JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Bra år för mätinstrument

Stämningen på den svenska marknaden för elektriska mätinstrument sammanfattas bäst med orden försiktig optimism. Ett annat nyckelord är stabilitet.

Marknaden för mätinstrument åker inte berg- och dalbana på samma sätt som komponentmarknaden. Det beror på att tillverkande företag även under en lågkonjunktur måste utveckla nya produkter. Visserligen hålls inköpen då på ett minimum men botten går aldrig helt ur marknaden. Å andra sidan så får man inte heller riktigt samma boom under en högkonjunktur som komponentförsäljarna.

Den försiktiga optimismen kommer sig av att 1995 ser ut att bli det bästa året på länge för de flesta i mätbranschen. Orsaken är givetvis Ericssons obrutna framgångar.

Ericsson bidrar också till att den svenska mätinstrumentmarknaden är större än den borde vara. En hel del instrument följer nämligen med de telekomsystem som exporteras.

En splittrad marknad



De traditionella mätinstrumenten som används vid elektronikutveckling trängs sakta tillbaka av simuleringsprogrammen. Resultaten av simuleringarna blir helt enkelt så pass bra idag att man ofta kan hoppa över prototypfasen och istället gå direkt på en förserie. Simuleringsprogrammen kan också användas för att undersöka hur spridning i komponentvärdena påverkar konstruktionen, ett steg som tidigare måste provas praktiskt.

Men samtidigt ökar behovet av att testa på systemnivå och att göra funktionstester på färdiga produkter. Kvalitetsmedvetandet i industrin ökar också stadigt. ISO 9000 gör det nödvändigt att mäta mer och att alltid använda kalibrerade instrument.

Ett segment som växer särskilt snabbt är serviceinstrument. Idag behöver varje bilverkstad, tvättmaskinsreparatör och LAN-installatör enkla fältinstrument för felsökning och verifiering.

Men allt handlar inte om själva mätinstrumenten. En viktig del i mätsystemen är programvaran. Idag är det nästan omöjligt att sälja instrument som inte kan kopplas ihop med en dator. Programvaran kan styra instrumentet och samla in, bearbeta och presentera data.

Det här resulterar i att man mer och mer tänker i system än i enskilda instrument. Ett tydligt tecken på det är att VXI-instrumenten nästa år förväntas nå upp till 10 procent av den totala mätmarknaden.

Oscilloskop för 60 miljoner



Voltmetern är det absolut vanligaste mätinstrumentet för elektriska storheter. Hur många som säljs går inte att uppskatta, varje bensinstation, teknikmagasin och postorderfirma har voltmetrar för dryga hundralappen. Totalt säljs de för uppskattningsvis 50 miljoner kronor per år.

Om man istället ser till omsättningen så toppar oscilloskopen. Marknaden är värd nånstans mellan 50 och 60 miljoner kronor per år. Den har ökat något de senaste åren men trenden är snarast att man får mer bandbredd och nya funktioner för oförändrat pris.

Bland lågprisinstrumenten har konkurrensen ökat starkt de senaste åren. Stora tillverkare som Hewlett-Packard och Tektronix, som tidigare i första hand sålde teknisk avancerade instrument med hög prestanda, har idag kompletterat sortimentet med lågprisserier. Det är modeller som säljs med små omkostnader, antingen via återförsäljare eller också från katalog.

CE-märkt



Att EMC-direktivet blir tvingande efter årsskiftet leder inte bara till att det just nu säljs mängder av mätinstrument för kontrollmätningar. Direktivet omfattar också mätinstrumenten själva. Det har lett till rykten om att en del mindre leverantörer skulle dra sig tillbaka.

Men det verkar mest vara önsketänkande. CE-märkning handlar trots allt inte bara om Sverige utan om hela den europeiska marknaden. Däremot kommer nog en del äldre instrument med låg volym att sluta säljas i förtid, eftersom proceduren för att få sätta på CE-märket inte är billig.

Dotterbolag dominerar



Bland återförsäljarna av mätinstrument är stabiliteten betydligt större än hos exempelvis komponentsäljarna. Främsta orsaken är att marknaden domineras av tillverkarnas dotterbolag, som Hewlett-Packard, Tektronix, Fluke och Rohde & Schwarz. Dotterbolagen är långsiktiga och kan härda ut i en lågkonjunktur.

Den klart största återförsäljaren utanför dotterbolagskretsen är Bergman & Bevingkoncernen med alla dess dotterbolag, bland annat Kaliber och Lagercrantz.

Sedan finns en lång rad privatägda säljbolag, de flesta ganska små och specialiserade. Trenden verkar också gå mot att allt fler tillverkare etablerar egna dotterbolag. Två framgångsrika exempel är National Instruments och Anritsu Wiltron.

Per Henricsson

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)