/Norrköping. Även Sundsvallsbaserade Mitthögskolan förväntas omfattas av verksamheten.

Halvt ja till 15 miljoner per år

Den tänkta huvudfinansiären, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), har läst arbetsgruppens skiss till hur forskarskolan och forskningsprogrammet ska se ut, och har givit gruppen i uppgift att ta fram ett detaljerat förslag som ska vara klart senast den 1 mars. Enligt SSFs anvisningar ska arbetsgruppen räkna med att få 15 miljoner kronor per år från stiftelsen. Det torde innebära att gruppen kommer att få ett liknande belopp beviljat när förslaget är klart.

Delas mellan fyra högskolor

Arbetsgruppen för E-proper leds av Anders Marcelius på Sveriges verkstadsindustrier.

- Varje forskare kommer att ha en hemvist på något av de ställena, men det är möjligt att de läser på flera högskolor, och att själva forskningsuppdragen ofta initieras och kanske utförs på företagen. Det kommer läggas väldigt stor vikt vid att det blir ett sammanhållet program och inte isolerad verksamhet, säger Anders Marcelius.

I den första skiss som arbetsgruppen för E-Proper lämnade in till SSF i augusti var siffrorna något högre än dem det talas om nu. Arbetsgruppen räknade då med att den kunde få 25 miljoner kronor per år från SSF. Skolan skulle, när den efter tre år kom upp i full fart, rymma 43 forskare och ha en budget på totalt drygt 33 miljoner kronor per år. När nu det tänkta stödet skrivs ned med tio miljoner kronor kan man gissa att antalet forskare snarare hamnar kring 30- strecket.

Anders Marcelius tror att verksamheten kan komma igång om ett drygt år, i januari 1999. Han tror att forskningen kommer att bli effektiv bland annat genom samarbete med den mer generella verkstadsproduktionsforskningen inom ett redan existerande program vid namn Proper.

Alexander Kristofersson

Radiosändare ska få plats i undertröjan

De tre delområden som den planerade forskarskolans fokus är tänkt att ligga på är enligt programskissen:

• kombinationen av små dimensioner, höga prestanda, stora volymer (mobiltelefoner, bilelektronik etc.)

• flexibilitet (styr- och mätsystem, handikapputrustning etc.)

• inbyggnad och mekatronik (hushållsmaskiner, försvar, säkerhet m.m).

Arbetet kommer till stor del att bestå i utveckling av demonstratorer - prototyper som illustrerar vilken teknik man har forskat fram. Det ska bidra till att sammanhållningen blir bra även om skolan blir geografiskt splittrad.

Bland annat ska skolan enligt planerna ta fram en "knappradio" - ett komplett radiodelsystem som är tio gånger mindre än dagens, inklusive antenn, signalprocessor och logik.

Detta kommer i sin tur att kräva utveckling av nya analys- och simuleringstekniker för bland annat värme och signalintegritet.