JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. NiCd-batterier bort inom två år
NiCd-batterierna ska bort inom två år. Det föreslår batteriutredaren Ingemar Josefsson (s) som nyligen presenterade sitt förslag.

- Myglarna kommer att åka i gräddfilen, anser Stefan Rundéus från Batteriföreningen.

Utredningen, med den vitsiga titeln "Batterierna - en laddad fråga", är en 227 sidor tjock lunta som går igenom batteriernas vara eller icke vara på den svenska marknaden.

Den slår fast att många kommuner har misslyckats med insamlingen av uttjänta batterier. Konsumenterna har lagrat uttjänta batterier i städskåp och lådor, samtidigt som försäljningen av apparater med laddningsbara batterier ökat explosionsartat.



Slutet kretslopp


Den största delen av de batterier som tillförs samhället varje år, 25 000 av totalt 29 000 ton, baseras på bly eller nickel-kadmium och är miljöfarliga.

Målet, anser utredaren och författaren, riksdagsman Ingemar Josefsson, måste vara att få ett "slutet kretslopp" för samtliga batterier.

För att nå detta föreslår han ett förbud mot NiCd och kvicksilveroxid i batterier som väger mindre än 1 kg. Dessutom vill han sänka kvicksilverhalten i alkaliska brunstensbatterier från 0,025 till 0,001 viktprocent, knappceller är undantagna.

Regeringen lägger en proposition i ärendet i höst. Sverige ska också verka för samma regler inom EU. Ett ensidigt svenskt förbud kan nämligen tolkas som ett handelshinder av Gemenskapen.

Bakom förslaget till förbud ligger en oro över expansionen på hemelektroniksidan. Tillförseln av elprodukter var redan 1991 60 kg per person. Avfallet från sådana produkter kommer 1998 att vara 20 kg per EU-medborgare, varav konsumentsektorn står för 12 kg.

Årligen förs 870 ton NiCd-batterier ut på den svenska marknaden, att jämföra med 200 ton för NiMH- och litiumbatterier.

Varje tillskott till biosfären av bly, kadmium och kvicksilver kan störa livsprocesserna och medföra ökad risk för allvarlig inverkan på miljön och människors hälsa, säger utredaren.



Staten ökar kontrollen


Samhällets kontroll på batteriområdet ska därför öka och branschen kommer att få betala en stor del kostnaderna. Batteriavgifter ska utkrävas i förväg, fonderas och användas till insamling, sortering, sluthantering och information.

Branschen får vidare en rad skyldigheter. Det är den som till exempel ska se till att det finns dokumentation om eventuell skadlighet på hälsa och miljö.

De fonderade pengarna ska bland annat hamna hos kommunerna, som får en morot. Kommunerna ersätts per insamlad mängd småbatterier. Det är en form av pant, och summan blir högre för miljöfarliga batterier.

Bakom utredningen av Josefsson, som tidigare var miljöborgarråd i Stockholm, ligger ett missnöje med att insamlingen av förbrukade batterier inte har fungerat.

Branschen lovade för tre år sedan att se till så att 90 procent av NiCd- batterierna samlades in, ett mål som skulle ha uppnåtts den 1 juli i fjol.

Istället samlades bara 35 procent in och en ny prognos för andelen insamlade batterier, på 80 procent först i slutet av nästa år, tillfredsställde inte miljödepartementet.



Kvar i garderoberna


Stefan Rundéus är VD på Cebon Import i Göteborg, som är bland de största importörerna till Sverige av batterier till mobiltelefoner, industriapplikationer och konsumentvaror.

Han är också styrelseledamot i branschorganet Batteriföreningen, en av remissinstanserna, och anser att utredaren har stirrat sig blind på insamlingskvoten 35 procent.

- Hur har han fått fram den siffran? frågar han. Han verkar utgå från att det som inte samlats in hamnar i naturen. Men det finns inga politiker som vet hur många batterier som finns i garderoberna hemma hos folk.

I en Norrlandskommun hittades sex fulla, insamlade oljefat som inte lämnats till destruktion eller återvinning. Så, menar Rundéus, kan det se ut i många kommuner.

- Utredarna har inte lyssnat på oss. Vi anser att EUs regler ska gälla, annars blir det en logistisk mardröm för tillverkarna. Som i Holland där man har ett speciellt märkningssystem.



Uddlösa avgifter


Av Cebons import är idag 50 procent NiCd-batterier, resten NiMH. Liksom många andra företag går nu Cebon successivt över till NiMH. Rundéus är inte negativ till de höjda avgifterna, men de måste bli rättvisa.

- Risken är att avgifter som införs ensidigt i Sverige blir uddlösa för myglarna och då snedvrids konkurrensen. Kontrollen utgörs ju av de siffror som branschen frivilligt lämnar in. De etablerade kommer att få betala extra mycket. Det finns massor av företag som importerar produkter som det sitter batterier i. Hur ska de kontrolleras? Och postorderföretagen?

Att branschen själva måste dokumentera batteriernas innehåll, kommenterar Rundéus med att säga att vissa kemikalier är företagshemligheter, som man inte vill gå ut med av konkurrensskäl.

Återvinningen kommer branschen troligen att organisera genom att starta ett kommersiellt bolag liknande det som förpackningsindustrin har. Och ökade avgifter, påpekar Rundéus, fungerar i slutändan som en prishöjning i konsumentledet - som en "miljömoms".

CHRISTIAN WIGARDT



Utredningen i korthet


Höjda batteriavgifter för tillverkare och importörer:

Kvicksilveroxid: från 23 kr/kg till 1 500 kr/kg

Alkaliska brunstensbatterier: från 23 kr/kg till 1 000 kr/kg

NiCd-batterier: från 46 kr/kg till 300 kr/kg

Blybatterier: från 0 till 200 kr/kg

Icke miljöfarliga småbatterier: (vikt under 1 kg) från 0 till 5 kr/kg Intäkterna beräknas till 214 Mkr 1997 och ska användas till:

Hårdare kontroll av tillverkare och importörer.

Kemikalieinspektionen ser till att lagen följs vad gäller substitution (miljöfarliga batterier byts mot mindre farliga) och bedömning om huruvida batterier är farliga eller ej.

Naturvårdsverket kontrollerar den slutliga hanteringen av kasserade batterier.

Kommunerna åläggs att samla in kasserade småbatterier och forsla dem till stationer, som ordnas av tillverkare och importörer.

MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)