I dagsläget är det bara Elias Hartvigsson och David Steen i företaget Endre Tech. Och än så länge är de fortfarande i startgroparna. Samtidigt har de båda vännerna, och numera doktorerna, mycket erfarenhet av just el och samhälle. David Steen har sin forskningsbakgrund inom elmarknadsperspektivet och flexibilitet, medan Elias Hartvigsson studerat landsbygdselektrifiering i östra Afrika.

Elias Hartvigsson och David Steen. Foto: Ellen Andreasson

– Min forskning i Tanzania handlade om att olika områden och olika människor har olika problem som leder till olika frågeställningar. Frågan är då vad som är den gemensamma kärnproblematiken. Det är samma med energibolagen.

Vad skulle du säga är kärnproblematiken för elnätsbolagen?

– Den handlar om hur vi kan minska risken för till exempel kapacitetsbrister och hur ska vi bygga ut nätet för framtidens energisystem. Vilket elnät som behövs om 5, 10, 15 år och så vidare.

Elias Hartvigsson förklarar att det svenska elnätet är väldigt starkt vilket beror på att det byggdes ut för eluppvärmning under 1970, och 80-talen. Men istället installerades fjärrvärme och värmepumpar.

– Däremot om vi tar Tyskland med sina cirka 40 miljoner personbilar – i en omställning från fossilt till eldrift skulle de behöva öka effektbehovet med mer än 30 procent. Det är så pass signifikant att det kommer innebära stora förändringar i Tysklands elnät, både på lokal, regional och nationell nivå. Så ser det ut i många områden i Europa.

Samtidigt kommer det med stor sannolikhet bli allt vanligare med kapacitetsbrist i elnätet även här, spår Elias Hartvigsson. Han tar nyheten om ett bostadsområde i Ängsbyn i Skåne som exempel.

Där blev det problem när många hushåll som installerat solpaneler inte längre kunde sälja sin överskottsel. Elias Hartvigsson förklarar att det bland annat handlar om det som på fackspråk kallas ”sammanlagring”.

– Säg att du och jag bor i samma bostadsområden, vi lagar mat, tvättar eller diskar. Sådana saker som kräver mycket effekt. Samtidigt är det kanske bara 30 procents chans att du och jag har våra spisar på samtidigt.

– Men om både du och jag har solceller kommer solen skina lika mycket hos oss. Den sammanlagringen blir ofta väldigt stor för just solcellsproduktion medan hur man konsumerar el kan variera över tid.

Så det ni vill göra är att ge förutsättningar för elnätsbolagen att samordna elproduktion och användning som en slags trafiklösning?

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

– Precis. Man kan se det som att ledningarna är vägar. Plötsligt blir det för mycket bilar och då måste man antingen bygga ut vägen eller ställa bilarna och åka vid andra tider.

– Ta till exempel Österlens musterimarknad som pågår i tre dagar varje år. I framtiden kan en sådan händelse innebära att elbehovet i området tillfälligt ökar med 200 procent på grund av alla som behöver ladda sina elbilar. Det är sådan information vi vill kunna ge till det lokala elnätsbolaget så att de kan göra en bra planering över driften.

– Men det kommer behövas andra som hanterar de tekniska och marknadsmässiga aspekterna också.

Produkten eller prognosverktyget som Endre Tech arbetar med kallas Glenn och har utvecklats sedan september 2022. Men redan nästa år kommer det att finnas en någorlunda färdig produkt, tror Elias Hartvigsson.

– Glenn är ett slags prognosverktyg eller en prognosmiljö som än så länge bara finns i en pilotplattform. Det är en visualiseringsmjukvara som ligger i molnet och som man enkelt kan komma in på via ett login. Utifrån den lär vi oss mer om användarnas faktiska problem.

– Men vi har också ett projekt med Varberg Energi där vi testar på elhandelssidan för att se på vilka möjligheter plattformen kan ha för dem.

