Under de senaste åren har samarbetet mellan högskolorna och näringslivet blivit mycket mer intensivt än tidigare.
Högskolorna ska inte bara forska och utbilda, utan de ska också i högre utsträckning se till att kunskaperna sprids till näringslivet och resten av samhället genom information och samarbete. Denna högskolornas tredje uppgift läggs det numera stor tonvikt vid,
bland annat i regeringens budget- och forskningspropositioner, och såväl näringsliv som högskolor tycks vara på samma linje.
- Nöden är uppfinningarnas moder. Idag går utvecklingen så fort och konkurrensen är så hård. Kraven på utvecklingsbarhet i företagen ökar och då måste de ha någon som hjälper dem med det, säger Katarina Rydberg på KTHs utvecklingsenhet, som ser många exempel på hur högskolorna och näringslivet närmat sig varandra på senaste tiden.
q Forskarskolor har etablerats. Bland annat driver de tekniska högskolorna i Stockholm, Göteborg och Lund en forskarskola i mikroelektronik, där samarbetet med industrin betonas. En av idéerna med forskarskolorna är att doktorerna ska bli klara fortare.
•Industridoktoranderna blir fler - de som bedriver akademisk forskning samtidigt som de är anställda i ett företag.
•Nationella kompetenscentrum etableras. Nutek har sponsrat 28 centrum där högskoleforskare från olika discipliner samarbetar med folk från näringslivet för att lösa problem som kräver olika typer av expertkunskaper.
•Hjälpen till forskare att patentera uppfinningar och starta egna företag förbättras.
•Högskolorna bildar holdingbolag. Dessa kan gå in som ägare i så kallade groddbolag, företag som har sitt ursprung i akademisk verksamhet. Ett sådant har exempelvis grundats av KTH tillsammans med Stockholms universitet.
•Små- och medelstora företag börjar få upp ögonen för ex-jobbare från högskolorna.
•EUs forskningsmiljarder går till forskning av strategisk betydelse för den europeiska industrins konkurrenskraft, och förutsätter breda samarbeten.