Sex miljarder kronor betalar fastighetsägare för vattenskador i Sverige per år, enligt försäkringsbolagen. Sexton miljoner kronor om dagen – det är en smärtsam siffra. 

Denna artikel har tidigare publicerats i magasinet Elektronik­tidningen. För dig som jobbar i den svenska elektronik­branschen är Elektronik­tidningen gratis att prenumerera på – våra annonsörer betalar kostnaden. Här tecknar du prenumeration (länk).

Men den är också marknadsföring för IoT-bolaget Iioote. Uppkopplade fuktsensorer är en killerapp för IoT. De kan upptäcka fukten tidigt och hindra följdskador. Det konstaterade forskningsinstitutet Rise i ett test tillsammans med Iioote, för den som tvivlade.

En oskyldig droppe i minuten från en dålig packning blir en vacker dag en mörk fläck i taket i våningen under. Motmedlet i Iiootes tappning är Lorawan-uppkopplade fuktsensorer.

Lorawan (LoRaWAN) är amerikanska Semtechs yttäckande radionät. Det kännetecknas av liten bandbredd och extremt liten strömförbrukning i noderna, med batteritider på tio år.

Över hundra svenska kommuner har eller kommer snart att ha lågenergiradionät som Lora eller Sigfox.

Iioote har en hel palett IoT-lösningar kring Lorawan. Fuktsensorpaket heter ”Sense IoT” medan ”Port IoT” övervakar portar och grindar, ”Track IoT” spårar materiel, ”Waste IoT” rapporterar fulla sopkärl och ”H2O IoT” loggar vattenförbrukning.

Landets kommuner är en huvudmålgrupp för Iioote, som bildades 2017, lagom till att kommunerna började känna trycket att digitalisera.

De första områden som hamnat i fokus har blivit smarta byggnader och smarta städer. Kontrakten skrivs med de kommunala fastighetsbolagen, renhållningen, parkförvaltningen, elverken, bevattningen och vattenverken.

Robert Spertina

–Mycket är saker de redan gjort i mindre skala med GSM tidigare. Men GSM kräver strömmatning. Med de nya näten kan du sätta ut många fler sensorer, säger Iiootes vd Robert Spertina.

Kommuner vill bevaka fettavskiljare och fyllnadsnivåer i återvinningskärl för att ta ett par exempel. Positionering av arbetsfordon och materiel är också populära problem som de vill adressera.

Fjärrvärme är en killerapp – en tillämpning där IoT kan komma att göra stor skillnad. Det går att göra energibesparande optimeringar och komma undan hembesök genom att fjärrmäta temperaturen hos varje användare.

Ett gryende intresse finns för andra mättyper, som CO2-mätningar utomhus för att styra om trafik när gränsvärden närmar sig, eller inomhus för att hålla koll på luften i skolor och andra lokaler. 

–Det är en tillämpning som kommer att explodera. 

Ofta är det kommunens elnätsbolag som är den första instans som agerar. De kanske tar upp en diskussion med en Lora-aktör som Blink eller Stadshubbsalliansen om möjligheterna med uppkopplade sensorer. Det kan i sin tur i bästa fall leda till ett tips till Iioote.

–Vi säljer inte bara till kommuner. De går kanske före och sätter upp de trådlösa näten. Sedan kommer byggnadsfirmorna, andra fastighetsägare och bostadsrättsföreningarna. Alla som äger byggnader och själva har behov dyker upp när nätet väl finns på plats.

Över hundra kommuner eller städer har eller håller på att bygga ut lågenergiradionät i Sverige. Så marknaden har definitivt etablerat sig. 

Ekosystemet.

Med bara tio anställda kan Iioote inte göra anspråk på att sitta på all kompetens. Företagets roll är primärt systemintegratör. Det finns 15 partners, från Lora-operatören Blink till industridesignern Intunio. 

Vad är poängen med Intunio?

–Ta vattenmätning som exempel. Det kanske varje hushåll ska ha tillgång till? Då behöver de ett snyggt gränssnitt i telefonen.

Azure, Bluemix och AWS finns bland de moln Iioote kan arbeta med för administrationen av systemen. Men det är öppenkodsplattformen WebIoT som är mest framträdande i erbjudandena.

Personalen är gamla telekommare. Plus ett antal som, kanske oväntat, men logiskt när man tänker efter, är byggare, maskinare och fordonsingenjörer. Men det är ju i deras domäner som IoT ska integreras.

Telekommarna har tidigare jobbat med M2M på Ericsson, från 2G och framåt. 

–Vi var pionjärer som gjorde i princip samma sak på Ericsson som vi gör idag, säger Robert Spertina.

Han jobbade själv på Ericsson Mobile Platforms och följde med till ST när mobilmodemen köptes över dit.
Därefter började IoT bli hett. Robert Spertina var med och rullade ut de första Lorawannäten, bland annat i Indien med dess storkonsult Tata Group. 

Lorawan är den uppkopplingsteknik som Iiootes lösningar återkommer till, och där fokus ligger, bekräftar Robert Spertina, även om företaget även listar NB-IoT och Sigfox bland verktygen som det jobbat med, experimentellt eller skarpt.

–Det är tydligt att olika lösningar kräver olika teknologier, att det behövs en blandning, säger vd Robert Spertina.

Det är å andra sidan tydligt att hjärtat klappar för Lora. Och inte utan goda skäl. Robert Spertina konstaterar att han på senaste European Utility Week inte såg någon sensor utan stöd för Lora.

–Och på konferensen i Barcelona är Lora ett naturligt inslag som finns med överallt, medan Sigfox brukade ställa ut, men inte gör det längre.

–I Sverige var Lora för ett par år sedan fullständigt okänt, medan det nu fullständigt exploderat och kommun efter kommun bygger.

NB-IoT existerar fortfarande huvudsakligen i labbförsök, men han tror det kommer att hitta framtida uses cases till exempel där realtid är kritiskt och noderna måste kunna väckas. 

15–20 projekt har företaget i luften just nu. Många börjar med att testa i låg volym men kan till slut hamna i tusentals sensorer. Ett av projekten vill sätta 30000 fuktsensorer i smarta byggnader.