About / Advertise
Det finns ingen anledning att omvärdera tillväxtmöjligheterna för mobiltelefoni. Branschens utsikter är fortfarande mycket ljusa. Hösten brukar vara en stormig tid för telekomaktierna, och det här året verkar inte bli något undantag. Rapporter från Motorola, Nokia och Allgon har fått placerarna att ifrågasätta tillväxtscenariot för mobiltelefoni. Det har ruskat om branschen på börsen, framförallt Nokia och Allgon har fallit med löven.
Oron för mobiltelefonins tillväxt kan verka märklig med tanke på siffrorna för branschen. I början av året fanns drygt 50 miljoner abonnenter i världen. Den siffran väntas ha stigit till uppemot 85 miljoner vid årsskiftet, alltså en tillväxt med drygt 60 procent för helåret. Detta överträffar inte bara tidigare förväntningar, det är också en acceleration jämfört med i fjol, då tillväxten låg på drygt 50 procent. Europa och Asien stimuleras av ökad konkurrens när nya operatörer kommer in på marknaden.
Pressad aktie
Men börsen oroar sig för utvecklingen i USA. Tillväxten är visserligen inte dålig där heller, runt 25 procent så här långt i år. Men det är ändå en inbromsning jämfört med tidigare. Både Motorola och Nokia höjer dessutom varningsflagg för de avslutande månaderna, då tillväxten kan bromsa in ytterligare. Eftersom USA står för mer än en tredjedel av världens abonnenter påverkas scenariot för branschen som helhet. Vad innebär då detta? är den amerikanska utvecklingen ett tecken på att mobiltelefonin håller på att mogna, med ökad konjunkturkänslighet som följd? Förebådar det i så fall långsammare tillväxt även på andra håll i världen? Det verkar vara frågor som har pressat mobilteleaktierna på sistone. Men ingetdera av hoten är särdeles troligt. För det första finns inga tecken på avmattning på andra håll än i USA. Asien växer så det knakar, med över 100 procent på årsbasis. Värst är Japan, som får nästan en halv miljon nya abonnenter i månaden.
Tillväxten i Europa verkar om något ha accelererat de senaste månaderna. Inte ens på mogna marknader, som Skandinavien, finns signaler om inbromsning.
Tillfällig situation
För det andra är den amerikanska situationen av allt att döma tillfällig. Mobiltelefonin i USA befinner sig i ett övergångsskede från analoga till digitala system. De digitala så kallade PCS-licenserna auktionerades ut i början av året, därefter gjorde vinnarna sitt teknologival. Nu väntar de på leverans av systemen, så att den kommersiella driften kan komma igång. I väntan på detta verkar marknaden ha kommit av sig en aning. Investeringarna i de analoga näten är låga, vilket leder till trafikstockning och sämre efterfrågan. Operatörerna har också minskat subventionerna av analoga telefoner, kanske för att fylla på kassorna inför den kommande digitala konkurrensen.
Det har märks i rapporterna från Motorola, Nokia och Allgon. I fjol var dessutom avslutningen på året extrem, då handlarna överskattade julruschen och fyllde på sina lager till taket. Det väntas inte upprepas i år, vilket borde göra att tillväxttalen för sista kvartalet blir ganska måttliga. Man kan nog likna den amerikanska situationen med läget i Sverige för ett par- tre år sedan. Då låg den svenska penetrationen, alltså andelen av befolkningen med mobiltelefon, kring 10 procent, det vill säga på ungefär samma nivå som USA har idag. Då befann sig också Sverige i uppbyggnadsskedet av det digitala systemet. Liksom i USA, ledde det till avvaktan på marknaden och lägre tillväxt. Det visade sig dock vara ett tillfälligt hack i kurvan.
Konkurrensen mellan de tre GSM-operatörerna drog upp efterfrågan till nya höjder, både genom lägre priser och ökade marknadsinsatser. Med en penetration över 10 procent, började den svenska marknaden plötsligt att accelerera. I fjol växte abonnentstocken i Sverige med 65 procent, mer än dubbelt så snabbt som året innan. I år ser det ut att bli en fördubbling av antalet abonnenter. Vid årsskiftet lär var fjärde svensk ha en mobiltelefon. även i länder som Norge, Storbritannien och Japan har tillväxten fått ny kraft av övergången till digitala system och ökad konkurrens. Det troliga är att detsamma händer i USA. De flesta operatörer som valt GSM- standarden för sina PCS-nät börjar köra i gång verksamheten nästa år, några planerar start redan i år.
överraskande många har emellertid valt den alternativa CDMA-tekniken, som är en amerikansk standard. De kommer troligen igång först 1997. Det fördröjer sannolikt den amerikanska PCS-marknaden en aning, men de som levererar utrustning till GSM-operatörerna (Ericsson, Nokia m fl) berörs inte direkt av den förseningen. Däremot är det möjligt att marknaden som helhet sinkas av sämre konkurrens i inledningsskedet.
