Amerikanska Atmel köper licensen till Nordic VLSIs processorkärna
•
Av: Redaktionen
Den amerikanska flash- och EPROM-specialisten Atmel har etablerat sig i Trondheim. Där har man vidareutvecklat en riscprocessor konstruerad av norska konstruktionshuset Nordic VLSI.
I december förra året köpte Atmel en licens på arkitekturen för riscprocessorn μ-RISC utvecklad av Nordic VLSI.
Därefter öppnade man ett utvecklingscenter i Trondheim där fem konstruktörer, varav tre norrmän värvade från Nordic VLSI, har arbetat med att förbättra processorn innan den går i produktion. Bland annat har adressutrymmet utökats till 8 Mbyte data och lika mycket adresser.
Även hos Alcatel
Processorkärnan har utvecklats på Nordic VLSI delvis med anslag från europeiska halvledarprogrammet Jessi.
Nordic VLSIs beteckning är μ-RISC. 1994 såldes en licens till Alcatel-Mietec. Processorkärnan ingår nu i företagets bibliotek med makroceller (Elektroniktidningen 16/94 s 18).
Atmelversionen är inkompatibel med den lösning som Alcatel-Mietec har tillgång till. Atmel kallar sin version för AVR. Arkitekturen är en 8-bitars Harvardarkitektur med en del inbyggda möjligheter att skala upp kretsen till 16 bitar.
Kretsen programmeras i C och är avsedd för styrtillämpningar. Atmel hävdar att processorn ger en kompaktare kod än till exempel styrkretsarna 80C51, PIC och HC05 och att den är 5-10 gånger
så snabb, räknat i antalet instruktioner per megahertz. I likhet med Atmels styrkretsar kommer AVR att baseras på flashteknik och ha ett inbyggt flashminne. Med en låg effektförbrukning siktar företaget in sig på bärbara tillämpningar, bland annat har man nämnt GSM-telefoner.
Provexemplar i sommar
De första provexemplaren kommer att finnas tillgängliga det kommande halvårsskiftet i form av två 40-MHz-kretsar med 2 respektive 8 kbyte inbyggt flashminne. Förutom själva logiken som alltså görs i Norge kommer kretsens inbyggda flashminnen att utvecklas i San José i USA. Tillverkningen kommer att ske i Atmels europeiska fabrik i Rousset i Frankrike.
Atmels stötesten nu är att få fram konstruktionshjälpmedel till processorn. Till hösten hoppas man ha ett paket med kompilator, debugger, simulator samt utvecklingskort tillgängligt.