Det var någonstans kring 2001 som den gränslösa optooptimismen tog en tvärdykning ner i nattsvart pessimism. Riskkapitalet sinade och luften gick ur den tänkta telekommarknaden. Cisco och ADC lade ner sina dyrköpta svenska underbolag. Dynarc, Proximion och Comlase gick i konkurs. Det såg ut som om det svenska optoundret snart skulle vara ett minne blott.

Men i dag är branschen ett under av ett annat slag. Den överlevde.

- En engelsk analytiker har kommenterat att det är slående hur bra svenska optoföretag klarat sig genom krisen. I England har startupföretagen inom opto helt enkelt försvunnit, berättar Raoul Stubbe på Proximion.

Nya pengar, ny affärsidé
Proximion var ett av de optoföretag som gick i konkurs. Men företaget rekonstruerades med nya pengar och fick en delvis ny inriktning.

- Proximion 1, som vi kallar det, hade en produkt och en nisch. Det var också så riskkapitalbolagen ville ha det. De ville sprida riskerna genom att satsa på flera bolag fokuserade på var sin nisch. "Den som jagar två harar fångar ingen" fick vi höra, säger Raoul Stubbe.

- När man är ett par grundare och affärsänglar med begränsad mängd kapital gäller det i stället att snabbt bygga ett riktigt företag och nå break-even. Det har även mer klassiska riskkapitalister börjat inse nu, men 2000-2001 var det inte så, fortsätter han.

Beskrivningen kan lika gärna sammanfatta den svenska optobranschen som helhet. En delvis ny inriktning, mindre beroende av telekom, en mer realistisk syn på marknaden och företagsbyggande. Och faktiskt en ny tillförsikt.

Mer samarbete
- Jag tror optosverige har vaknat igen. Det var rätt dålig stämning ett tag, efter nedläggningen av flera stora företag, men det är borta nu. Folk börjar se möjligheter i stället för hot. Dessutom är branschen sundare, med mer samarbete och mindre konkurrens, säger Bengt Erik Olsson på Accilon.

Breddningen har inte överraskande delvis skett mot bioteknik. Cobolt och Silex har hittat en nisch där, som andra företag gärna vill ta del av.

När de svåra åren ska summeras kan man konstatera att det egentligen bara är tre företag som försvunnit helt. Ironiskt nog är två av dem de stora uppköpen som skedde till miljardbelopp år 2000: ADCs köp av Altitun och Ciscos köp av Qeyton. Det kan alltså tyckas som om uppköpen i slutänden gjorde mer skada än nytta för företagen.

Pengarna åter
Å andra sidan innebar uppköpen en enorm mängd pengar till grundarna, som faktiskt delvis återinvesterats i branschen.

Det var Lars Egnell och hans pengar från försäljningen av Qeyton som räddade Proximion efter konkursen, och pengar från både Qeyton och Altitun gick till att rekonstruera Comlase efter dess konkurs.

Dessutom har tekniken från de nedlagda företagen fått nytt liv efter nedläggningen, låt vara i betydligt blygsammare form. Qeyton i form av Q2 Labs, som köptes av Net Insight i januari 2004, och Altitun i form av Syntune. Även Dynarc fick en avläggare i form av Metro Packet Systems, som nyligen köptes upp av den tyska Ethernettillverkaren Adva.

"Betydligt blygsammare" kan nog beskriva branschen som helhet. Även de företag som slapp konkurs har ofta fått skära ner och ompröva sin affärsidé.

Kostnadseffektivitet
Lars Bergström på Transmode tycker sig se att den svenska optobranschen genomgått en förskjutning från det grandiosa till att satsa på mer kostnadseffektiva lösningar.

- Det är en positiv utveckling, som gör att företagen har mer gemensamt i dag.

Albax Systems illustrerar trenden. Företaget planerade från början att göra system för trådlösa optiska länkar med en kapacitet på 1 Gbit/s.

