Just nu är Ericsson telekomklassens ljus. Vår svenska telekomjätte, för några år sedan en koloss på krisfötter, har lämnat de tuffa åren bakom sig och befäst sin position som störst och starkast inom mobilnät. Samtidigt köper man bolag efter bolag på optosidan, allt medan värsta konkurrenterna Nokia-Siemens och Alcatel-Lucent har fullt upp med sina interna fusionsarbeten.

Håkan Eriksson Född i Mjölby 1961. Började på Ericsson 1986, arbetade med FoU för GSM och sedermera även 3G. Forskningschef 1998, ansvarig för all FoU sedan 2003, teknisk direktör (CTO, Chief Technology Officer) 2004. Har 15 patent. Civilingenjör från Linköpings tekniska högskola 1985, läste sista året på Stanford, Blev hedersdoktor i Linköping 2005, numera även ledamot av universitetsstyrelsen. Bor i Täby med hustrun Helena och barnen Sara, 18 och Arvid, 17. Okänd talang: Duktig på westernridning.

Ericsson dominerar inom 3G och dess höghastighetsversion HSPA. På mobilmässan 3GSM i Barcelona för några veckor sedan kunde bolaget också första leverantör någonsin demonstrera LTE, Long Term Evolution, med den hissnande hastigheten 144 Mbit/s.

- Det är en av de grejor jag tycker är riktigt kul just nu, säger tekniske direktören Håkan Eriksson när Elektroniktidningen får en pratstund med honom på mässan.

- Det är också väldigt roligt det vi lyckats med i Australien, att på tio månader installera ett HSPA-nät som ger upp till 3,6 Mbit/s till varenda australiensare. Där har vi också lyckats utöka räckvidden så att man även 200 km från basstationen får 2,3 Mbit/s.

Håkan Eriksson har egentligen bara två uppgifter - han ska se till att Ericsson är tekniskt ledande och han ska se till att detta görs på ett så kostnadseffektivt sätt som bara går. På aktuell Ericssonterminologi kallas detta för "technology leadership" och "operational excellence".

Börja först när man vet vad kunden vill

"Operational excellence" går i Håkan Erikssons fall ut på att reducera cykeltider och andra ledtider. Vilket faktiskt inte i första hand är för att snabbare komma ut på marknaden, utan framför allt för att kunna börja senare.

- Då behöver vi inte gissa vad kunden vill ha om ett år, utan kan prata med kunden vad den behöver om ett halvår. Och då kommer man mer rätt och utvecklar mindre i onödan, och då sparar vi pengar som vi investerar i fler projekt utan att höja FoU-budgeten, resonerar han.

Samtidigt har Ericsson valt bort två utvecklingsspår som många andra i telekomvärlden tror mycket på - den trådlösa bredbandstekniken Wimax och standarden DVB-H som lovar direktsänd tv i mobilen. Det kan låta som en chansning, men enligt Håkan Eriksson så är egentligen både Wimax och DVB-H ganska onödiga. Mobilt bredband ordnas bäst och billigast med 3G-uppföljarna HSPA och LTE, menar han.

Svårt få inomhustäckning med DVB-H

När det gäller tv i mobilen menar han att det är smartare att operatören väljer vad som ska skickas ut i etern, snarare än att skicka ut allt och låta mottagarna välja vad de vill titta på.

- Titta på din mobiltelefon, den har ingen stor antenn. Det har vi förstått ganska länge, och det är därför vi inte tror så mycket på DVB-H. De som byggt DVB-H-nät har också börjat märka det - de har svårt att få bra inomhustäckning, säger Håkan Eriksson.

