Vem ska axla Ericssons mantel som svensk pådrivare av god elektronikkonstruktion? Den frågan är en av de viktigaste för Ingemar Söderquist på Saab Avionics, nybliven ordförande i VIs EDA-grupp. Månne är han själv en del av svaret.
Ingemar Söderquist blev i december ordförande i Verkstadsindustriernas EDA-grupp. I över 20 år har han sysslat med olika aspekter av elektronikkonstruktion på olika Saabföretag, för närvarande på Saab Avionics i Linköping. Han har representerat Saab i ett flertal industriforskningskonsortier. I höstas doktorerade han efter 17 års forskning med en avhandling om CMOS-kretsar för digitala rf-system. |
- Just nu är jag pessimist. Svensk elektronikutveckling är på väg ner. Allt färre nya projekt startas, och de flesta är mindre än förr i både omfattning och verkshöjd, säger han.
Han menar att förutsättningarna för framgång förvisso finns här, i form av duktiga ingenjörer, en uppsjö av idéer och bra ingenjörsutbildning.
Men förutsättningarna omsätts inte i framgång. Han konstaterar att industrin inte lyckats tillämpa system på kisel, att mängder av asic- och FPGA-projekt hamnar i skrivbordslådan och att flera avancerade svenska elektronikprodukter aldrig når någon större marknad.
- Några har vi på Saab utvecklat, som biltullsystem, autonoma robotar och fordonsradar. Tekniskt hög klass. men inga större volymer.
Som nybliven ordförande i Verkstadsindustriernas, VIs, EDA-grupp (electronic design automation) tänker han bidra till att göra bilden ljusare. EDA-gruppen ska främja elektronikkonstruktion i Sverige genom en rad aktiviteter kring verktyg, metodik och utveckling. Gruppen har funnits i 20 år men varit anonym på sistone, vilket nu ska ändras.
- Jag vill att gruppen ska skapa visioner, och förmedla dem till medlemmarna. Ambitionen är ett svenskt nätverk av duktiga konstruktörer som uppmuntrar till innovationer, och ett svenskt forum för EDA-frågor, säger han och låter genast mycket mer optimistisk.
- I april gör vi en studieresa där temat är just visioner. Vi åker till forskningsinstitutet Imec i Belgien och sedan vidare till Italien.
Idag finns ungefär 30 medlemmar, främst från storföretag. Antalet ska dubbleras på något år.
- Jag vill gärna få in fler medlemmar från småföretag, konsultfirmor, universitet och forskningsinstitut. Man kan vara med i EDA-gruppen utan att bli medlem i VI, säger han.
EDA-gruppen ska även framdeles bestå av användare. Verktygsleverantörerna ska bjudas in som föreläsare och diskussionsparter.
Fram till år 2000 organiserades en årlig EDA-träff, en konferens och minimässa om konstruktion. Man gav upp efter flera år av dalande publikintresse, men Ingemar Söderquist kan mycket väl tänka sig att gjuta nytt liv i arrangemanget, dock med breddat fokus.
- Enbart verktyg intresserar inte så många mindre företag. Om man däremot även pratar om systemkonstruktion, innovationer och elektronikingenjörens roll - då tror jag man kan attrahera betydligt fler.
Det minskande intresset för EDA-träffen tror han delvis kan bero på att konstruktionsverktygen faktiskt inte förändrats så mycket på tio år.
- EDA-leverantörerna, har mer eller mindre lämnat systemkonstruktörerna i sticket. De har fokuserat på halvledarbolagen och mest tagit fram nya verifieringsverktyg för allt finare halvledargeometrier.
Det han efterlyser är en högre abstraktionsnivå, alltså verktyg för högnivåsyntes och liknande, där han menar att de stora EDA-bolagen som Mentor Graphics, Cadence och Synopsys inte alls lägger tillräckligt mycket kraft.
- För åtta-tio år sedan var det ett ganska hett område, men då var verktygen alldeles för dåliga och inte tillräckligt generella. Jag hoppas på några nya EDA-företag här.
Han tycker också att det borde ligga i EDA-industrins intresse att öka användningen av IP-block (intellectual property).
- Idag går det inte att verifiera prestanda hos ett IP-block innan man köper det. Det skulle verkligen behövas, säger han.
För vanliga komponenter finns datablad där prestanda framgår. För IP-block är den informationen förvisso svårare att åstadkomma, men ändå nödvändig om IP-block ska få en marknad värd namnet.
- I tio år har vi konstaterat att framtidens elektronikkonstruktion allt mer handlar om programvara. Men än så länge beskrivs bara delar inom komponenter som VHDL-kod. Och det är fortfarande ett klassiskt kretsschema som beskriver hur komponenterna binds samman på kortet. Även det kommer att ersättas av programvara.
Han är övertygad om att trenden går ditåt, trots att utvecklingen inte gått så fort som många förutspått. Inte minst eftersom det pågår mycket forskning här. Vad som krävs är standarder, först och främst för IP-blockens gränssnitt.
- I förlängningen vore det också bra att få in IP-block i något väletablerat språk. Gärna C, det används av många konstruktörer idag.
Just den typen av frågor skulle EDA-gruppen kunna driva om den blev tillräckligt stark. För det behövs. Ericssons minskade FoU-satsningar och neddragna extern aforskning gör att ingen tung svensk instans driver frågorna.
- Ericssons neddragningar är tragiska för hela landet, säger han.
Adam Edström