För första gången på flera år ser det dessutom ut som om AMD och Cyrix kan ge storebror Intel en ordentlig match. Men konkurrenterna kan inte längre följa exakt i Intels fotspår. Företagets patent på det fysiska gränssnittet tvingar dem att utveckla egna lösningar vilket ytterligare ökar valmöjligheterna för PC- fabrikanterna. Hela utvecklingen drivs av de nya multimediatillämpningarna där ljud och grafik kräver allt mer av datorerna och där Intel försöker försvara x86-arkitekturen mot rena multimediaprocessorer.
Knivskarp prestandajakt
I dagsläget leder AMD prestandaligan med K6-processorn som introducerades den 2 april. Men redan den 6 maj kommer Intel att lansera Pentium II och återta ledningen. Valet av namn är föga originellt men mycket förståeligt eftersom Intel investerat stora summor i varumärket Pentium. Hur som helst, Pentium II är i princip en Pentium Pro med multimediakapacitet, MMX. Men till skillnad från Pentium Pro, som tillverkas i en mycket dyr flerchipsmodul med processor och cacheminne i samma keramiska kapsel, kommer Pentium II att sitta på ett instickskort tillsammans med cacheminnet. Kortet placeras i en speciell kortplats - slot one - på de nya moderkorten.
Kortet blir därmed billigare att tillverka eftersom man valt att använda cacheminnen som går med halva processorns klockhastighet. I Pentium Pro användes ett dyrt SRAM-minne som klockades med samma hastighet som processorn. Dessutom gjorde byggsättet att den inte kunde testas förrän allt var klart. Om då endera av minnet eller processorn inte fungerade måste hela komponenten kasseras. För att kompensera för det långsammare cacheminnet blir det interna nivå 1- minnet större och dessutom kan Pentium II klockas snabbare, 233 och 266 MHz mot 200 MHz för Pentium Pro.
Patenterade socklar
även om Pentium II får en fysiskt sett annorlunda buss är den elektriskt lik Pentium Pro. Den har med andra ord större bandbredd än den äldre sockel 7, som används för Pentium och Pentium MMX. Precis som Pentium Pros sockel 8 är slot one patenterad vilket hindrar konkurrenterna att komma med kopior. AMD och Cyrix har istället valt att vidareutveckla sockel 7, som idag är den klart vanligaste. Intel hoppas dock att den ska dö ut under nästa år. Allt det här ska göra Pentium II snabbare än övriga processorer. även 16- bitarskod, det vill säga äldre program och delar av Windows 95, ska gå snabbare. 16-bitarskod är en svaghet hos Pentium Pro.
Första testerna besvikelse
Men de första resultaten från den tyska PC-experten Thomas Pabst är en besvikelse. Enligt honom är Pentium II bara marginellt bättre än föregångarna och i vissa fall till och med sämre. Testerna har gjorts med en 233 MHz Pentium II, en 200 MHz Pentium Pro klockad i 233 MHz och en 200 MHz Pentium MMX uppsnabbad till 225 MHz. Tilläggas kan att den processor och det moderkort som Thomas Pabst haft tillgång till inte är slutgiltiga versioner.
Den nya kontakten, slot one, gör att datortillverkarna måste designa om sina moderkort vilket gör att övergången till Pentium II går långsamt. Pentium Pro kommer därför att leva kvar under året som processor för kraftfulla servrar där MMX inte är lika viktigt. Och Pentium MMX blir den vanligaste processorn för stationära datorer. Ihärdiga rykten gör också gällande att både Pentium och Pentium MMX kommer i 233 MHz versioner och att Pentium Pro kommer med MMX. Två åtgärder som säkert kommer att förlänga övergångsperioden till Pentium II. Med Pentium MMX lämnade Intel definitivt BiCMOS-tekniken till förmån för ren CMOS. även Pentium II ska produceras i CMOS. Intel har använt BiCMOS till Pentium och Pentium Pro men tekniken är dyrare eftersom den kräver fler processteg än ren CMOS.