NAFIT - Några Aktuella Förkortningar Inom Telekom HSPA. High Speed Packet Access. En höghastighetsversion av 3G-standarden WCDMA som teoretiskt kan ge datatakter på 14,4 Mbit/s till mobiltelefonen (downlink, HSDPA) och 5,76 Mbit från mobilen (uplink, HSUPA). Uppgraderingen från WCDMA kräver enbart programvara, och ett hundratal nät har idag försetts med HSDPA medan HSUPA börjar rullas ut i år. På marknaden finns i dagsläget drygt trettio mobilmodeller och ungefär lika många datorkort som klarar HSDPA. LTE, Long Term Evolution. Tidigare även kallad 3,9G, Super 3G och HSOPA. En standard från 3GPP för mobil höghastighetskommunikation som kan börja byggas ut tidigast 2009. Ambitionen är hög - LTE vill vara den naturliga fortsättningen för alla dagens 3G-standarder - WCDMA, TD-SCDMA och CDMA2000. I LTE används såväl tids- som frekvensdelning (TDD - time division domain och FDD - frequency division domain). LTE kommer att finnas för kanalbredder mellan 1,25 och 20 MHz. På mässan 3GSM i Barcelona i februari demonstrerade Ericsson ett FPGA-baserat LTE-prototypnät med datatakten 144 Mbit/s. MBMS, Multimedia Broadcast Multicast Service. En utbyggnad av HSPA för att distribuera direktsänd tv i mobilnät. Med MBMS kan alla mobilanvändare i en mobilcell dela på en kanal för att se ett tv-program. DVB-H, Digtal Video Broadband - Handheld. En standard för tv-utsändningar till mobiltelefoner där tv-signalerna går i ett separat nät. Wimax, Worldwide Interoperability for Microwave Access. En teknik för trådlös datakommunikation som uppfyller standarden IEEE802.16. Finns som en stationär variant (802.16-2004, förr kallad 802.16d) och en mobil variant (802.16e-2005, förr bara 802.16e). Ska i teorin klara 70 Mbit/s såväl till som från mobilterminalen. 3GPP, 3rd Generation Partnership Project, en paraplyorganisation för samarbete mellan de olika världsdelarnas mobilstandardiseringsorgan. 3GPP står bakom alla 3G-standarder som sprungit ur GSM, som WCDMA, HSPA och LTE. En parallell organisation, kallad 3GPP2, gör sammalunda för standarderna sprungna ur CDMA2000. Motsvarigheten för Wimax heter Wimax Forum. GPON, Gigabit Passive Optical Network. En teknik för dubbelriktad höghastighetskommunikation i optiska nät, standardiserad som ITU-T G.984.

Förvisso går inomhustäckning att åstadkomma, men det kräver rätt många basstationer. Enligt Håkan Eriksson måste man ha ungefär hälften så många som i ett 3G-nät om mottagningen inomhus ska bli acceptabel. Och då blir cellstorleken i samma storleksordning som i 3G-nätet.

- Frågan blir då hur många i samma cell som vill titta på samma program samtidigt. Det kanske bara är en enda person.

Och då, menar han, är hela poängen med tv-utsändningar till många - broadcast - borta, då kan man lika gärna köra kommunikationen via 3G till den enda tittaren, alltså unicast på telekomspråk.

Plus att ett parallellnät med DVB-H blir ganska dyrt. Håkan Eriksson drar efter andan och börjar räkna upp nackdelarna:

- DVB-H-nät blir en egen vertikallösning, med egna basstationer, egen teknik, eget debiteringssystem, egen autenticering. Och det gör mobilerna 5-7 dollar dyrare, det är ganska mycket i den här branschen. Så jag tror det blir svårt för DVB-H, säger han i ett enda andetag.

Styrkan med DVB-H, direktsändning till många, anser han istället bäst löses med tekniken MBMS, ett tillval till 3G-uppgraderingen HSPA. Ericsson har lovat att ha MBMS-produkter framme nästa år.

- När 70 000 personer på en fotbollsarena vill se reprisen i sina mobiler av vad Zidane gjorde på planen - har man då MBMS är det bara att styra över alla de mobilsamtalen till samma kanal. Så går det bara åt en mobilkanal, även om 70 000 tittar, säger han.

Wimax blir en historisk parentes

Att Ericsson inte hoppat på Wimaxtåget har delvis andra skäl. Håkan Eriksson tror att Wimax blir en parentes i mobilhistorien, ungefär på samma sätt som CDMA-anhängarna fått spela andrafiolen jämfört med GSM-sidan.

