Elektroniktidningen har bett en grupp telekomexperter att utse den bäste leverantören av mobilsystem i världen. Nokia blir då klar etta. Först därefter kommer Ericsson, Nortel och Siemens i turordning. Inget USA-företag eller japanskt företag finns alltså med i toppen, vilket är anmärkningsvärt.

Det är framför allt Nokias förmåga att lyssna på nätoperatörerna, erfarenhet av konsumentprodukter och djärvhet som ger företaget pluspoäng.

- Jag tror att det har varit en fördel att Nokia är från ett litet land med få telekomtraditioner, säger Kåre Gustad på Telenor, Norges största telefonbolag.

- Nokia har ända från NMT-tiden varit bland de mest innovativa företagen. Företaget har haft en god förmåga att utveckla och påverka mobilmarknaden utan historiska spärrar. Det har varit offensivt och sagt att det kan lösa problemen och leverera.

Nokias förmåga att lyssna har varit mycket viktig då många nätoperatörer absolut velat ha ett flexibelt alternativ till Ericsson. Nätoperatörerna har önskat en andreleverantör för sina GSM-nät, bredvid Ericsson, som varit beredd att tillgodose deras krav. Företag som Alcatel, Siemens och Lucent har inte varit beredda att anpassa sig till denna roll, vilket öppnat dörren för Nokia. Således har det blivit möjligt att sätta press på Ericsson. I steg två har sedan Nokia blivit valt till försteleverantör av många nätoperatörer.

Företagets framgångsrecept är så starkt att flera av experterna menar att Nokia definitivt kan bli världens näst största mobilsystemleverantör i framtiden. Ericsson är idag klar etta med cirka 30 procent av världsmarknaden, medan Nokia, Lucent, Motorola, Siemens och Nortel alla ligger under 15 procent, enligt flera analytiker.

- Nokia eller Siemens är de som kan utmana Ericsson som världens ledande systemleverantör, säger åke Lundqvist, fd chef för Ericssons Radio Systems.

Den självklara frågan är om Nokia också klarar av att bli störst när det gäller mobilsystem. Ingen i Elektroniktidningens rankinggrupp tror att Nokia klarar det med tanke på dagens läge.

Försmädligt för Ericsson

Ett skäl till detta är att Ericsson sammantaget är starkare än Nokia när det gäller tekniken. Ett annat skäl är Ericssons starka närvaro i många länder. En klar vink om detta kommer från BT Cellnet.

- Om vi skulle köpa ett nytt GSM-nät skulle vi köpa ett komplett nät av Ericsson, säger Mike Short på BT Cellnet som idag har ett GSM-nät med utrustning från Ericsson, Nokia och Motorola.

Idag är 3G-näten från Ericsson, Nokia, Nortel och Siemens i stort tekniskt likvärdiga. För att Nokia skall kunna gå om Ericsson på världsmarknaden måste företagets 3G-nät vara betydligt bättre än konkurrenternas, hävdar exempelvis en person som deltagit vid Telias 3G-val.

Om Nokia skall bli störst finns det en hel rad punkter som företaget måste förbättra. Det gäller exempelvis integrationen mellan det mobila och fasta nätet. Många nätoperatörer erbjuder tjänster som baseras på integration mellan mobila och fasta nät. De leverantörer som är starka på båda nättyper har en fördel.

De leverantörer som har en stark befintlig kundbas har fördelen att kunna sälja nya produkter som uppgraderingar av det befintliga systemet. En sådan lösning blir billigare än ett nytt system, vilket definitivt gynnar Ericsson.

Många leverantörer har också hjälpt sina kunder med 3G-krediter. Nätoperatörerna har då fått krediter som bankerna inte varit villiga att ge på kommersiella villkor. Ibland kan till och med enskilda regeringar hjälpa sina systemleverantörer med kreditgivning. Traditionellt har företag som Lucent, Motorola, Alcatel och Siemens gynnats av denna typ av kundkrediter.

Dessutom ger just tidsfaktorn möjlighet för Siemens, Nortel och andra leverantörer att komma tillbaks. I Ericssonsfären finns det idag personer som menar att det är försmädligt att Ericsson inte är duktigare och att Nokia så tydligt visar att man kan bättre.

Alla har insett att hotet från Nokia är verklighet. Företagen anstränger sig därför mer än tidigare för att verkligen komma igen.

överraskningsmomentet är alltså borta. å andra sidan har Nokia nått mycket stora försäljningsvolymer av mobilsystem vilket gör att företaget har mer resurser än någonsin tidigare för fortsatt expansion.

Ett av de tydligaste tecknen är att Nokia hittills redovisat drygt 20 kontrakt för UMTS. Bara Ericsson har redovisat fler, drygt 30. Siemens/NEC är trea med under 20 kontrakt, medan gapet till Lucent och Motorola är stort. De redovisar färre än fem UMTS-kontrakt var.

GSM är språngbrädan framåt

Nyhetsbrevet Global Mobile har nyligen presenterat en genomgång där slutsatsen är att Nokia knappat in rejält på Ericssons 3G-försprång. ännu är det dock alldeles för tidigt att dra några slutsatser om vilken leverantör som blir nummer ett på 3G-marknaden, fast just nu ligger Nokia och Ericsson helt klart bäst till.

Idag har 50 nätoperatörer - så gott som alla i EU och Japan - valt UMTS-leverantörer. Valen har till stor del drivits fram av politiska beslut, vilket bör ha gynnat Ericsson och Nokia inom EU. Så gott som alla länder i Asien (även Kina) samt de båda amerikanska kontinenterna har däremot ännu inte valt UMTS-leverantör. Vilka som lyckas här kommer att ha stor betydelse och resultatet bör vi ha om något eller några år.

En annan framgångsfaktor av central betydelse är faktiskt 2G. Det är försäljningen av GSM, och andra mogna 2G-produkter, som svarar för huvuddelen av inkomsterna vid dagens systemförsäljning för både Ericsson och Nokia. Tidigast om fyra-fem år kommer inkomsterna från 3G att svara för hälften av Ericssons systemförsäljning, enligt fristående bedömare.

Fram till år 2006 spås 2G-marknaden för nätutrustning vara värd 100 till 150 miljarder dollar. Cirka 70 procent av detta beräknas bli GSM. Ericsson uppger att företaget idag svarar för 40 procent av försäljningen av nätutrustning till GSM-näten, medan Nokia anger 30 procent och Siemens 13 procent.

Klarar Nokia att behålla sin marknadsandel så har företaget utan tvekan en guldsits. Vid senaste kvartalsrapporten från de stora telekomleverantörerna redovisade enbart Nokia en ordentlig vinst. De övriga redovisade förluster, i vissa fall brakförluster i en omfattning som direkt hotar företagets möjlighet att överleva. Detta gäller till exempel Lucent.

Det finns dock ett orosmoln på Nokias himmel. Företaget har ännu inte visat att det har GPRS- och 3G-telefoner i världsklass. Om Nokia inte lyckas med de nya telefonerna kan detta uppenbart påverka företagets position, inklusive infrastrukturverksamheten.