Få orosmoln
På andra håll i världen är som sagt orosmolnen få. Den japanska marknaden begränsades tidigare av en besynnerlig regel, som förbjöd abonnenterna att äga sina mobiltelefoner. I stället var man tvungen att hyra av operatören. Den märkligheten försvann förra våren. Samtidigt har taxorna pressats ned när två nya operatörer kommit in vid sidan av jätten NTT. Den samlade effekten har blivit en väldig skjuts på efterfrågan. Den låga penetrationen i Japan, bara ca 5 procent, talar för att potentialen för fortsatt snabb tillväxt är mycket god. De allra största möjligheterna finns dock i Kina. I bedömningen av den långsiktiga tillväxten för mobiltelefoni spelar Sverige nyckelroll. Tidigare var den gängse uppfattningen i branschen att mättnaden för mobiltelefoni i ett västland ligger vid en penetration på 25-30 procent. Men den nivån har ju Sverige nått redan nu, utan synbara tecken på att toppen närmar sig. Branschen räknar med att Sverige når en penetration på nästan 35 procent i slutet på nästa år. Den svenska erfarenheten är en viktig förklaring till att långtidsprognoserna för mobiltelefoni skruvats upp så kraftigt de senaste åren. Skattningarna för antalet abonnenter vid sekelskiftet har dragits upp från 100 miljoner, dit marknaden lär nå redan nästa år, till 300-400 miljoner.
De här siffrorna har nu börjar ifrågasättas på grund av utvecklingen i USA. Den amerikanska utvecklingen i sig ger som sagt inga goda argument för att ifrågasätta branschens tillväxtmöjligheter. Däremot finns förstås stora osäkerheter i långtidsprognoser av det här slaget, framförallt vad gäller scenariot för utvecklingsländer som Indien, Kina och Brasilien. Men det minst lika troligt att man underskattar som överskattar potentialen i de här länderna. Andelen av världsbefolkningen som idag har mobiltelefon ligger runt 1,5 procent. En abonnentstock på låt säga 300 miljoner vid sekelskiftet motsvarar en penetration på cirka 5 procent. Då ligger förstås länder som Kina på en klart lägre nivå än snittet.
Konkurrenskraftigt alternativ
För utvecklingsländerna är trådlös telefoni ett mycket konkurrenskraftigt alternativ till trådbundna lösningar. Det går snabbt och ger mobilitet, om några år kommer dessutom anslutningskostnaden sannolikt att vara lägre än för fasta linjer. I utvecklade länder ger mobiltelefoni nya operatörer möjlighet att konkurrera med det lokala, trådbundna monopolet som fortfarande finns på de flesta marknader. Den här utvecklingen väntas komma igång de närmaste åren. Utbyggnaden av PCS-nät i Sverige och Danmark är sannolikt början på den processen. Det här öppnar ytterligare affärsmöjligheter för leverantörerna av trådlös utrustning. Vad skulle ett utfall på 300 miljoner innebära för leverantörer som Ericsson och Nokia? Det beror till stor del på prisutvecklingen i branschen.
Både systemen och själva telefonerna är utsatta för prispress. De analoga telefonerna har i år fallit med 20-30 procent i pris. De digitala telefonerna håller emot bättre, men har ändå fallit med 15-20 procent. Nya spelare är på väg in bland annat på GSM-marknaden, sannolikt redan i slutet på året. Kapacitetstillskotten verkar dock begränsade till att börja med, vilket minskar pristrycket. Det troliga är att den långsiktiga trenden, med årliga prisfall kring 20 procent, kommer att hålla i sig. Digitala telefoner är emellertid dubbelt så dyra som analoga. övergången från analogt till digitalt, innebär därför att genomsnittspriserna för leverantörerna inte faller lika kraftigt.
Mindre prispress
Prispressen på systemen är mindre. Konsultfirman Northern Business Information räknar med årliga prisfall på cirka 5 procent för växlar och basstationer de närmaste åren. Det kan mycket väl vara en underskattning. De 25-procentiga marginalerna för Nokia, som särredovisar systemrörelsens resultat, visar att det finns en hel del att ta av. Bolagets marginaler var också under viss press tredje kvartalet.
Med de här antagandena om pris och volym skulle värdet på utrustningsmarknaden kunna växa med runt 20 procent årligen de närmaste fem åren. För Ericsson och Nokia skulle försäljningstillväxten kunna bli högre, eftersom båda har tonvikten på digital mobiltelefoni. överraskningar ska naturligtvis inte uteslutas, vare sig positiva eller negativa. Men Motorolas och Nokias delårsrapporter ger ingen anledning att omvärdera tillväxtmöjligheterna på trådlös telefoni.
