About / Advertise
Anna Svärdemo är sedan 3 april handläggare på Elektronikindustriföreningen, branschens viktigaste samarbetsorgan. Och hon känner att hon gör något viktigt.
- Medlemsskapet är oerhört prisvärt. Den hjälp vi ger kostar mycket mer på andra ställen. Man får se avgiften som en försäkringspremie.
- Rättsutredningar, till exempel, ingår i medlemsavgiften - byråer på stan tar tusentals kronor för sådant.
1 500 - 2 000 kr/timme är ingen ovanlig taxa. Och byråerna slår ju på taxametern så fort de lyfter telefonluren.
En gång i tiden jobbade Anna Svärdemo extra i sin fars elektronikfirma i Karlskoga. Föga anade hon då att hon några år senare skulle arbeta med juridiska frågor åt hela elektronikbranschen.
Idag handlägger hon ärenden åt alla Elektronikindustriföreningens 270 medlemsföretag från tjänsterummet vid Norra Bantorget i Stockholm.
Mest blir det juridik, men även tekniska frågor eller undranden om hur man kan påverka statsmakterna - eller EU - landar på hennes bord.
Att elektronikindustrin behöver hjälp med juridiken är hon övertygad om.
- Det är lite si och så med den juridiska kompetensen bland medlemmarna. Många småföretagare har lärt sig den nödvändiga juridiken praktiskt snarare än teoretiskt.
- Man litar ofta på muntliga avtal, som ju inte kan bevisas i domstol trots att de är lika juridiskt bindande som skriftliga. Jag vill gärna höja medvetenheten om fördelarna med skriftliga avtal och regleringar.
Branschen seglar i medvind
Elektronikindustrin seglar just nu i medvind. Optimismen har smittat av sig på föreningen, som anställt en person som ska öka mängden medlemmar. Det är nödvändigt, anser Anna Svärdemo.
- Storlek och enighet är bra argument gentemot myndigheter och departement.
- Vi ska ta fram en kalkyl på hur mycket man tjänar på medlemsskapet. Den kommer att locka nya företag, säger hon med emfas.
Men lika viktigt är att aktivera de som redan är medlemmar och låta deras åsikter komma fram.
- De aktiva kommer på alla möten och är med på alla aktiviteter. Men jag vill gärna nå ut till de andra, de som inte syns lika mycket.
- Man behöver ju inte ringa hit bara när man har problem. Det går lika bra att komma med synpunkt på föreningens arbete eller påpeka att föreningen borde driva en viss fråga.
- Jag är väldigt lyhörd. Medlemmarna är ju mina läromästare.
En av föreningens mest centrala uppgifter är att hjälpa medlemmarna med avtalstexter.
- Många skickar avtalsförslag till oss som de fått av någon motpart. Ibland undrar de över formuleringar, ibland har de själva förslag på hur de vill ha det.
- Det är en typisk service vi vill ge - att granska avtalsförslag och peka ut vad som är bra och dåligt för den enskilde medlemmen.
Här passar verkligen Anna Svärdemos specialistkunskaper i entreprenadrätt, ett snårigt område fullt av juridiska spetsfundigheter.
- Elektronikprodukter är ju unika på så sätt att de består av immateriella rättigheter plus hårdvara. Det är knepigt ur juridisk synvinkel.
- För mig är det viktigt att lära känna branschpraxis. Jag kan ju teorin, men i handling måste man anpassa sig till det enskilda företagets produkter och position.
Trots att hon bara jobbat ett halvår har Anna Svärdemo hunnit påverka en hel del. Arbetet på en efterlängtad pärm med information och mallar för avtal, teknikbestämmelser, ekonomi, marknadsföring och exportregler är i full gång.
- Den ska bli klar i början av nästa år, tror Anna Svärdemo.
Studieresa till kina
Till våren ska medlemmarna erbjudas en studieresa till Kina, till ett elektronikintensivt industriområde utanför Peking. Ett mer närliggande projekt österut är att utöka samarbetet med Finland. Anna har påbörjat ett projekt tillsammans med Exportrådet .
- Många finska företag skriker efter underleverantörer just nu. Här finns fantastiska möjligheter för svensk elektronikindustri att öka exporten, säger hon.
Just exportmöjligheterna kartläggs också just nu i ett projekt tillsammans med Handelshögskolan. Samtliga medlemmar ska erbjudas att tillsammans med Handelshögskolan kartlägga sina exportchanser. De som vill erbjuds en sponsrad kurs i exportkunskap till våren.
Elektronikindustriföreningen kritiseras ibland för att vara en förening för inbördes beundran och ägna sig åt fel frågor. Relationerna med lokalföreningarna i Göteborg och i Dalarna har inte heller alltid varit frostfria. Men Anna Svärdemo känner inte igen sig när den kritiken kommer på tal.
- Mycket är historiskt skräp som jag inte känner till. Det har sina fördelar att vara ny, skrattar hon.
- Jag har god kontakt med båda lokalföreningarna och känner inga dåliga vibrationer därifrån.
Adam Edström
270 småföretagare i samverkan
Elektronikindustriföreningen består av runt 270 små och medelstora företag i elektronikbranschen. Man är därmed den näst största organisationen inom Sinf, Svensk Industriförening. Föreningens viktigaste sysslor är rådgivning inom juridik, teknik och marknadsföring, samt att vara ett organ med tyngd vid samröre med myndigheter och andra instanser.
