Framtidens TV och radio är digital. Konstigare än så är det inte. Det fastslår Valdemar Persson, vd på Teracom. Strax efter sekelskiftet kan hälften av de svenska hushållen ha digitala TV-mottagare.

Tittarna blir vinnare när TV-sändningarna digitaliseras. Det kommer att ge ett större utbud till hela befolkningen hävdar Valdemar Persson, Han är VD för Teracom som svarar för distributionen av marksänd TV i landet. En snabb digitalisering kan dessutom betyda en ny stor chans för svensk elektronikindustri. Kabel-TV-bolagen hör däremot till förlorarna. Samtidigt stärker staten greppet om TV-apparaterna.

Tills helt nyligen var Teracom ett ganska anonymt verk, trots sina publika uppgifter. Men förslaget att digitalisera TV har gjort att organisationen hamnat i rampljuset. Av allt att döma blir det Teracom som genomför digitaliseringen efter att riksdagen tagit sitt beslut.

Stora delar av tekniken för digital-TV har utvecklats inom Teracom som fram till 1992 var en del av Televerket. Det nordiska utvecklingsbolaget HD-Divine där Teracom är största delägare, har spelat en viktig roll.

Tidshorisonten för den svenska digitaliseringen är kort. Valdemar Persson är beredd starta sändningarna 1998, knappt tio år efter att utvecklingen av digital TV inleddes.

Vad kommer det att kosta?

- Det beror på antalet kanaler och vilken flexibilitet man vill ha i nätet. Men det kommar att röra sig om investeringar på mellan en och två miljarder kronor.

Det är väldigt svårt att ge några exakta kostnader för tittarna. Jag har varit med om att göra flera sådana här kostnadskalkyler tidigare och vi har alltid gissat för högt. Så var det till exempel när vi för några år sedan kalkylerade på vad satellitmottagare skulle kosta.

Men det blir ändå tittarna som får betala övergången. Hur skall man motivera dem till det?

- Det finns egentligen bara två sätt motivera tittarna: ett attraktivt programutbud och ett attraktivt utbud av tjänster. Vilken teknik som används för överföringen är trots allt helt ointressant för tittarna.

Marksänd digital TV blir billigare för tittarna i längden. Digitala TV-apparater kommer helt säkert att kosta mindre än dagens analoga. Det är betydligt enklare att tillverka digitala mottagare i stora volymer än analoga mottagare.

Men det är klart att övergången till ett nytt TV-system på kort sikt betyder kostnader för tittarna.

Varför inte ersätta marknätet helt med satellitsändningar?

- Det viktigaste argumentet är att det blir betydligt enklare för tittarna att ta emot digital mark-TV. En liten inomhusantenn är oftast tillräckligt. Den enkelheten kan aldrig satellit-TV erbjuda.

Ett marknät kan utnyttjas för regionala sändningar. Använder man satellit för regionala program kommer de att kunna tas emot över hela landet. Då är min tro att det regionala perspektivet snabbt förskjuts. Men satelliterna kommer också att ha en plats på den framtida TV-kartan.

När tittar hälften av Sveriges hushåll på digital mark-TV?

- Relativt kort efter sekelskiftet förefaller rimligt. Tidpunkten beror på hur konkurrensen ser ut och om de digitala mottagarna kommer att subventioneras av någon part. Kan vi skapa en enda standard för set-top-boxar så att tittarna klara sig med en enda extra låda på TVn så går det ännu fortare.

Det är också väldigt viktigt att man anger ett datum för när det analoga nätet skall stängas av. Enligt förslaget skall det ske 10 år efter start, det vill säga år 2008. Och då måste hälften av hushållen ha digital-TV år 2003 eller 2004.

När kommer tjänster som beställ-TV?

- Jag ser inga principiella problem med att köra igång tjänster som påminner om beställ-TV 1998.

Broadcast-tekniken är inte anpassad för att tittarna fritt och när som helst skall kunna välja i en databas med kanske tusen filmer. Däremot kan man införa tjänster där de mest efterfrågade programmen sänds med olika starttider i flera kanaler.

Digital TV är mycket lämpligt för utbildning speciellt om man skapar interaktivitet med telenätet.

I framtiden kommer det också skapas nya tjänster som vi idag har svårt att föreställa oss.

Under de senaste 10 åren har tendensen varit att staten avreglerat och avmonopoliserat. Men på TV-sidan stärker man greppet. Har du någon kommentar?

- Det är en fråga för i första hand kulturminister Margot Wallström. Som jag uppfattar saken skall staten se till att hela landet får tillgång till en fungerande public service-TV, men att också att det finns ett ytterligare utbud som är lätt tillgängligt också för dem utanför kabelnäten.

Men att staten har kontroll över TV-nätet är också en maktfråga, det bekräftade Margot Wallström själv nyligen i utfrågning. Jag kan bara konstatera att regeringens inriktning är sådan.

Digitaliseringen kommer att fördröja nästa reklamkanal i svensk TV. Är tekniken värd det?

- Det är en fråga som jag egentligen inte vill lägga mig i. Men jag tycker att om man kan få igång den digitala utvecklingen snabbt så blir det fortare lönsamt för konsumenterna och fler möjligheter öppnar sig för nya programkanaler

När digitalnätet är utbyggt, vem kommer då att vilja ha kabel-TV?

- Det kan väl fortfarande finnas intresse att samordna mottagningen i ett flerfamiljshus till exempel. Men det är klart att förutsättningarna för kabel- TV-verksamhet försämras en del. Ett nät med 24 kanaler, och på sikt 50 kanaler, är en stark konkurrent till kabelnäten.

Mats Udikas