Om en dryg vecka inleder Sparbanken, Nordbanken och S-E Banken en satsning på elektroniska plånböcker. Till att börja med blir det invånarna i Uppsala och Halmstad som kan byta ut sina sedlar och mynt i plånboken mot ett smart kort, så kallat kontantkort.

- Vilket trauma, fräser Johan.

Mjölken, osten och smöret, allt är slut i kylen. Han går mot ytterdörren, slänger på sig jackan i farten och glider i sina skor. I samma ögonblick minns han hur pank han är.

Det blir att ta omvägen via dator, tänker han och halar upp sitt kontantkort ur byxfickan. Vid datorn sticker han kortet i en laddare och tankar snabbt ner femhundra digitala kronor från sitt konto på banken. Skönt, nu kan jag betala bussen, en snabb hamburgare på stan och en bio utan problem, tänker han.

Kontantkortet, som Johan har, liknar ett vanligt betalkort. Skillnaden är att det har ett inbyggt chips, är opersonligt och kan laddas flera gånger med upp till 1 500 kronor. Dessutom tillhör det framtiden.

Mycket snart dyker de dock upp i två svenska städer. Redan 20 oktober skall invånarna i Uppsala och Halmstad kunna betala med kontantkort, istället för mynt och sedlar.

- Idag har vi fullt upp med att installera laddningsenheter och butiksterminaler i Uppsala och Halmstad, säger Jan-Olof Brunila, affärsutvecklingschef på Sparbanken Kort.

I Uppsala kommer omkring 120 laddningsenheter att installeras, medan Halmstad får 80 till 90 stycken. Det är cirka tio gånger fler än antal bankomater i respektive stad.

Tanken är att korten skall kunna laddas lite var stans i staden. På flera ställen i ett köpcentrum, men också i större butiker. Det är möjligt eftersom laddningspunkten inte är större än en skokartong. Dessutom kostar den en spottstyver jämfört med en bankomat. 5 000 kronor istället för 600 000 kronor.

När kontantkortet väl är laddat är det främst avsett att användas för mindre inköp på ställen som vanligtvis inte tar kort, exempelvis taxi, bussar, kaféer, kiosker och p-automater.

- Idag tar 60 000 butiker i Sverige kontokort, medan 150 000 köpställen inte gör det. Det är de sistnämnda som vi i första hand riktar vårt system mot, säger Jan-Olof Brunila.

Klart är att bankerna har satt siktet högt. Målet är att ha 50 000 kortanvändare och 2 000 till 3 000 anslutna inköpsställen redan om ett drygt halvår. Om tre år skall kontantkorten vara gångbara i hela landet.



Öppet för alla banker
Att det är just Sparbanken, Nordbanken och S-E Banken som valt att gemensamt utveckla en svensk standard för kontantkort faller sig naturligt. Tillsammans har de tre över 90 procent av den svenska lönekontomarknaden.

- Men standarden kommer att vara öppen för alla banker i framtiden, poängterar Jan-Olof Brunila.

Och det är viktigt. På så sätt minskar risken för att samma misstag görs som då både Bankomaten och Minuten sattes i bruk. Det finns nämligen en uppsjö system för elektroniska pengar att välja mellan. I Finland används Avant, i Danmark Danmont, medan bland annat Kanada, USA och Australien satsat på brittiska Mondex.

- Vi har däremot valt det belgiska systemet Proton eftersom det är det mest utvecklade och spridda för dagen. Samtidigt är det lätt för en bank att installera systemet centralt.

Bakom systemet står de belgiska bankernas paraplyorganisation, Banksys. Idag finns systemet installerat i sex-sju städer i Belgien, samtidigt lanserar både Holland och Schweiz det nationellt just nu. I Schweiz håller bankerna dessutom på att byta ut alla rena magnetremsekort mot kort som kombinerar chips och magnetremsa.

I Sverige skall kombinationskorten börja lanseras redan nästa år. Kortet blir då en kombination av en elektronisk plånbok och ett betal- eller kreditkort, där även den klassiska magnetremsedelen blir chipsbaserad.

Till korten skall också annan information kunna adderas, som exempelvis ICA- eller Konsummedlemsskap. Till att börja med kommer förmodligen även en magnetremsefunktion att vara integrerad så att kortet kan användas överallt redan från början, både i Sverige och i utlandet.



Ladda och betala över internet
Nästa år kommer även ett pilotprojekt med mål att använda kontantkorten över Internet att starta. Projektet driver de tre bankerna tillsammans med Telia.

- På sikt är det tänkt att man både skall kunna ladda korten och betala med dem över Internet, säger Jan-Olof Brunila.

Men innan laddning över Internet blir realitet kommer korten att kunna laddas hemifrån på annat sätt.

- Vi ser två alternativa metoder idag. Endera laddar man kortet med hjälp av en dator och ett modem. I så fall kopplas en laddningsenhet till någon av datorns portar på baksidan eller så laddas kortet via diskettstationen med hjälp av en adapter.

- I annat fall kopplar man en speciell laddningsenhet direkt till telefonjacket. Vilken av de två metoderna som slår igenom först har inget med tekniken att göra, utan avgörs helt av vad kunderna vill ha.

Vad gäller betalningar över Internet tror bankerna att det främst blir tal om små betalningar. Folk kanske vill köpa programvara som direkt kan laddas ner på burken där hemma, köpa byxor på postorder eller läsa tidningen över Internet.

För alla dessa tjänster skall alltså kontantkortet kunna användas. Samma kortläsare som används för laddning skall dessutom fungera vid betalningen. Svårigheten ligger emellertid i att lösa hur kortläsaren skall fungera. Själva laddningen tillhör ju en sluten miljö mellan bank och kund, medan Internet är en öppen miljö.

Redan nu finns det företag som har tagit fram kortläsare för datorer. Ett är Tec-Point Development med kortläsaren Smarty. Frågan är bara, enligt bankerna, om dessa kortläsare har tillräckligt bra inbyggd säkerhet för att användas vid betalning över Internet.

- Kortläsaren måste innehålla ett eget inbyggt säkerhetssystem för att få användas för betalning över nätet. Annars finns risk för att datahackare kan komma åt och skada kommunikationen, även om de inte kan sno åt sig pengarna.



Två kort även på sikt


Säkerheten och ansvarsfrågan är också det som gör bankvärden skeptisk till det framtida elektroniska identitetskortet som så många talar om idag.

- Kort för betalning och identifiering kommer att förbli åtskilda även framöver, hävdar Jan-Olof Brunila.

Ett argument för det är att kontantkorten och de elektroniska identitetskorten baserar sig på helt olika krypteringsalgoritmer. De elektroniska identitetskorten använder sig nämligen av en mycket beräkningsintensiv kryptering som kräver snabba och förhållandevis dyra processorer för att fungera i tidskritiska ögonblick, som exempelvis i busskön.

Men att ta fram ett fungerande tekniskt system tillhör ändå den lätta biten. Regelverket är det svåra, menar Jan-Olof Brunila och syftar då på att de elektroniska ID-korten även skall kunna användas för att signera juridiska dokument i framtiden.

- Vem tar ansvar när något går snett? När kunden garanterar att han eller hon inte signerat ett dokument som är signerat, frågar sig Jan-Olof Brunila.

Och frågan är relevant att ställa, speciellt för en bankman. För idag är det vanligen banken som förlorar en tvist då pengar försvunnit från ett konto och kunden på ett trovärdigt sätt kan redovisa för att han eller hon inte använt kortet på ett vårdslöst sätt.

Anna Wennberg