Det har varit trögt i portgången för avancerade byggsätt i Sverige. Men att döma av Elektroniktidningens intervjuer med 274 produktionschefer kommer det att lossna rejält under de närmaste två åren. Mest intresse röner BGA.

Elektroniktidningen har för första gången kartlagt den svenska elektronikindustrins utsikter för produktionsteknik de närmaste två åren.

Vi lät företaget Telemarketinggruppen i Gävle intervjua 550 produktionschefer vid lika många arbetsställen i industrin. 274 personer svarade, och bland dem verkar viljan att ta till sig ny teknik vara starkare än på länge.

Om svaren i denna enkät stämmer så kommer antalet användare av flera nya byggsätt att mångdubblas under de närmaste två åren. Flip-chip och CSP, Chip Scale Packaging, får fyra gånger så många användare. Antalet användare av BGA - Ball Grid Array - och TAB - Tape Automated Bonding femdubblas.

Flexkortsanvändarna blir tre gånger så många som idag och flerchipsmoduler kommer också att blomstra - antalet företag som använder sådana kommer att tredubblas på två år.

Samtidigt bekräftar undersökningen den vanligt förekommande uppfattningen att den svenska industrin än så länge inte har tagit till sig nya byggsätt i särskilt hög grad. Varken BGA, flip-chip, TAB, eller CSP har anammats av ens 10 procent av industrin. Flexkort, en ovanlig men långt ifrån ny teknik, lockar i dagsläget dubbelt så många användare som exempelvis BGA och tre gånger så många användare som TAB.

Ytmontering är däremot i allra högsta grad etablerat som produktionsmetod. Över hälften av de tillfrågade ytmonterar sina konstruktioner idag, och ytterligare 10 procent tror sig ytmontera inom två år.



BGA i särställning


Något förvånande är att alla byggsätten spås ungefär lika stora framgångar. En rundringning ger dock vid handen att BGA intar en särställning.

Flera av de tillfrågade säger sig vara mer eller mindre säkra på att de kommer att använda BGA inom två år, medan de tvekar mer inför de andra byggsätten.

- Inom något år kommer flera av våra kunder - även utanför Ericsson - att ha BGA-projekt, säger Yngve Meier på mönsterkortstillverkaren Cromtryck.

Han menar att kapslarna då börjar få så fin bendelning att det helt enkelt blir nödvändigt att använda något nytt byggsätt, och att BGA då ligger närmast till hands.

Liknande tongångar hörs från systemtillverkarna. Exempelvis säger Ulf Gustavsson på Essnet, som bland annat tillverkar spelterminaler, att BGA kommer man säkerligen att använda inom två år. Förmodligen också något annat nytt byggsätt. Och han anser sig inte ligga i teknikens frontlinje.

- Vi följer strömmen och gör som alla andra, kommenterar han.



Teknik kräver investeringar


Industrin står alltså inför stora förändringar. Dessa kommer att kräva investeringar, något de tillfrågade produktionscheferna även tar med i sina svar. Drygt var fjärde, ungefär lika många som de som tror sig använda nya byggsätt om två år, anger att man kommer att öka sina maskininvesteringar under de närmaste två åren.

Det är inte billigt att börja med BGA. Inträdesbiljetten ligger i storleksordningen ett par miljoner kronor. Men då får man å andra sidan också ökade möjligheter till kvalitetskontroll.



Outsourcing går sakta


Man skulle kunna tro att allt fler företag kommer att lägga ut allt mer på underleverantörer, inte minst när man nu tänker använda ny produktionsteknik i såpass ökad utsträckning. Och visst finns den trenden, men den är inte överdrivet stark.

Drygt 20 procent av företagen anger att de kommer att använda underleverantörer i högre grad under de närmaste två åren. Men 55 procent tror inte att så blir fallet, utan menar att man kommer att göra huvuddelen av produktionen i egen regi även framöver.

För elektronikindustrin har faktiskt inte outsourcat särskilt mycket. Nästan 75 procent anger att de inte lägger ut någon väsentlig del av sin elektroniktillverkning på underleverantörer. Och det beror inte på bristande utbud - nästan hälften av de tillfrågade anser att det är lätt att hitta bra och prisvärda underleverantörer i Sverige.



Nöjd med dagens personal


En intressant aspekt är att förändringarna av allt att döma kommer att genomföras med befintlig personal i stor utsträckning.

Över 65 procent av de tillfrågade anser nämligen att de idag har kompetent personal som kan hantera och förändra elektroniktillverkningen på rätt sätt. Rekryteringsbehovet verkar inte särskilt starkt - bara 15 procent tänker anställa många civilingenjörer under de närmaste två åren, och lika många tror sig komma att anställa många högskoleingenjörer. Drygt 40 procent tänker knappt anställa några ingenjörer alls.

Ännu sämre ser det ut från maskinoperatörernas horisont. Ynka 7 procent tänker anställa många maskinoperatörer under de närmaste två åren.

Adam Edström

Enkätens frågor och svar finns i sin helhet på Elektroniktidningens Internettjänst, http://www.elektroniktidningen.se Eposta gärna synpunkter till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.



Så gjordes undersökningen


Elektroniktidningen gav Telemarketinggruppen AB i uppdrag att ställa ett antal frågor till produktionscheferna i den svenska elektronikindustrin. Frågorna, som ställdes under mars och april i år, handlade om byggsätt, underleverantörer, personal och produktionsplanering.

När det gällde byggsätten ställdes frågan om företaget använde en viss teknik idag, om man förmodade att man använde tekniken om två år eller om den var ointressant.

De övriga frågorna besvarades på en skala från 1 till 5 där 1 betydde att man inte höll med alls och 5 att man höll med helt och hållet om det ställda påståendet.

Av de tillfrågade var över hälften systemtillverkare. Ungefär 30 procent var underleverantörer eller legotillverkare, och fem procent var mönsterkortstillverkare.