Gerd Levin-Nygren är vd för Note Torsby, som flyttar in i nybyggda lokaler 1 maj. Mats Pfeffer är chef för verksamhetsutveckling i Flextronics Västeråsfabrik, som ständigt bygger om och flyttar om i sina lokaler.

Och de är överens om att den kontraktstillverkare som bygger en ny fabrik idag måste tänka på hur man ska åstadkomma flexibla lokaler.

- Man vill bygga en öppen lösning och inte låsa sig vid en viss typ av produktion, därför att produktlivscyklerna har blivit kortare. För 20 år sedan var det vanligare att man byggde för en viss sorts produktion, säger Mats Pfeffer.

- Jag tror att man bygger för större flexibilitet idag än man kanske gjorde för tio år sedan. Vår nya fabrik får en helt öppen produktionsyta, säger Gerd Levin-Nygren.

I praktiken kan flexibiliteten till exempel betyda att golvet görs plant och stabilt, så att det går att flytta runt utrustningen och ställa den där den för tillfället behövs. Den betyder också att man köper generiska maskiner som är användbara i många olika sammanhang, där man förr kanske bestyckade dem med smarta specialtillbehör.

- En klar trend är att man numera köper precis den utrustning man behöver och inte sneglar på vad man tror sig behöva om ett par år, säger Mats Pfeffer.

Som en av ett åttiotal fabriker i ett globalt företag kan Flextronics Västeråsfabrik räkna med att få avsättning för en maskin som måste bytas ut någon annan stans i organisationen. I många fall kan man också hitta sin nya maskin hos någon kollega.

- Vi tittar också mer på att köpa en hel tillverkningsprocess. Utrustningsleverantörerna måste ha koll på helheten och inte bara på enstaka maskiner.

Elektronikproduktion har som all annan industriell verksamhet ett inre rationaliseringstryck. Gör mer med mindre, få bättre fart på flödet in och ut ur fabriken och allt det där.

Det är förvisso ingenting nytt men det är ständigt aktuellt: Flextronics flyttar ibland produktion mellan sina fabriker i Sverige just för att utnyttja svängningar i beläggningen och få en rationellare produktion.

Intressantare är kanske att fundera på vilka yttre faktorer som påverkar hur fabrikerna ser ut.

- Jag kan se tre externa faktorer som spelar in. Teknikutvecklingen är förstås en, de andra är myndigheter och kunder. Vi har också lärt oss att ta hänsyn till eventuella miljökrav redan från början, det är inte alltid det fungerar att bygga in sådana förbättringar efteråt, säger Mats Pfeffer.

- Myndigheterna kan ställa miljökrav på produktionen, men då gäller det i allmänhet lokala förhållanden. Globalt sett är det kunderna som ställer sådana krav.

Ett undantag är den blyfria produktionen, där myndigheter och kunder har gått hand i hand. Och övergången till blyfritt kommer att påverka hur fabrikerna byggs, tror Mats Pfeffer.

- Det är lite för tidigt att dra några säkra slutsatser, men vi ser indikationer på att blyfri produktion kräver bättre klimatkontroll i fabriken. Möjligen beror det på att alla vill köra med extra marginaler eftersom det än så länge bara finns begränsade erfarenheter av vad som fungerar och inte fungerar.

Flextronics Västeråsfabrik har renoverats rejält de senaste åren, men den är inte ny. Flextronics övertog den från ABB 1999 (se även artikel i ELT 1/2004). Note i Torsby flyttar snart in i 4000 kvadratmeter nybyggd fabrik. Kommunen har byggt och Note hyr.

- Företaget har suttit i samma lokaler sedan 1969 och nu är vi väldigt trångbodda. Alternativet till ett nybygge hade väl varit att bygga ut där vi sitter, men på det här sättet får vi en helt modern fabrik, säger vd Gerd Levin-Nygren.

Det moderna är, menar hon, bland annat att hålla ner kontorsdelen till ett minimum; där ska i stort sett bara vd och ekonomiavdelning sitta. De administrativa tjänster som har med produktionen att göra, som inköpare och produktionstekniker, flyttas ut på fabriksgolvet. Ett kundcenter för besökare blir det också.

- Vi har lagt mycket möda på att tänka igenom hur flödet i fabriken ska se ut, och faktiskt också på hur vi ska kunna bygga ut den längre fram och ändå behålla ett fungerande flöde, säger Gerd Levin-Nygren.

Flexibilitet må vara normen, men det finns förstås undantag. Torsbyfabriken har till viss del anpassats för den produktion som huvudsakligen bedrivs där: elektronik för tuffa miljöer ibland annat tunga fordon.

Det innebär till exempel särskilda utrymmen för gjutning, lackning och temperaturtålighetstester, och avskärmade utrymmen för test av radioutrustning. Dessutom byggs ytmonteringslinan in för att dämpa ljudet.

- Vi är lite udda här om du jämför med andra i branschen. Vi har sannolikt inte lika mycket automatisk montering som på andra håll, eftersom vi gör små serier, och det gör att vi klarar oss med en relativt liten ytmonteringskapacitet.

Medicinsk elektronik är ett annat område där idén att en sorts fabrik ska duga till allt inte alltid är tillämplig, enligt Mats Pfeffer.

- Om man producerar elektronik som ska sitta i kroppen på något sätt måste man ta med i beräkningen att amerikanska läkemedelsverket (FDA) ställer särskilda krav på renhet i fabriken, säger han.

Mats Pfeffer får också stå för slutklämmen, som en påminnelse om att kontraktstillverkarnas vardag numera handlar relativt lite om teknik.

Globaliseringen har gjort att andra faktorer har kommit i förgrunden.

- Rent tekniskt är det egentligen inte så stora nyheter när det gäller fabriksbyggen. Det absolut viktigaste att tänka på idag är lokaliseringen: var har du en bra infrastruktur och inte minst rätt kostnadsstruktur för den produktion du tänker bedriva?

Lennart Pettersson