Det är inte lätt att vara Huawei just nu. Den kinesiska telekomjätten är i likhet med många andra företag ett offer för handelskriget mellan USA och Kina. Men dessutom har USA stämplat det som en säkerhetsrisk och satt det på en sanktionslista. Det innebär att Huawei inte får göra affärer med amerikanska bolag. Bolaget får överhuvudtaget inte använda produkter med amerikansk teknik i sig, oavsett vem som äger dem.

Noteringen på den svarta listan är kulmen på ett amerikansk motarbetande av Huawei som vuxit steg för steg under ett decennium.

Det fanns en misstänksamhet mot Huawei, ZTE och andra kinesiska telekombolag i USA långt innan Donald Trump blev president – tänk om Huawei spionerar på amerikanska företag och myndigheter via sina mobiltelefoner och mobilnät? Tänk om Kina har bakdörrar i Huaweis system som låter landet sabotera amerikansk infrastruktur?

Artikeln publicerades i juninumret av magasinet Elektroniktidningen. USA:s president Donald Trump har sedan dess utlovat lättnader i sanktionerna av Huawei. Prenumerera kostnadsfritt!

Den första tydliga sanktionen var kanske när Huawei år 2011 inte fick lämna bud på amerikanska blåljusnät. Sedan dess har företaget genom propaganda, påbud och påtryckningar på allt fler sätt hållits utanför. Det har inte fått köpa amerikanska företag och patent och har förbjudits att användas av amerikanska myndigheter. Om inte idén mött motstånd från operatörer hade utrustning från Huawei vid det här laget troligen varit förbjuden i amerikanska telekomnät.

USA har dessutom rest världen runt för att övertala andra länder att bojkotta Huawei. Nya Zeeland, Australien och Indien finns bland länderna som lyssnat och inte kommer att använda Huaweiutrustning i sina kommande 5G-nät.

Några bevis på spioneri via Huaweiutrustning har aldrig dykt upp. Men med den ökande digitaliseringen som argument har hotet känts alltmer reellt.

Den 16 maj blev till slut Hua­wei svartlistad. Motiveringen är att Huawei i smyg gjort affärer med andra svartlistade länder. Men många tror att sanktionerna är kopplade till handelskriget. Något som stöder den misstanken att Donald Trump sagt att sanktionerna kan komma ett lättas i en handelsfred mellan USA och Kina.

Svartlistningen mildrades efter fyra dagar. Standardiseringsarbete och cybersäkerhetssamarbete får bedrivas med Huawei och det är tillåtet att ge företaget support för existerande telefoner och existerande nät.

Samtidigt gäller respiten bara under 90 dagar. Om inget händer mellan USA och Kina – till exempel på G20-toppmötet i Japan den 28–29 juni – kommer Huaweis telekomverksamhet att steg för steg stanna av, för att till slut helt lamslås.

Orsaken är att Huawei på flera nivåer är beroende av amerikanska komponenter, verktyg och tjänster som kommer att ta lång tid att ersätta.

USA har kyligt påpekat att den som gör en beställning från Huawei bör utvärdera om företaget på sikt kan fullfölja den med tanke på sanktionerna.

SÅ DRABBAS AMERIKANSKA FÖRETAG

Kombinationen av sanktioner mot telekomjätten Huawei och handelskriget mellan Kina och USA skapar vågor som ­drabbar inte bara Huawei utan hela elektronikvärlden.

Huawei är kund till en lång rad amerikanska företag varav en del kommer att åka på miljardsmällar när de inte längre får sälja till Huawei, som är världens tredje största komponentköpare.

Ett av de stora namnen, Broadcom, tror sig tappa två miljarder dollar av sin försäljning i år direkt eller indirekt grund av sanktionerna och handelskriget. 900 miljoner dollar är direkt försäljning till Huawei.

Efter det beskedet sjönk värdet på Broadcom med nio miljarder dollar, eller 8,6 procent. Och efter att marknaden tänkt en stund sänkte den därefter värdena på Qualcomm, Applied Materials, Intel, AMD och Xilinx med mellan 1,5 och 3 procent. Också Analog Devices, Skyworks Solutions och Qorvo tappade i värde.

