Stoppa produktionen direkt. Giftiga ämnen frigörs när ni jobbar. Skräckscenariot var ett faktum, men personalen tog saken i egna händer och fixade en lösning som nu får lovord.


Huvudvärk, näsblod och luftvägsbesvär. Det var länge vardagen för Conny Tivedal och hans fem arbetskamrater på Esab i Laxå. De jobbar allihop med att reparera kretskort som sitter i Esabs svetsmaskiner runt om i världen.

- Vi sökte länge i vår arbetsmiljö för att hitta orsaken till besvären men hittade inget, säger Conny Tivedal.

Det var först i höstas - på en konferens som Metallindustriarbetarförbundet anordnade - som misstankar mot de mycket giftiga ämnena isocyanater dök upp.

- På konferensen beskrev man bland annat hur billacker påverkas vid uppvärmning. Och vi jobbar ju med att löda på lackade kretskort, säger Conny Tivedal.

Direkt tog man kontakt med Rolf Ählberg, som är arbetsmiljöombud på Metall, och han kom ut och undersökte arbetsplatsen med hjälp av nya mätmetoder som tagits fram av svenska forskare i Lund. Mätningarna påvisade mycket riktigt isocyanater i luften så produktionen stoppades direkt.

- Det visade sig att det är skyddslacken på kretskorten som innehåller isocyanater. Dessa frigörs då korten värms upp, vilket inte ens tillverkaren av lacken visste om, säger Conny Tivedal.

Han beskriver det som både skönt och jobbigt att få reda på att det fanns isocyanater i luften. Skönt att få reda på orsaken till alla besvär som varit, jobbigt att plötsligt inte ha något att göra.

Men att deppa tycks inte vara melodin hos kretskortsreparatörerna på Esab. Istället tog man saken i egna händer och sökte en lösning på problemet.

- Vårt lager på reparerade kretskort skulle räcka fyra veckor så det var bråttom, säger Conny Tivedal.



Helhetsgrepp


Ett studiebesök hos Karlskronaföretaget Flextronics, som bland annat tillverkar kretskort till basstationer, gav blandade känslor. Här hade man gjort punktinsatser för att få bort de farliga isocyanaterna. Dessutom släpptes de giftiga gaserna ut i det fria.

På Esab bestämde man sig istället för att ta ett helhetsgrepp om problemet. Därför beslutade man att bygga ett avskilt miljörum samt att ta hand om de giftiga isocyanaterna.

- Vi tog kontakt med Filtronic i Lidköping som levererat utsuget till Flextronics. Dessutom jagade vi någon form av vettigt dragskåp.

Att hitta en färdig fungerande lösning visade sig dock vara omöjligt så det fick bli ett miljörum med egenhändigt ritade dragskåp. Aluminiumprofiler som vanligtvis används för att bygga uterum fick bli stomme och tillsammans med plåtjobb från den egna plåtverkstaden blev resultatet mycket lyckat.

I dagsläget finns två färdiga dragskåp, men ytterligare ett skall installeras inom den närmaste veckan. Ute i serviceverkstaden har dessutom ett tiotal arbetsplatser försetts med utsugsarmar. Hela ventilationssystemet har också byggts om eftersom det krävs ett undertryck i miljörummet samt bättre ventilation i övrigt.

Utsuget är numera alltid påslaget, även nattetid. All frånluft går till ett filteraggregat från Filtronic som installerats i en containerbyggnad strax utanför verkstaden. Luften i miljörummet byts ut sex gånger per timme på dagtid, vilket motsvarar 1 000 kubikmeter renad luft i timmen. Totalt har ombyggnaden kostat runt 700 000 kronor.



Inga cyanater i luften


Tio veckor tog det att bygga om lokalerna. Men först i början av året kunde produktionen dra i gång för fullt igen efter att nya mätningar visat att inga isocyanater längre finns i luften.

- Lösningen som Esab har kommit med är suverän, min favorit faktiskt, berömmer Rolf Ählberg.

Men Esab är bara toppen på ett isberg. Jan Hjortfors från Filtronic menar att många elektronikföretag är drabbade av liknande problem utan att veta om det.

- Jag har redan varit i kontakt med företag som besökt Esab och därefter bestämt sig för att lösa sina problem på samma sätt som dem, säger Jan Hjortfors.

Anna Wennberg



Ny mätmetod visar att problemet är stort


Isocyanater inom elektronikindustrin är ett problem. Än så länge är det dock svårt att veta hur omfattande det är.

- Det som vänt upp och ner på allt är den nya metoden att mäta isocyanater på, säger Rolf Ählberg som är arbetsmiljöombud på Metallindustriarbetarförbundet.

Där man tidigare mätt och inte fått något utslag alls kan man nu få värden som överstiger det satta gränsvärdet med tusen gånger.

Den nya mätmetoden presenterades för drygt ett år sedan av två forskare från Lund, Gunnar Skarping och Marianne Dalene.

- Vi har tittat på hur man bör mäta och vad man bör mäta för att kunna påvisa isocyanater i luften och i människan, förklarar Gunnar Skarping.



Högre gifthalter än någon anat


Genom att mätmetoden dessutom kombinerats med blod- och urinprover från de drabbade har man kunnat påvisa betydligt högre halter av giftet än någon tidigare kunnat ana.

- Första gången jag kom i kontakt med isocyanater i kretskort var för cirka ett år sedan, säger Rolf Ählberg.

Sedan dess har han insett att det förmodligen är ett jätteproblem med isocyanater inom elektronikindustrin. Oftast är det polyuretanet i kretskortslacken som ger problem då kortet värms upp. Men det har visat sig att det även finns isocyanater i kretskort som inte är lackade.

- Bakelit omvandlas också till isocyanater om det värms upp, och vi misstänker att det finns kretskort som innehåller just bakelit, säger Rolf Ählberg.

Än så länge vet man inte hur pass farligt det är med isocyanater. Men man kan konstatera att isocyanater har ett mycket lågt satt gränsvärde redan nu: 40 miljondels gram per kubikmeter luft. Och värdet skall med största sannolikhet sänkas.

AW