För Elias och Davids del handlar arbetet nu om att ta fram data med fokus på hur fordon kan tänkas laddas om fem, tio år och vad det kan innebära i form av ökad belastning på elnätet.

– Informationen hämtar vi från olika källor som sammanställs med hjälp av våra algoritmer för att få ut de här insikterna, eller prognoserna som vi kallar det.

Vad är det för källor?

– Det är vår stora hemlighet och en del av vårt intellektuella IP som vi har utvecklat på Chalmers i forskningen och som vi tar med oss in i bolaget. Det jag kan säga är att vi har tittat på olika typer av laster på nätet och samlat GPS – kördata – från lastbilar. Hur de kör idag och hur de kan tänkas köra framöver.

Elias Hartvigsson är övertygad om att det snart kommer att finnas ett behov av prognosverktyg som Glenn. Dels på grund av kommande förändringarna av elbehovet, dels i och med att EU-direktivet 2019/944 implementeras vilket innebär att samtliga EU-länder kommer behöva göra en planering som bygger på prognoser av ny elförbrukning. I det nämns specifikt elförbrukning kopplad till transporter.

– Vi har insett att behovet av en helhetssyn hos elnätsbolagen kommer att bli mycket större. Och vi får jättebra feedback från alla vi pratar med, säger han och gör en jämförelse med när den första Iphonetelefonen kom 2007.

– Då fanns inget behov av en smartphone, men idag har alla en. Jag tror att vår idé kommer att växa på samma sätt.

Goda kunskaper i ämnet, insikter om vilka problem som kan tänkas drabba elnäten i Europa, men också möjliga lösningar på dessa problem är starka drivkrafter för Elias Hartvigsson och David Steen. Men den viktigaste drivkraften är att det är roligt och att känner att de gör nytta i omställningen framåt och bidra med något positivt, förklarar Elias Hartvigsson.

– Vi hade inte gjort det om vår nya teknik varit inriktad på att hitta nya oljetillgångar. Det handlar inte heller om att tjäna pengar, säger han.

Samtidigt behövs såklart pengar och hittills har finansieringen kommit från Chalmers kommersiella verksamhet, Chalmers Ventures, som är minoritetsägare i Endre Tech, men också som stöd från Energimyndigheten. Dessutom finns intäkter från konsultjobb vid sidan om.

– I framtiden vill vi blanda kundintäkter med finansiering från olika investerare och olika stöd och utlysningar.

– När det kommer till EU-stöd så har vi lite krokar ute, men vi kommer inte att driva någonting. Det är alldeles mycket byråkrati kring det.

– Som liten aktör från Sverige utan ett etablerat namn är det såklart en uppförsbacke att motivera varför vår lösning ger ett mervärde. Men jag är övertygad om att det snart kommer att finnas en marknad för prognoser av framtida elanvändning.

Däremot kommer behoven att skilja sig åt beroende på om det är ett stort eller litet elnätsbolag, säger han.

– Ju större nätbolaget är desto större blir behovet av förståelse och underlag – och kanske till och med en egen prognosmiljö. Men i Sverige finns runt 150 nätbolag och många av dem är väldigt små. För dem kan det räcka med att köpa in en prognos.

– När vi uppfyller alla delar som passar både stora Vattenfall och lilla Kinnekulle Energi tror jag att det kommer att ta fart. Inte bara i Sverige, utan även i Europa.

LENA WREEDE

Möt Glenn, elektrifieringsoraklet Med hjälp av detaljerade prognoser för elanvändningen kan elnätsbolagen både förutse kapacitetsbrister och minska investeringsriskerna i elnätet. Verktyget Glenn hjälper till med att planera, förstå och optimera ett samhälles lokala elnät inför en alltmer elektrifierad framtid. Olika scenarier kan jämföras i en stad område för område. Artificiell intelligens används för att förutse effekten på elnätet timme för timme – några år i förväg. Vad ­händer om busstrafiken elektrifieras? Om ett bostadsområde sätter upp en stor mängd laddstolpar? Om det lokala nöjesfältet väljer att bygga ut?