Maxlinear, Cree, Inphi och Neophotonics har förvarnat om sänkt försäljning. Andra Huaweileverantörer är Micron och Western Digital. Och Finisar med tio procent av sin omsättning från Huawei. Och Lumentum med 18 procent.

När de amerikanska komponenterna sinat på Huaweis lager kan företaget inte längre bygga och leverera sina system. Då tappar Huawei behovet av att handla från alla sina 1200 globala leverantörer och deras underleverantörer.

Även utan sanktioner kommer amerikanska företag på sikt att få se en krympande försäljning inte bara till Huawei utan till hela Kina eftersom landet strävar efter att göra sig oberoende.

Sanktionerna har troligen skyndat på den processen. Kinesiska företag ser nu vidden av problemet med att vara beroende av USA och anstränger sig för att hitta alternativa komponenter, kanske även med sämre specifikationer, för alla sorters elektroniksystem som konstrueras i Kina idag.

Det är i alla fall vad den ansedde halvledaranalytikern Bill McLean hävdar. Om det finns likvärdiga alternativ väljs det som inte är amerikanskt – från NXP, ST Microelectronics eller Renesas hellre än från Texas Instruments.

– Det gäller även om det här är över i morgon. Om det finns ett alternativ kommer de att välja det. Det garanterar jag. Förtroendet är bortblåst, säger han till tidningen EE Times.

De amerikanska företagen kan dessutom komma att drabbas av en hämnd från Kina. Landet sätter upp sin egen svarta lista med ”opålitliga” företag som inte uppfyller sina kontrakt, inte följer marknadens regler, avbryter leveranser av ickekommersiella skäl eller svårt skadar kinesiska företags legitima affärsintressen.

SÅ DRABBAS ­HUAWEIS PATENT

Inget har framkommit som skulle hindra Huawei från att fortsätta tjäna pengar på sina patent. Huawei säger sig ha den starkaste portföljen av 5G-standardpatent – 30 procent av samtliga – även om det ifrågasätts av Ericsson.

Oavsett vilket, så gör sanktionerna paradoxalt nog att värdet på Huaweis patent ökar.

Nyligen avslöjades till exempel att Huawei kräver Verizon på en miljard dollar i licens­avgifter.

Sanktionerna betyder att Huaweis verksamhet i USA försvinner och med den Huaweis teoretiska möjlighet att göra intrång på Verizons patent och Huaweis intresse av en kors­licens med Verizon.

Sanktionerna förvandlar med andra ord Huawei till USA:s mäktigaste patenttroll.

SÅ DRABBAS OPERATÖRERNA

Huawei äger just nu 30 procent av marknaden för 5G-infrastruktur. ­Företaget säger sig ha tecknat 42 kontrakt för 5G.

Men under USA:s sanktioner blir det omöjligt för Huawei att leverera dessa order när komponentlagren är tömda.

Även Kinas 5G-utrullning stoppas eftersom de kinesiska operatörerna inte kommer att byta häst till Ericsson eller Nokia.

Små amerikanska operatörer finns bland de högljutt opponerat sig mot att behöva lämna Huawei eftersom Huawei är billigast och ett utbyte skulle bli komplicerat.

SÅ DRABBAS MOBILTELEFONERNA

Google omfattas av 90 dagarsrespiten, men får därefter inte erbjuda sitt operativsystem Android och kringliggande komponenter till Huawei.

Det har skrämt upp konsumenter och drabbat försäljningen av Huaweimobiler. Huawei hade hoppats bli världens största mobiltelefonsäljare under fjärde kvartalet. Men erkänner att det inte kommer att bli så.

Efter de nittio dagarna kommer Huawei att ha begränsad nytta av Googles operativsystem Android. Huawei har skapat en egen appbutik kallad App Gallery som redan ska finnas i alla Huaweimobiler och enligt Huawei har 270 miljoner aktiva användare.

Men amerikanska företag får inte lägga sina appar där. Inte ens appar utvecklade med amerikanska verktyg får läggas där.

Huawei hade i dagarna planerat att lansera en Windows-laptop. Men problemet är detsamma där – Windows är ett amerikanskt operativsystem och processorn är amerikansk, så Huawei har avbrutit tillverkningen.

