Vilka områden Vinnova ska använda pengarna till är däremot inte spikat ännu. Finansdepartementets är oprecist och anger att myndigheten ska använda pengarna för att förstärka den tillämpade industriforskningen. Vänsterpartiet har snävare fokus och hävdar att anslaget ska riktas mot produktutveckling inom mikroelektronik och informationsteknologi.
- Vi har kämpat hårt för att få igenom detta i budgetuppgörelsen och enligt överenskommelsen ska 100 miljoner gå till mikroelektronik och IT. På den punkten ger vi oss inte en tum, säger Britt-Marie Danestig, (v) vice ordförande i utbildningsutskottet.
Hon menar att det finns starka skäl för att satsa på mikroelektronik och IT just nu. Svensk mikroelektronikforskning har drabbats av kraftiga neddragningar under de senaste åren och situationen är akut. Att vänta med anslag till den kommande forskningspolitiska propositionen som läggs kommande mandatperiod vore förödande.
- Vi ville ha 300 miljoner för mikroelektronik och IT i uppgörelsen, men det var omöjligt. Regeringen var inte intresserad av någon satsning alls, så vi är mycket nöjda med 100 miljoner.
Per Eriksson är mer försiktig med att närmare gå in på vad myndighetens ökade medel ska användas till.
- Jag vet inte i detalj vad som står i budgetpropositionen men jag vet att mikroelektronik och IT har varit med i resonemanget, säger han.
Alla detaljer i budgetpropositionen ska vara klara den 22 september, då den överlämnas till riksdagen.
Anna Wennberg