De finns inte i Elfa-katalogen. Ingen skriver om dem och inte ens de som tillverkar dem vill längre prata om dem.


Ändå såldes 1,2 miljarder 4-bitars styrkretsar (MCU) för 12 miljarder kronor förra året. I år förväntas de inbringa nästan 11 miljarder och nästa år mer än 10 miljarder kronor.

- Även om de tillverkas i stora mängder marknadsför vi dem inte längre i Europa, säger Peter Wallin på Hitachi.

Faktum är att 4-bitarna stod för hela 29 procent av antalet sålda styrkretsar i världen 1997. Bara 8-bitarna med sina 54 procent slog dem - liksom de gjort sedan början av 90-talet.

Vart tar då alla dessa gamla trotjänare vägen?

Antagligen har du flera stycken hemma hos dig. Och vore du japan skulle troligen ditt hem varit fullkomligt nerlusat av 4-bitars styrprocessorer.

Nästan all tillverkning och försäljning ligger nämligen i Asien. Japanska tillverkare har 81,4 procent av marknaden och företag från övriga Asien och Stilla Havsregionen står för 18,4 procent. Amerikanska och europeiska tillverkare har bara 0,1 procent vardera.



Riskokare och mikrougnar


Tillverkarna säljer i första hand sina trotjänare till tillverkare av konsumentelektronik. De hamnar i asiatiska leksaker, i mikrovågsugnar, riskokare och kaffekokare.

- De används bland annat till att styra information till LCD- och VFD-displayer, berättar Lars Lundin som är säljchef på Miko Komponent, Samsung Semiconductors återförsäljare.

Det mesta av den svenska varuproduktion där 4-bitarna använts, har flyttats ut till Europa, berättar representanter för flera av de största tillverkarna i branschen.

Av dem som trots allt säljs i Sverige hamnar stora volymer i vitvaror. De talar exempelvis om för plattan när kocken vridit på den.

Andra hamnar i nummerpresentatörer där de sköter kommunikationen med displayen. Åter andra hamnar i dörrlåssystem och mikrovågsugnar. Och tillverkare av styr- och reglerprylar nyttjar dem för operatörskommunikation.

De moderna 4-bitars styrkretsarna kom i mitten på 80-talet. I Sverige var det tio år sedan det fanns något utvecklingsprojekt för 4-bitarna. I stort sett har de stora företagen bara en enda storkund vardera i landet, och därför är de förtegna om vilken sorts produkt deras 4-bitars sitter i.

- Här i Sverige förekommer de bara som rena katalogprodukter, berättar Måns Wistedt på NEC.

De säljs lösa - inte integrerade i asicar - och man väljer ut en med de funktioner man önskar, exempelvis timerfunktioner och LCD-funktioner.



Åttabitarna drar mindre ström


Energiåtgången varierar mellan de 4-bitars som finns på marknaden idag. Man väljer från början den prestanda man önskar. Om energiåtgången är för hög redan från början eller om man har behov av att kunna manipulera den så väljer man hellre en 8-bitars.

- 8-bitarna är mer kostnadseffektiva idag. Du kan ha en större kiselyta på en 4- bitars än en 8-bitars. Med en 8-bitars får du helt enkelt mer för pengarna, berättar Lars Karlsson på Toshiba.

- Det är oerhört sällsynt med någon ny 4-bitars design. Utvecklingen är krånglig eftersom det inte finns något högnivåspråk för att programmera de här styrkretsarna. I många konsumentprodukter är det dock OK att använda en gammal design för operatörskommunikation, säger Bertil Jauren på Mitsubishi.

Ändå kommer företagen att dra in miljarder på de gamla trotjänarna en bit in på 2000-talet. Och tittar du noga efter så kommer du kunna hitta dem i dina nya prylar länge ännu.

Erika Ingvald

Frilansjournalist



Tappar till 8-bitarna


Sedan 1993 har antalet sålda MCU, alla kategorier, ökat mellan 13 och 26 procent årligen. IC Insights spår att ökningen i snitt kommer att ligga på 17 procent årligen fram till år 2002. Enligt denna prognos kommer 8-bitars styrkretsar fortsätta att öka på bekostnad av 4-bitars.

Detta eftersom 8-bitars, relativt sett, ger mycket krut för pengarna samtidigt som konstruktörer kan funktionerna och känner sig hemma med arkitekturen.

Det krävs dock allt mer av 8-bitarna, i fråga om exempelvis funktionalitet, programmerbarhet och prestanda.



En MCU kan definieras på många sätt


Enligt marknadsanalytikerna är en MCU - microcontroller unit - en fristående enhet som utför datafunktioner i ett elektroniskt system, utan att behöva stöd från andra kretsar.

Styrkretsen är gränssnitt mellan teven, videon, mikrovågsugnen eller bilmotorn och den verkliga världen.

Liksom en mikroprocessor innehåller en MCU instruktionsdekodrar, aritmetiska logikenheter, register och stödlogik. Och dessutom brukar den, till skillnad från mikroprocessorer, innehålla någon sorts minne, ROM, EPROM eller EEPROM.

Det finns också de som innehåller ett läs- och skrivminne (RAM) för att mellanlagra data. Den processar data, manipulerar data eller klarar både och.

Det finns styrkretsar i 4-, 8-, 16- och 32-bitarskonfigurationer. 4-bitars klassificeras vanligen efter kärnan, medan exempelvis 8-bitars och 16-bitars vanligen klassificeras efter bredden på den externa databussen.