Tänk dig ett system som klarar telekrig, kommunikation och dessutom fungerar som radar – allt på samma gång och med enbart en antenn. Ett sådant system utvecklar Saab just nu tillsamman med två italienska kollegor. Om allt går väl kan det bli basen i ett integrerat system om drygt tio år.
I mars knoppade forskningsinstitutet Acreo av sina bildsensorer i företaget Irnova. Redan från start är målet högt ställt. Företaget ska bli världsledande på infraröda detektorer. Och hitta nya kunder utanför militären.
IBMs 300 mm-fabb i East Fishkill är inte störst i världen, och inte heller snabbast. Men den är bland de effektivaste och flexiblaste i världen, och den drar in tillräckligt med pengar för att IBM ska kunna vidmakthålla halvledarforskning och -utveckling i absolut världsklass. Här görs kretsar i 130, 90, 65 och 45 nm, plus forskning på 32 nm-teknik.
Nystartade Linköpingsföretaget Ansyn har utvecklat ett verktyg som lyfter analogkonstruktionen till ”VHDL-nivå”. Företagets verktyg Analog Dimensions kan till exempel användas för att optimerar analoga integrerade kretsar som AD-omvandlare, filter och förstärkare.
Det pågår någonting stort i Arboga. Här lägger tremannabolaget Optoga grunden för en belysningsrevolution som inte bara ska ge bättre ljus utan också minska både utsläpp och strömförbrukning. Electrolux är ett av flera svenska storföretag som har sett ljuset från Arboga.
Taiwans och världens största kiselsmedja, TSMC, har redan 70 procent av foundrymarknaden för digital CMOS-logik. För framtida tillväxt sneglar bolaget därför på andra typer av halvledare. Minnen, analogt, processorer och sensorer står på agendan. Elektroniktidningen har hälsat på bolagets huvudkontor, inrymt i Fab 12 i megaforskningsparken Hsinchu utanför Taipei.
Två identiska anläggningar – en i Polen och en i Sverige. Den första ger billig tillverkning. Den andra kontakter med kunder. Så ser framgångsreceptet för KAB Kabelprefektion ut.
Åkerström i Björbo utvecklar radiostyrning och trådlös teknik för industrin. Under våren hoppas företaget att det egna trådlösa lokstyrningsystemet ska bli certifierat för den europeiska marknaden.
Med en avstämbar laser och lite elektronik går det att bygga ett instrument som i realtid visar tredimensionella bilder inifrån människokroppen av sådant som tumörer och åderförkalkningar. Det menar i varje fall de svenska konstruktörer som lämnat in ett sådant patent. Men utan finansiering inom några månader orkar de inte fortsätta utvecklingen.
Förändringen av teststrategierna i ytmonteringslinan ingår som en del i det större leanprojektet på Katrineholmsfabriken. Tanken är korta genomloppstiden och därmed kunna minska buffertlagret genom att göra om tillverkningen från att vara uppdelad i satser med till exempel 100 likadana kort till att bli flödesstyrd med ett kort i taget.
Genom att avsyna kretskorten före lödning och sedan röntga de färdiga korten har Ericssons fabrik i Katrineholm lyckats halvera antalet fel som orsakas av ytmonteringsprocessen. Målet är att helt eliminera reklamationerna.
Mocean är något så ovanligt som en snabbväxande svensk IP-leverantör som dessutom gått med vinst sedan starten 2003. Framgångsreceptet stavas symbios där Mocean lever mycket nära de tre globala halvledartillverkarna Analog Devices, NXP och Xilinx. De använder Moceans IP för bland annat Most-bussen men fungerar samtidigt som dörröppnare och marknadsförare för Mocean.
Få utanför Volvo liksom några av företagets underleverantörer känner till att amerikanska SMSC har ett lokalkontor i Göteborg som utvecklar mjukvara och applikationer för Most-system.
Food Radar Systems i Göteborg har tagit fram en sensor som hittar glasbitar och andra föremål i mat. Men personerna bakom företaget nöjer sig inte med det. Nästa projekt är att mäta hur temperaturen ändras i maten när den tillagas. Och därefter ska de ge sig på att hitta cancer och andra cellförändringar i människokroppen. Hela tiden är det samma teknik som används - mikrovågsradar inom närfältet.