Elektronikkonstruktören Karl Erik Ståhl rider på Internetvågen. Hans modemlösningar har fått prestigefyllda internationella utmärkelser och i år kommer hans företaget att omsätta 100 miljoner kronor.

Karl Erik Ståhl är en doldis trots framgångarna för hans modemlösningar. Lika okänt är hans eget företag Intertex.

De flesta av hans modem säljs nämligen under andra varumärken. Riktigt vilka är en affärshemlighet. Det enda han vill säga är att AU-System och Telia är två stora kunder i Sverige och att hälften av försäljningen går på export.

Utvecklingen för Intertex har varit extremt snabb de senaste åren. Företaget har gått från tre miljoner kronor 1992 till 63 miljoner i fjol. I år pekar prognosen på 100 miljoner.

- Det är Internethysterin som driver på, förklarar Karl Erik Ståhl.

Men det är inte hela sanningen. I höstas korades ett av modemen till vinnare i ett test av engelska PC Magazine. Dessutom är Intertex snabbt ute med nya modeller när en ny standard blir klar och så lägger man gärna till egna finesser.

- Vi lever på att vara först. Marginalerna är störst i början, innan konkurrenterna är klara och priserna sjunker.

Karl Erik Ståhl äger Intertex tillsammans med sin fru Irene. Verksamheten har hittills varit självfinansierad vilket han ser som en stor fördel.

- Det går snabbt att fatta beslut när man bestämmer själv. Då kan man anpassa verksamheten till den aktuella marknadssituationen utan att komma ur fas.

Och att fatta snabba beslut är viktigt eftersom marginalerna är små, istället handlar det om att hålla nere administrationen.

- Vi ska tåla en försäljningsnedgång på 30 procent under en månad utan att gå på knäna.



Välbevarad hemlighet


Karl Erik Ståhl är mycket förtegen om vad som skiljer ett Intertexmodem från konkurrenternas modem. Alla tillverkare köper färdiga modemkretsar från exempelvis Rockwell eller Motorola och gör sedan bland annat anpassningen till telefonlinjen. För modemtillverkarna finns det alltså inte allt för mycket att spela med.

- Antal överförda bitar per sekund skiljer inte så mycket mellan olika tillverkare om linjen är bra. Skillnaden visar sig när kvaliteten på telefonlinjen är sämre. Då måste modemet anpassa hastigheten till kvaliteten, förklarar han.

En annan skillnad är hur ofta modemet lyckas vid uppkoppling mot andra modem. Även om mycket är standardiserat så kan bland annat förfarandet vid handskakning göras på olika sätt.

En tredje skillnad är användargränssnittet och finesserna. Här gäller det att vara både lyhörd för kundernas önskemål och kreativ själv. Intertex modem känner exempelvis av om linjen redan är upptagen innan det sätter igång att sända.

Karl Erik Ståhl har också ett nära samarbete med den amerikanska halvledartillverkaren Rockwell som är marknadsledande på modemkretsar.

- De är måna om att få in sina nya kretsar i nya produkter så snabbt som möjligt och vi vill vara tidigt ute.

- Vi hjälper också Rockwell med att avlusa kretsarna och programvaran.



Alltid sin egen


- Jag har aldrig haft ett fast jobb, säger Karl Erik Ståhl och skrattar.

Han är elektroingenjör från KTH med inriktning på analogteknik. Examensarbetet gjorde han 1976. Det gick ut på att få bra basljud ur små högtalarlådor och användes sedan i högtalare från Audio Pro, ett välkänt företag bland audiofiler.

- Arbetet gick bra och resulterade i ett patent. Och sedan fortsatte jag på konsultbasis att konstruera olika delar till ljudanläggningar.

Ett arbete som kräver fingertoppskänsla kombinerat med gedigna kunskaper i analogteknik. Men det är ingen svartkonst.

- På ljudsidan går det alltid att räkna fram svaret på en decibel när, förklarar Karl Erik Ståhl.

Under 80-talet höll han på med teletex som skulle bli en modern variant av telex. Användarna hade speciella terminaler och datatrafiken gick över Datexnätet. Det hela liknade ett epostsystem om än ganska långsamt med 2 400 bitar/sekund.

Men marknaden för telex dog och drog med sig teletex när telefaxen slog igenom 1985/86. Samtidigt blev det Karl Erik Ståhls lycka. Han importerade ett engelskt faxmodem, men tillverkaren var inte intresserad att göra några förbättringar.

Istället utvecklade han själv ett faxkort som kunde användas i persondatorer. Det var klart 1990 och klarade 9 600 bitar/sekund. Året därpå kombinerades det med datakommunikation på blygsamma 2 400 bitar/sekund.

Men det var 1992 som det stora genombrottet kom med ett komplett data- och faxmodem på 14 400 bitar/sekund.

- Vi blev först på den tyska marknaden med ett godkänt modem i lågprisklassen, vilket då var 1 000 DM.

Det blev ett lyft för Intertex som idag har tolv anställda men ingen egen produktion, den görs av Standard Radio i Vällingby. Karl Erik Ståhl sköter mycket av arbetet från huset på Värmdö. Givetvis använder han då sina egna modem för att kommunicera med kontoret i Sundbyberg. Det borgar för att de fungerar.

Han retar sig annars på alla prylar som inte riktigt fungerar som tänkt.

- Har konstruktörerna verkligen använt sina egna saker?

Per Henricsson