Sådana jätteskivor blir i så fall aktuella enbart för en ytterst exklusiv skara företag. Idag debatterar forskarna huruvida produktion på 450 mm-skivor verkligen är ekonomiskt försvarbart. Intel och Samsung är de enda som anses ha råd, och då bara om den nödvändiga utrustningen blir överkomlig i pris. En 450 mm-fabrik beräknas kosta minst 5 miljarder dollar, och den första väntas byggas omkring år 2012, enligt halvledarbolagens gemensamma framtidsplan ITRS, International Technology Roadmap for Semiconductors.
Det hindrar inte visionärerna på Intel från att extrapolera sig fram ytterligare en generation. Michael Garner, chef för en forskningsgrupp på Intel, sade på konferensen att fabriker för 675 mm-skivor mycket väl kan bli aktuella någon gång kring 2021.
- Det ingår inte i någon plan, det representerar bara vad vi kan göra efter 450 mm, sa han.
Hur halvledarna ser ut år 2021 är naturligtvis ett ämne för spekulation. Michael Garner tror att CMOS når vägs ände senast 2015. Vidareutveckling därefter handlar om kolnanorör i första hand. Men även nanotrådar, spinntronik och annan nanoteknik kan bli aktuellt.
Huruvida dessa tekniker verkligen gynnas av att massproduceras på gigantiska 675 mm-skivor, och om dessa i så fall verkligen ska bestå av kisel, återstår att se.