Huawei har sedan länge en plan B i bakfickan i form av ett eget operativsystem för mobiltele­foner kallat Hongmeng.

Google varnar USA:s regering för att tvinga Huawei bygga ett eget operativsystem. Det skulle innebära att Google tappade kontrollen över en stor del av världens telefoner och det skulle göra det enklare för Huawei att lägga in bakdörrar i form av skadlig kod.

SÅ DRABBAS HUAWEIS EGNA HALVLEDARE

Den centrala komponenten i en mobiltelefon, processorn, ­konstruerar Huawei på egen hand i sitt ­dotterbolag Hisilicon. Kretsarna tillverkas därefter hos taiwanesiska TSMC – som meddelat att det inte följer USA:s sanktioner.

Hisilicon använder dock amerikanska konstruktionsverktyg från Synopsys och Cadence och de licenserna kommer åtminstone inte att förnyas vilket innebär att Hisilicon tappar kontakten med viktig teknikutveckling.

Ett gigantiskt problem är att Hisilicons Kirin-processorer använder en brittisk-japansk cpu-arkitektur kallad Arm som förmodligen omfattas av sanktionerna även om det ifrågasatts. Det beror på att det inte bara är amerikanska företag som måste bojkotta ­Huawei. Alla produkter med amerikanskt teknikinnehåll är stängda för Huawei. Arm-kärnorna är exempelvis förmodligen ”smittade” av sanktionerna genom att de konstrueras med amerikanska verktyg. Så Arms ledning har förbjudit sin personal att diskutera teknik med Huawei.

Mobilvärlden har sedan länge standardiserat på ett gigantiskt ekosystem byggt kring Arm och det skulle krävas mycket arbete för att ställa om till något annat och arbeta upp det till Arms funktionalitet och prestanda.

På kort sikt hade Hisilicon i år räknat med att gå om Mediatek som världens största mobilkretsleverantör. Men det kommer knappast att ske eftersom Huaweis mobiltelefonexport blir dramatiskt sämre än prognosen.

En viss kompensation på kort sikt får Huawei från kinesiska konsumenter som solidariserar sig med Huawei. Hisilicon har fortsatt att rampa upp volymerna på TSMC av sin processor Kirin 980 tillverkad i 7 nm för telefonen P30.

SÅ DRABBAS TAIWAN

Grannlandet Taiwan ­drabbas inte just nu. Landet försöker liksom andra företag nu att flytta bort tillverkning från Kina för att komma undan straff­tullarna.

En oro finns däremot för att Taiwan kan drabbas i en fredsuppgörelse. En av de eftergifter Kina skulle kunna göra för att jämna ut handelsbalansen ­mellan länderna är att flytta affärer till USA. Sådana affärer kan i så fall mycket väl flyttas just från Taiwan.

OBEROENDE LIGGER DECENNIER BORT

Sanktionerna kom inte som en blixt från klar himmel. Huawei har haft ambitionen att bygga upp ett års förråd av komponenter, och ska ha hunnit lagra minst tre månader.

Kina har drabbats av amerikanska sanktioner tidigare. Landet har inte fått importera superdatorprocessorer från Intel och ZTE hamnade på svarta listan i fjol under tre månader.

Även om sanktionerna den här gången skulle försvinna i en fredsuppgörelse så har Kina sedan länge insett att det har ett beroende av USA som borde byggas bort. Den senaste planen för oberoende startades 2015 under namnet “Made in China 2025”.

Ett helt oberoende Kina ligger dock långt borta enligt analytikerna på IC Insights. Kina har full kompetens att konstruera kretsar, men ligger långt efter i egen tillverkning. Av de kretsar för 155 miljarder dollar som Kina köpte i fjol, tillverkades 24 miljarder dollar i Kina. Men huvudsakligen av ickekinesiska ägare. Kinesisk chiptillverkning i Kina var bara värd 6,5 miljarder dollar.

Under sanktionerna kan Kina svårligen bygga ut sin egen chiptillverkning eftersom landet inte får köpa tillverkningsutrustning från de amerikanska leverantörerna Allied Telesys, Lam Research och KLA-Tencor. Även japanska Tokyo Electron har stoppat leveranser till Kina.