När det nätverksbaserade försvaret nu går från vision till konkret teknikutveckling vill försvarsindustrijätten Saab spela en stor och aktiv roll. Bland annat har man ett förslag till den buss som kopplar ihop alla enheter.
Carl-Johan Koivisto arbetar med strategi- och affärsutveckling i Saabs koncernstab. Han har tidigare jobbat på Saab i Linköping och bland annat ansvarat för styrsystemet till Gripen. Han är civilingenjör från flygtekniklinjen på KTH. |
Inriktningen på nymodigheterna klubbades av riksdagen 2001. Förändringarna ger försvarsindustrin stora möjligheter till produktutveckling och nya affärer.
- Det är enormt viktigt för oss att ha ett riksdagsbeslut i ryggen. Andra länder tittar på oss med snudd på avundsjuka, säger Carl-Johan Koivisto, som arbetar med utveckling av strategi och affärer på Saab.
Informationsöverläge är ett nyckelord i det nätverksbaserade försvaret - lika viktigt som vapenkraft. Det gäller att ha bättre kontroll på stridssituationen än motståndaren. Vilket inte bara kräver massiv informationsinsamling, utan också ett intelligent sållande så att den enskilde soldaten bara behöver hantera ÓrättÓ information.
- Informationen kommer att samlas in av tusentals sensorer, några i form av obemannade farkoster i luften, på marken, på vattnet eller under vattenytan. Alla sensorerna måste förstås samarbeta och ge en gemensam målbild.
Idag har flyg-, sjö- och markstridskrafterna olika lägesbilder. Ett och samma mål heter olika saker i olika system.
Givetvis kräver förändringarna mängder av nya informationssystem. En stor fråga är hur informationens säkerhet ska garanteras.
- Jo, det är ett olöst problem. Och vitalt. Lyckas vi inte lösa det så faller hela det nätverksbaserade försvaret.
Idag klassas all militär information antingen som hemlig eller icke hemlig. Det hemliga ska normalt hållas hemligt i 40 år - något som är omöjligt att garantera i datanät.
- Personligen tror jag vi kommer att glida över i något som påminner om Natos säkerhetsdoktrin, där det finns grader av hemligstämpling. Då kan en del hemlig information skickas i nät. Det gör Nato redan idag. Här kan förändringar komma redan nästa år.
Demonstration 2005
Nyligen bildade Saab ett bolag ihop med Ericsson som på uppdrag av Försvarets Materielverk, FMV, ska ta fram konstruktionsregler och en arkitektur för det nätverksbaserade försvaret. FMV lägger 300 miljoner kronor på arbetet, där även IBM och Boeing ska bidra. Uppdraget ska kulminera i två demonstrationer, 2005 och 2006.
- Till 2005 ska vi ha löst säkerhetsfrågorna, och ha ordnat så att alla stridskrafter har en gemensam lägesbild. Till 2006 ska också system för beslutsstöd finnas framme.
Några nya vapen ska inte tas fram till demonstrationerna, utan dagens vapen, flygplan, stridsvagnar och fartyg ska med lite extrautrustning kunna kopplas in i nätverket.
- Från början var det tänkt att allt gammalt skulle bort, och det nätverksbaserade försvaret skulle bli något helt nytt. Men Sverige har ju lagt stora pengar på materiel, och vi måste utnyttja en hel del av detta arv. Flygplanet Gripen ska till exempel leva till 2040 - i det perspektivet är 2010 inte långt borta.
I det nätverksbaserade försvaret utgör varje soldat, flygplan, stridsvagn, fartyg och stridsledningscentral en nod. I Saabs vision kommunicerar noderna över ett slags superbuss döpt till TNB - en krystad akronym för The Network Bus.
TNB jobbar enligt principen Ópublicera-prenumereraÓ, se förra numret av Elektroniktidningen. I stora system blir informationsmängden mindre än om alla noder skulle lyssna på all information.
Varje nod har en liten ÓdemonÓ på bussen som vet vilken information som är intressant, och lyssnar efter sådan. Bussen jobbar i realtid, så all information som inte når mottagaren i tid försvinner. Därmed garanteras att all information alltid är färsk.
- Våra tester visar att vår buss klarar uppgiften. Ett exempel - att i realtid följa alla objekt som rör sig över östersjön är inga problem. Begränsningarna ligger inte i själva bussen, utan snarare i processorer och minnen.
Freeware för försvaret?
Tillämpningen är utvecklad på Saab, men själva programvaran är en standardprodukt, som även används av Nasdaqbörsen. En liknande finns som ÓfreewareÓ, gratis nedladdningsbar från Internet.
- Kan man använda freeware för försvarstillämpningar? Kanske. Det är en av alla frågor vi ska titta på.
Civil teknik får definitivt ökad betydelse. Redan använder Saab i likhet med övriga försvarsindustrin allt mer standardhårdvara, så kallad Cots - commercial of the shelf. Det blir billigare än att utveckla eget, och ger ökad tillgänglighet.
Ur försvarets synvinkel är teknikutvecklingen dock bara en mindre del av omvälvningarna. Allt från rekrytering till ledning och militärdoktrin måste förändras. Vilket förstås kostar pengar. Totalsiffror mellan 20 och 60 miljarder kronor har nämnts i medierna. Som jämförelse kan nämnas att den svenska försvarsbudgeten för nästa år ligger på 43 miljarder.
Att det nätverksbaserade försvaret blir mer kostnadseffektivt än dagens är han dock övertygad om.
- Självklart blir det så, säger han.
Adam Edström