Philips bygger ut för tre och en halv miljarder

Philips satsar ytterligare tre och en halv miljarder kronor på halvledaranläggningen i Nijmegen. Kretsarna skall användas i avancerade audio- och videoprodukter samt mobiltelefoner.

Europas största halvledarkomplex växer och växer. Knappt har Philips avslutat den utbyggnad för drygt två miljarder kronor som presenterades hösten 1994 förrän det är dags för nästa kliv. Nu handlar det om en satsning på ytterligare tre och en halv miljarder.

Drygt hälften av satsningen går till att öka tillverkningskapaciteteten för 200 mm-skivor (8 tum) i

0,5 μm CMOS. Det sker genom att man redan nu bygger ut den MOS4-fabrik som var resultatet av den gamla satsningen. Från 1997 får MOS4 en årlig kapacitet på 240 000 kiselskivor.

Produktionen sker enligt principen "mini environmental approach", det vill säga att högsta möjliga luftrenhet skapas enbart runt maskinerna. I övriga arbetsytor råder lägre krav.

Det innebär att utrustningen för luftrening blir mer kompakt. Följaktligen når MOS4 klart högre produktion per ytenhet samt lägre löpande kostnader än föregångaren och grannen MOS3.

MOS4-an utrustas för att kunna gå över till 0,35 μm-teknik, vilket beräknas ske 1998. Resterande 1,3 miljarder i det aktuella investeringsprogrammet används för att öka kapaciteten den äldre MOS3-fabriken, där 150 mm skivor tillverkas i 0,6 μm CMOS. 175 000 skivor idag blir 300 000 år 1997. Kretsarna från Nijmegen används i avancerade audio- och videoprodukter samt mobiltelefoner. Miljardsatsningen innebär att 425 nyanställs.

Till årsskiftet ska 1 000 personer arbeta i de två fabrikerna. Totalt sysselsätts 4 000 personer i Philips anläggningar i Nijmegen. I hela Philipskoncernen tillverkas 20 miljoner chips per dag. Det ger företaget tiondeplatsen bland halvledartillverkarna i världen.

LARS-GUNNAR LARSSON

Halvledarna sänkte börskursen

- Philips halvledarsektor gav ett "väsentligt sämre resultat" första kvartalet 1996 än samma tid 1995. Det meddelandet från Philipschefen Jan Timmer utlöste en chock på aktiemarknaden.

Aktiekursen sjönk direkt med tio procent. Philips börsvärde sjönk med tio miljarder kronor under loppet av en timme. Den häftiga reaktionen beror på att det lät helt annorlunda en månad tidigare.

Då sa Timmer att efterfrågan under 1996 och en god bit in på 1997 var säkrad samt att svängningarna i pris och efterfrågan successivt minskar. Aktieägarnas nervositet beror också på halvledarnas roll som vinstmaskin.

Förra året stod de för 20 procent av omsättningen, men levererade hela 50 procent av rekordvinsten på 11,5 miljarder.

Den aktuella försäljningsnedgången uppskattas av bedömare till mellan 30 och 40 procent. Därmed verkar det redan klart att Timmer under sitt sista år som chef inte klarar att upprepa 1995 års fina siffror.

Några detaljer om delmarknader och produktionsenheter ges inte, ej heller någon allmän kommentar om den svaga prognosen.

LARS-GUNNAR LARSSON