About / Advertise
Två KTH-projekt om medicinsk avbildning där nanostrukturer är vitala, har fått stora forskningsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Det här är vad de ska göra för pengarna.
| Sammanlagt har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljat 752 miljoner kronor till 22 forskningsprojekt inom medicin, teknik och naturvetenskap. Förutom de två projekt som nämns här spänner forskningen som nu finansieras över områden som kronisk smärta, det minskande istäcket i Arktis, bakterier som kan leda till nya antibiotika och vacciner, studier av cellens funktioner och förändringar på grund av klimatpåverkan samt studier som kan kasta nytt ljus över människans historiska utveckling. |
KTH-projektet ”Multifunctional fiber optics” med professorn Fredrik Laurell i spetsen får närmare 32 miljoner när Knut och Alice Wallenbergs stiftelse öppnar plånboken. Något mer, drygt 33 miljoner kronor, går till professor Hans Hertz, också KTH.
Båda forskningsprojekten arbetar med avbildning, men på lite olika sätt. För Fredrik Laurell är fotonik centralt.
– Genom ett intelligent införande av nya funktioner i fibern får vi en fiberoptisk verktygslåda med ett antal unika optiska komponenter, säger Fredrik Laurell, när han beskriver sitt projekt.
Verktygslådan som han kallar det, innehåller bland annat fibrer med integrerade elektroder och fibrer med halvledarkärnor som kan alstra och skicka långvågig ir-strålning. Denna typ av fibrer kan komma att användas som optoelektronikkomponenter i framtida solceller.
Andra fibrer i verktygslådan har former av kanaler och hålrum, i vilka vätskor och gaser kan flöda och interagera med ljuset i fibern. Partiklar kan sugas upp i kanalerna och sedan analyseras, sorteras eller behandlas. Eftersom fibern är tunn och stark kan den föras in i kroppen utan att påtagligt störa eller skada vävnader.
Denna typ av fiber kan användas för att undersöka organ, och förhoppningsvis plocka bort sjuka eller defekta celler, eller behandla sjuka områden lokalt genom injektion av medicin, kemikalier, laserljus eller elektricitet.
– Vätskan i fibern kan också användas som ett lasermedium, och om man suger in levande celler i fibern finns möjligheter att skapa en levande laser i fibern, berättar Fredrik Laurell.
I andra lokaler på KTH:s område arbetar Hans Hertz med att utveckla röntgenutrustning inom forskningsprojektet Molecular X-Ray Micro Imaging, som också fått del av färska stiftelsepengar
Här är målet att utveckla röntgenteknik som producerar bilder som är tio gånger mer detaljrika än dagens utrustning, och fortfarande ha acceptabla exponeringstider och doser.
Systemet bygger på en kombination av nya tekniker och metoder i kombination med matchade nanopartiklar.
– Nanopartiklarna ger en så kallad molekylär selektion. Målsökande nanopartiklar är för övrigt ett starkt och växande forskningsfält inom nanomedicin med breda framtida tillämpningar också utanför fältet medicinsk avbildning, till exempel målsökande läkemedel, säger Hans Hertz i ett pressmeddelande.
Och han tillägger:
– Vi kommer således ha stor nytta av kunskapen från denna utveckling för att producera nanopartiklar med lämpliga biomedicinska parametrar för vårt projekt.
