På Gruvöns bruk finns 25 000 instrument som alla måste lämna rätt värden. Honeywell och Fluke har tillsammans med svenska Intertechna levererat kalibreringssystemet.

- Det är att dokumentera som är svårt, inte att kalibrera. Det säger Jos Mainema på Fluke. Och han har grund för sitt påstående. Tänk bara på ett raffinaderi, ett kärnkraftverk eller ett pappersbruk med tiotusentals olika instrument och givare.

Kalibrerat och justerat har processindustrin gjort i alla år. Men med dokumentationen har det varit si och så. Rutinerna i olika företag har varierat. I takt med strängare miljökrav och att ISO 9000 anammas av allt fler har instrumentkalibrering och dokumentation hamnat i fokus.

Rent konkret vill företagen rationalisera underhålls- och kalibreringsarbetet. En annan vinst med en instrumentdatabas är att det blir lättare att spåra givare som ofta ger upphov till problem.



25 000 instrument i databasen


Gruvöns bruk inom Storakoncernen hör till de industrier som skaffat ett system för instrumentunderhåll. Totalt finns omkring 25 000 instrument med allt från givare till ventiler registrerade i databasen. Installationen är integrerad med ett underhållssystem för främst mekanik som funnits på bruket sedan tidigare.

På Gruvön används idag en databas från Honeywell Loveland i kombination med kalibratorer från Fluke. Det svenska företaget Intertechna har anvarat för anpassning och översättning samt installation och utbildning.

Intertechna är återförsäljare i Skandinavien och ytterligare några länder i Europa för den här lösningen.

Sedan något år tillbaka har Fluke och Honeywell samarbetat på området kalibrering och dokumentation. Både instrumentdatabas och kalibratorer har nyligen kommit i nya versioner.

När Fluke utvecklade sin serie av kalibratorer i 700- och 740-serien var utgångspunkten att serviceteknikern bara skulle behöva bära med sig ett enda instrument. Förutom elektriska storheter som ström, spänning, resistans, och frekvens klarar instrumentet också kalibrering av tryck- och temperaturgivare. Instrumenten har också inbyggda funktioner för felsökning.

Kalibratorerna lagrar information om mätdata och vilka åtgärder teknikern utfört. De mer avancerade instrumenten 702 och 743 har en RS-232 anslutning som används för kommunikation med dator. Man kan alltså ladda ner arbetsorder och instruktioner i kalibratorn på morgonen och tömma den på resultaten när arbetsdagen är slut.

En variant görs för Honeywells räkning. Då kallas kalibratorn för 2020 och är en något vässad variant av Fluke 743. Honeywells Loveland-division har slutat sälja sina egna kalibratorer, åtminstone här i Europa.

Fluke ersätter nu också sin programvara PM/Link med en ny programvara DTC/Track. DTC/Track används för kommunikationen mellan kalibrator och persondator. Programmet kan också användas som en liten instrumentdatabas.

Enligt uppgift till Elektroniktidningen är DTC/Track en miniversion av Honeywells databasprogram. Det är dock inte bekräftat av Fluke.



Databas för Windows


Honeywell Loveland koncentrerar sig på instrumentdatabaser. I dagarna släpper Honeywell programvaran "Documint" på den svenska marknaden. Det finns även en mindre en-användarversion av programmet som kallas "Instrumint".

Båda finns på svenska och är avsedda för persondatorer med Windows 95 och NT. Documint är avsedd för flera användare.

Databasprogrammet används också för planering av underhållsintervall, för dokumentation och testrapporter. Man kan söka efter enskilda instrument på lager och i processen. Databasen producerar också rapporter som används för att analysera testresultaten.

Effektivitet är ett viktigt argument för det här sättet att arbeta. Automatiserad kalibrering spar minst halva arbetstiden enligt Honeywell. Dator och kalibrator tar över det ändlösa dokumentationsarbetet och databasen ger en överblick.

Men även om intresset för arbetssättet blivit större är antalet stora processindustrier i landet begränsat. En växande grupp användare är emellertid företag som åtar sig att utföra kalibrering och dokumentation på uppdragsbasis. Både fristående konsulter och instrumentavdelningar på större industrier erbjuder sådana tjänster.

Priserna på kalibratorerna ligger kring 30 000 - 50 000 kronor. Med databas och tillbehör är det lätt att kostnaden för ett system hamnar på mer än 100 000 kronor.

Kalibrator och databas används även separat, var för sig. På Flukes två mindre kalibratormodeller finns ingen koppling till dator. De är avsedda för manuell registrering. Sett från andra sidan är det uppskattningsvis bara hälften av installationerna av Honeywells instrumentdatabas som används tillsammans med Flukes kalibratorer.

Mats Udikas