I dag har man i stället valt att koncentrera sig på nyckelkomponenten, en fotodetektor med 100 gånger större träffyta än normalt. Just att träffa rätt är en av svårigheterna med trådlösa optiska länkar, men sensorn kan användas även i fiberutrustning.

- Även i fibertransceivrar måste du fokusera in på detektorn och bibehålla den precisionen i 10-15 år. Med en större träffyta kan man bygga billigare utrustning som kräver mindre kalibrering, berättar Trajan Badju på Albax.

Öppna standarder
Net Insight, som en gång lanserade DTM som en nätverksteknik överlägsen den tidens öppna standarder, nämner inte längre DTM i marknadsföringen. Man talar hellre om öppna standarder som SDH.

- Det stämmer. Det blev lite för mycket av det lilla företaget med den stora tekniken, det var svårt att sälja in mot kunderna, berättar Fredrik Trägårdh på Net Insight.

Låt vara att det värsta är över, men än har inte konjunkturen tagit verklig fart. Det är svårt att hitta något svenskt optoföretag som går med vinst. Men många tror nu på allvar på plusresultat i början av nästa år. De företag som har kommit ur den tidiga startup-fasen anser sig inte behöva mer investeringskapital för att överleva. Mer pengar kan däremot komma till pass för att öka produktionen efter efterfrågan.

Lyckats bygga förtroende
Transmode och Lumentis har blivit något av branschens förebilder, tack vare att de lyckats etablera sig hos ett större antal kunder, som även börjat göra återbeställningar.

- Väldigt roligt att Transmode och Lumentis klarar sig så pass bra på en så hård marknad. Det svåraste är att bygga upp ett förtroende för att ett litet okänt företag kan leverera det kunden behöver, inte bara i ett utan i hundra exemplar, inte bara nu utan om två år. Det är det Lumentis och Transmode lyckats med, tycker Raoul Stubbe på Proximion.

- Det går lättare och lättare att sälja, till och med till de större operatörerna. Att de stora börjar spendera är ett gott tecken, för det innebär en nedsippringseffekt för hela branschen, säger Lars Bergström på Transmode.

- Vi har tagit affärer i konkurrens med de stora tillverkarna. Lumentis behöver inte mer riskkapital. Efter den senaste investeringsrundan i våras är vi till och med något överfinansierade. De pengarna använder vi till att öka produktionskapaciteten. Ska man rampa upp produktionen krävs det kapital, berättar Pär Johansson på Lumentis.

Forskningen har försvunnit
Det finns dock fortfarande orosmoln, och ett av dem gäller återväxten i branschen.

- Det som oroar mig mest är att forskningen inom opto har försvunnit när Ericsson lämnat branschen. De startupföretag vi har nu är resultatet av 10-15 års forskning. Om det inte finns någon forskning blir det inga fler företag. Det är inte bra, tycker Anders Elgemyr på Wavium. Han får medhåll av Tsviatko Ganev på Zarlink.

- Stockholm är fortfarande känt världen över för att det finns en unik fotonikkompetens. Men nu har Ericsson lämnat den, och staten har inte visat något intresse att satsa för att bevara den. Det är trist.

Peter Blixt på Comlase ser gärna mer samarbete mellan de svenska optoföretagen, till exempel inom forskning. Tanken har dock fått klent stöd från staten. Comlase hade satt ihop en forskningsansökan tillsammans med ett par andra företag, men den fick avslag.

- I dag finns det kompetent personal utan adekvata arbetsuppgifter. Med statligt stöd skulle man kunna åstadkomma mycket, men forskningsstrategin är fortfarande inriktad på telekom. Den borde kompletteras med annan opto, som biomedicin, datalagring och displayer, anser han.

Och här är listan över de svenska optoföretagen:
Systemkonstruktörer
Komponentutvecklare och tillverkare
Andra optorelaterade företag
Nedlagda Företag

Elias Nordling