JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Reportage

REPORTAGE

REPORTAGE Det svenska robothuvudet Furhat vill bli en pc för social robotik – ladda den med appar för att ge den olika personligheter.

I år öppnade världens första humanitära drönarkorridor i afrikanska Malawi, ett av världens minst utvecklade länder. Det svenska uppstartsföretaget Everdrone, specialiserat på att navigera drönare säkert utan hjälp av GPS, var inbjudet att i oktober testköra sin drönarprototyp inför nyhetsproducenten BBC.

För tre år sedan presenterade Ericsson ett forskningssamarbete med IBM. Tillsammans töjde de på gränsen för vad som är möjligt i utvecklingen av styrbara antenner för millimetervågsområdet. Nu arbetar Ericsson intensivt med att industrialisera forskningsresultatet för att lansera en 5G-basstation redan nästa år.

Hög integrationsgrad och strömsnålt är fokus för Ericsson i Lund. Här berättar Igor Tasevski, chef för radioenheten i Lund, om några beslut som tagits i utvecklingsarbetet av modulen som ska sitta i den 5G-basstation på 28 GHz som företaget lanserar nästa år.

ABB:s kollaborativa robot Yumi utvecklades med elektronikindustrin i åtanke men har trots det haft det trögt att få jobb i svenska ­elektronikfabriker. Den som ska ändra på det är Mattias Andersson på Mtek som med ABB:s goda minne håller på att dra igång ett ­produktionstekniskt centrum kring Yumi i Alfta.

Yumi har potential att göra Sverige till ett konkurrenskraftigt land för lokal produktion. Men då måste konstruktörerna förstå begränsningarna och möjligheterna samt att tillverkarna behöver skaffa sig både robotar och kunskap om dem.

Kvalitetsprodukter till överkomligt pris är nystartade Inspectis signum. Det Solna­baserade företaget utvecklar och tillverkar digitala mikroskop för manuell avsyning av framförallt elektronik.

I februari drog Växjöföretaget Micropower igång full produktion av batteriladdare för eltruckar där switchbryggan är bestyckad med kiselkarbidtransistorer. Idag ångrar företaget inte beslutet. Tvärtom lägger det in en högre växel i utvecklingsarbetet kring SiC.

I Västerås har Bombardier utvecklat en strömriktarfamilj som är en del av nästa generation elektriska drivsystem för allt från tunnelbana till höghastighetståg. I december ska en version med kiselkarbidkomponenter testas skarpt i Stockholms tunnelbana.

Tyresöföretaget Inmotion Technologies står redo att börja volymtillverka DC/DC-omvandlare baserade på MOSFET:ar i kiselkarbid för hybrid- och elbussar. När dessa byter plats med dagens omvandlare i kisel tar verkningsgraden ett rejält skutt upp, samtidigt blir lösningen mer kompakt. I en hybridbuss kan bytet spara flera hundra liter diesel per fordon och år.

Med en mycket hög spänning går det att avskilja partiklar från ett gasflöde. Tekniken används för att rena rökgaser inom processindustrin. I Växjö utvecklar General Electric kraftaggregat som skapar spänningen på runt 100 kV. Inom kort ska en första variant med transistorer och dioder i kiselkarbid introduceras på marknaden. Dioden är svenskutvecklad.

Elektronikkonsult har i ett tidigare projekt, finansierat av Vinnova och Energimyndigheten, visat att kiselkarbid kan minska effektförbrukningen med 60 procent i ett drivsystem – i detta fall en industriell skruvdragare från Atlas Copco. Resultatet var så lyckat att ett produktprojekt just sjösatts.

Tänk dig en stad täckt av sensorer som ständigt mäter luftens kvalitet och vattnet i de djupa avloppsbrunnarna. All data skickas trådlöst upp i molnet för att där analyseras. Stiger partikelhalten i luften eller vattennivån i brunnarna varnar systemet direkt, innan det gått för lång. Och på sikt kan invånarna kolla miljövädret i mobilen. I dagarna var det kick-off för ett projekt med målet är ta Göteborg närmare den vision.

Ett sidoprojekt som blev toppresultat. Så kan man beskriva metoden som några forskare från Linköpings universitet efter en krokig väg äntligen fått publicerat av IEEE. Deras byggblock – en FFT-kärna – är fem gånger bättre än bästa alternativ.

Tyska instrumenttillverkaren HBM konstaterar att allt fler kunder använder kamera vid mät och test. Men som komplement till analoga sensorer, snarare än som konkurrent. 

Den pensionerade ingenjören Alex Kosakowski ska ta fram en serie produkter för att visa att han är kvar i matchen.

Ultraljudssensorer som mäter luftflödet och temperaturen i våra ventilationssystem är en idé som spås ta över helt i framtida byggnader. -Tekniken öppnar för effektiv behovsstyrd ventilation – en nödvändighet för att kunna spara energi i fastigheter, men som varit svårt att realisera tidigare.

 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)