Den enda nisch han ser för Wimax är för en fastnätsoperatör som vill erbjuda hög datatakt och inte har tillgång till vare sig optonät, kopparnät eller mobillicens. Då kan den stationära versionen av Wimax vara ett alternativ, menar han.

- Men att driva Wimax till en mobilstandard, det är nog rätt tufft. Man kommer inte ut på marknaden förrän tre år efter HSPA. Man kommer inte att kunna erbjuda vare sig hastighet, kostnad eller täckning som är bättre än HSPA.

- Wimax Forum säger själv att de tror på mellan 30 och 100 miljoner Wimaxabonnenter omkring år 2010 eller 2011. Vid det laget tror vi att HSPA har 600 miljoner abonnenter. Alltså 10-20 gånger fler. Det är samma faktor som CDMA har levt med hela tiden gentemot GSM, och som gör att CDMA nu dör. Wimax kommer att få samma problem med roaming och uteblivna skalfördelar som CDMA har idag, säger han.

Regulatörer kan gynna Wimax

Fast han stänger inte dörren helt till Wimax. Det handlar ju om affärer, inte om vare sig religion eller ingenjörsdogmatism. Håkan Eriksson citerar sin chef Carl-Henric Svanberg som flera gånger sagt att "Ericsson inte är gift med någon teknik". Men det tar ett tag innan han kommer på vad som skulle krävas för en kursändring.

- Om, om, om.... få se, om regulatörer av handelspolitiska skäl bestämmer sig för att ge Wimax så stora fördelar att det slår igenom på konstadsstrukturen, då kanske vi kan hitta en möjlighet att göra affärer. Men vi kan inte utveckla något bara utifall något sådant skulle kunna hända.

Roligare tycker han då det är att prata om planerna för optiska nät, och nyförvärven Entrisphere och Redback. Tillsammans med Marconi som köptes i fjol har man fyllt de större hålen i produktportföljen. Det är lite av "tillbaka till framtiden", eftersom Ericsson hade en tämligen stark optoverksamhet som offrades under företagets neddragningar för några år sedan. Med de tre förvärven står Ericsson åter starkt inom opto, vilket är vad kunderna - operatörerna - numera kräver när de vill börja distribuera HDTV.

- Deras konkurrenter, kabel-tv-operatörerna, börjar skänka bort telefoni. Så då vill de också erbjuda tv, men på ett bättre sätt.

Tv snart lika mycket ner- som uppladdning

Han menar att GPON, Gigabit Passive Optical Network, den teknik som Ericsson fick in i huset i och med köpet av Entrisphere är bättre än kabel-tv-bolagens koaxialkablar. Med GPON får man inte bara kapacitet utan också bättre balans mellan ned- och uppladdning.

- Mycket av det som folk laddar ner hemma laddar de ju upp från någon annans hem. Det driver ett mer symmetriskt behov av kapacitet, konstaterar Håkan Eriksson.

- Och HDTV kräver 8 Mbit/s per kanal, och ingen törs bygga ut ett nät som klarar mindre än tre kanaler. Så de flesta operatörer vill ha minst 30 Mbit/s hem, och då hamnar man i en GPON-lösning.

Han menar att man dock inte behöver dra fiber till varenda lägenhet för att nå den typen av kapacitet. I ett hyreshus räcker det med fiber till källaren, och VDSL därifrån.

"Pusslet är till stora delar lagt"

Köpet av Redback fyller en annan funktion. Där var det routrarna man ville åt, en annan pusselbit i strävan efter att bli lika stark på optonät som man är på mobilnät. På Ericssons presskonferens i Barcelona sa Carl-Henric Svanberg att "pusslet nu är lagt" i och med de tre köpen. Men på Elektroniktidningens fråga om det verkligen inte finns några hål kvar i portföljen skruvar Håkan Eriksson på sig en aning.

- Vad skulle han säga? Vad ska jag säga? Pusslet är till stora delar lagt, men det kan säkert finnas andra grejor som dyker upp också, konstaterar Håkan Eriksson.