- I ett litet företag vet alla hur viktiga de är för företaget. Det säger Tomas Wolf VD i framgångsrika IAR Systems.

IAR Systems gör utvecklingssystem och kompilatorer för 8- och 16-bitars mikroprocessorer. Det är föga glamorösa komponenter som sitter i vardagsvaror som bilar och telefoner, tvättmaskiner, symaskiner, leksaker och gud-vet-vad.

Halvledartillverkarna som gör processorerna har tiotusentals anställda och omsätter miljarder. De företag som bygger in processorerna i sina produkter är lika stora. Men IAR, som ligger bakom de verktyg som gör att processorerna går att använda, är ett småföretag med några tiotal anställda.

Hur lyckades ni hitta just den här nischen?

- Mycket av det är den ursprunglige ägarens, Tomas Rundgrens förtjänst.

Redan 1983 trodde han att kombinationen av MS-DOS, programspråket C och mikrostyrkretsar skulle bli viktiga. Och han gissade ju rätt.

Tomas Wolf är vd för IAR. Just hemkommen från en affärsresa till Korea, en av IARs viktiga marknader. Han är fortfarande klädd som en "pingvin", alltså en kostym av just det mörka, sobra och något dystra snitt som krävs för att man ska bli tagen på allvar i direktionsrummen i Korea, Japan, USA och Tyskland. Men en glad gamäng, tycks det, som inte heller räds att ge sin företrädare en god portion av äran för IARs framgångar.



Varken avancerade eller billiga


- Vi satsar på ett mellanskikt när det gäller komplexitet. 4- bitarsprocessorer är en stor marknad, men den bryr vi oss inte om. 32-bitarsprocessorerna och ännu kraftigare har vi bara börjat att nosa på.

En ingrediens i IARs recept för framgång är alltså att rikta in sig på mogna processorer som varken är avancerade eller triviala. Kretsarna är billiga. Det som kostar är den tid som det tar att skriva bra och pålitliga styrprogram. Då kan det till och med vara en fördel om att man vet att det står ett litet gäng, men ett järngäng, bakom systemet.

- Därför tror storföretagen på oss. Men visst försäkrar de sig med hårda avtal som synnerligen väl reglerar att vi inte kan köpas upp av någon av deras konkurrenter.



32-bitars processorer


IAR har ett par dussin konkurrenter i sin nisch. Även de andra är små, oftast mindre än IAR.

- Det händer något märkligt med människorna när företagen växer. Jag tror att i ett litet företag vet alla hur viktiga de är för företaget. När ett företag blir större måste istället någon tala om för dem att de är viktiga.

För att IAR ska kunna utveckla produkter för 32-bitars processorer räcker det inte med nuvarande resurser. IAR måste växa, och då gäller det att behålla karaktären av småföretag.

- Vi kan dela in företaget i grupper som arbetar mot sin respektive processortillverkare. Men en gemensam kärna av kunskaper är av central betydelse. Embryot till den här organisationen finns redan.

Uppsala är en utmärkt stad att hålla till i för IAR.

- Det är nära till Arlanda, vilket är praktiskt med tanke på att 95 procent av våra produkter exporteras. Dessutom finns det ett bra universitet här.

Den svåraste delen av arbetet är att bedöma hur populär en krets kommer att bli. Idealet vore att ha ett utvecklingssystem klart precis i det ögonblick som en krets verkligen blivit accepterad och börjar säljas i stora volymer.

- Vi har ofta en vänta-och-se-attityd. Våra konkurrenter får gärna komma först medan vi studerar hur kretsens popularitet utvecklats. Det kan vi bara göra genom att samarbeta med kretstillverkarna.



Även IAR gör tavlor


Hela 30 procent av ingenjörsresurserna används till utveckling som ger klirr i kassan först på lång sikt, tidigast om ett och ett halvt år.

- Först när vi är någorlunda säkra på att en krets kommer att slå utvecklar vi en produkt för den, och då har vi haft tid på oss att göra en bättre produkt än konkurrenterna.

Men visst har man gjort sina tavlor även på IAR.

- 1994 tog vi miste och fattade fel beslut, jag säger inte vilket. Vi dras fortfarande med kostnader från det beslutet. Dessutom hårdtestade vi inte de delar av koden som var lätt att skriva. Istället kändes det naturligare att testa den kod som vi hade fått arbeta mycket med. Det var ett misstag!

IARs utvecklingssystem bygger på programspråket C och därmed blir det ganska mycket kod. Japanerna gör fortfarande det mesta i assembler. Därmed får de en mycket mer kompakt kod, men till priset av mer arbete.

Nu börjar japanska företag att bli mer intresserade av C. De vill komma in på Europamarknaden, och de vet att de bara kan lyckas om de samarbetar med lokala företag som till exempel IAR.

Per Stymne



Omsätter 30 miljoner


IAR Systems AB har 37 anställda och omsatte 30 miljoner kronor under 1995.

Huvudkontoret och utvecklingsavdelningen finns i Uppsala. Dessutom har IAR tre dotterbolag med kontor i London, München och San Francisco. Produkterna säljs till kunder i 35 länder.

Företagets moderbolag Pargon, ägs till 55 procent av Industrimatematik. Resten av aktierna är fördelade på över 100 små aktieägare. Företaget grundades 1983. IAR är helt enkelt en förkortning av det gamla företagsnamnet Ingenjörsfirma Anders Rundgren.