Förtegna om framtiden
Intel är mycket förteget om vad som kommer efter Pentium II. Det enda som är sagt är att man samarbetar med Hewlett-Packard för att utveckla en 64- bitsprocessor. Andy Grove, Intels VD, har vidare sagt att den ska komma i produktion år 1999 och vara bakåtkompatibel med x86-processorerna. Men mycket går att förutsäga, utvecklingen följer trots allt fortfarande Moores lag som förutser prestandafördubbling var 18:e månad. Det okända ligger snarare i hur snabbt man väljer att lansera nya produkter, vilket styrs av marknadsplaner och vinstförväntningar. Hur som helst, nästa stora nyhet från Intel lär bli Deschutes som i princip är en krympt version av Klamath i den nya 0,25 µm-processen.
Deschutes borde i första vändan nå 300 MHz klockfrekvens och vara färdig i slutet av året. även AMD planerar för samma processbyte och det blir spännande att se vem som kommer först. Ungefär ett halvår efter Deschutes kan vi förvänta oss Katmai, en ytterligare förbättrad version av Klamath med fler MMX-funktioner för multimedia. En kvalificerad gissning är att den nya instruktionsuppsättningen, MMX2, ger snabbare 3D-grafik. Eventuellt blir det också plats för mer internt cacheminne, så kallat nivå 1-cache. Med introduktionerna hoppas Intel kunna försvara x86- processorn mot rena multimediaprocessorer. Ryktet gör sen gällande att Willamette även kallad P68, som förväntas komma andra halvåret 1998, får ytterligare en heltalsenhet och fler instruktionsavkodare. Förändringarna kan ge 30 till 50 procent bättre prestanda på heltalsoperationer och kanske ändå mer på vissa multimediatillämpningar. Willamette bör alltså bli Intels storsäljare runt sekelskiftet och bana väg för kraftpaketet Merced - resultatet av HP-samarbetet - som kommer 1999.
Den förväntas få 40 miljoner transistorer och arbeta i 900 MHz. En annan nyhet som Intel annonserat till 1999 blir införandet av den nya generationens Ramminnen som man utvecklar tillsammans med Rambus. Den minnesarkitekturen ska ge en bandbredd på 1,6 Gbyte/s och kommer definitivt att finnas på Merced men kanske också på Willamette.
x86 och risc blandas
Merced får en helt ny arkitektur, en hybrid mellan x86 och risc. åtminstone om man ska tro ett patent som Intel lämnat in, beskrivet i tidskriften Microprocessor Report. Kärnan är instruktioner som gör det möjligt att växla instruktionsuppsättning och dela data mellan dessa. En möjlig tolkning är att processorn får två instruktionsuppsättningar, en med x86-instruktioner och en med 64- bitarsinstruktioner. Patentet beskriver också en processor som kan köra operativsystem och tillämpningar som använder endera eller båda av instruktionsuppsättningarna. Lösningen liknar den som Apple använde när Macintosh gick över från 68000- till PowerPC-processorn. Microprocessor Report har vidare noterat att terminologin i hög grad liknar den HP använder för processorn PA-RISC. Det indikerar att HP utfört en stor del av arbetet.
Jobbigt hänga med
Det är inte särskilt mycket känt om vare sig AMDs eller Cyrix framtidsplaner. AMD köpte konkurrenten Nexgen för ett drygt år sedan och det är utvecklingsteamet från Nexgen som ligger bakom K6:an. Men vad som döljer sig under kodnamnen K7 och K8 är väl förborgade hemligheter. Detsamma gäller för Cyrix ännu inte lanserade M2. Hur det än blir så är det Intel som driver utvecklingen och sätter de factostander. AMD och Cyrix gör sitt bästa för att hänga med. För tillfället är de ikapp, men Intels karta till framtiden visar att de får tufft att hänga med. Per Henricsson