Oron för mobiltelefonins tillväxt kan verka märklig med tanke på siffrorna för branschen. I början av året fanns drygt 50 miljoner abonnenter i världen. Den siffran väntas ha stigit till uppemot 85 miljoner vid årsskiftet, alltså en tillväxt med drygt 60 procent för helåret. Detta överträffar inte bara tidigare förväntningar, det är också en acceleration jämfört med i fjol, då tillväxten låg på drygt 50 procent. Europa och Asien stimuleras av ökad konkurrens när nya operatörer kommer in på marknaden.
Pressad aktie
Men börsen oroar sig för utvecklingen i USA. Tillväxten är visserligen inte dålig där heller, runt 25 procent så här långt i år. Men det är ändå en inbromsning jämfört med tidigare. Både Motorola och Nokia höjer dessutom varningsflagg för de avslutande månaderna, då tillväxten kan bromsa in ytterligare. Eftersom USA står för mer än en tredjedel av världens abonnenter påverkas scenariot för branschen som helhet. Vad innebär då detta? är den amerikanska utvecklingen ett tecken på att mobiltelefonin håller på att mogna, med ökad konjunkturkänslighet som följd? Förebådar det i så fall långsammare tillväxt även på andra håll i världen? Det verkar vara frågor som har pressat mobilteleaktierna på sistone. Men ingetdera av hoten är särdeles troligt. För det första finns inga tecken på avmattning på andra håll än i USA. Asien växer så det knakar, med över 100 procent på årsbasis. Värst är Japan, som får nästan en halv miljon nya abonnenter i månaden.
Tillväxten i Europa verkar om något ha accelererat de senaste månaderna. Inte ens på mogna marknader, som Skandinavien, finns signaler om inbromsning.
Tillfällig situation
För det andra är den amerikanska situationen av allt att döma tillfällig. Mobiltelefonin i USA befinner sig i ett övergångsskede från analoga till digitala system. De digitala så kallade PCS-licenserna auktionerades ut i början av året, därefter gjorde vinnarna sitt teknologival. Nu väntar de på leverans av systemen, så att den kommersiella driften kan komma igång. I väntan på detta verkar marknaden ha kommit av sig en aning. Investeringarna i de analoga näten är låga, vilket leder till trafikstockning och sämre efterfrågan. Operatörerna har också minskat subventionerna av analoga telefoner, kanske för att fylla på kassorna inför den kommande digitala konkurrensen.
Det har märks i rapporterna från Motorola, Nokia och Allgon. I fjol var dessutom avslutningen på året extrem, då handlarna överskattade julruschen och fyllde på sina lager till taket. Det väntas inte upprepas i år, vilket borde göra att tillväxttalen för sista kvartalet blir ganska måttliga. Man kan nog likna den amerikanska situationen med läget i Sverige för ett par- tre år sedan. Då låg den svenska penetrationen, alltså andelen av befolkningen med mobiltelefon, kring 10 procent, det vill säga på ungefär samma nivå som USA har idag. Då befann sig också Sverige i uppbyggnadsskedet av det digitala systemet. Liksom i USA, ledde det till avvaktan på marknaden och lägre tillväxt. Det visade sig dock vara ett tillfälligt hack i kurvan.
Konkurrensen mellan de tre GSM-operatörerna drog upp efterfrågan till nya höjder, både genom lägre priser och ökade marknadsinsatser. Med en penetration över 10 procent, började den svenska marknaden plötsligt att accelerera. I fjol växte abonnentstocken i Sverige med 65 procent, mer än dubbelt så snabbt som året innan. I år ser det ut att bli en fördubbling av antalet abonnenter. Vid årsskiftet lär var fjärde svensk ha en mobiltelefon. även i länder som Norge, Storbritannien och Japan har tillväxten fått ny kraft av övergången till digitala system och ökad konkurrens. Det troliga är att detsamma händer i USA. De flesta operatörer som valt GSM- standarden för sina PCS-nät börjar köra i gång verksamheten nästa år, några planerar start redan i år.
överraskande många har emellertid valt den alternativa CDMA-tekniken, som är en amerikansk standard. De kommer troligen igång först 1997. Det fördröjer sannolikt den amerikanska PCS-marknaden en aning, men de som levererar utrustning till GSM-operatörerna (Ericsson, Nokia m fl) berörs inte direkt av den förseningen. Däremot är det möjligt att marknaden som helhet sinkas av sämre konkurrens i inledningsskedet.
Få orosmoln
På andra håll i världen är som sagt orosmolnen få. Den japanska marknaden begränsades tidigare av en besynnerlig regel, som förbjöd abonnenterna att äga sina mobiltelefoner. I stället var man tvungen att hyra av operatören. Den märkligheten försvann förra våren. Samtidigt har taxorna pressats ned när två nya operatörer kommit in vid sidan av jätten NTT. Den samlade effekten har blivit en väldig skjuts på efterfrågan. Den låga penetrationen i Japan, bara ca 5 procent, talar för att potentialen för fortsatt snabb tillväxt är mycket god. De allra största möjligheterna finns dock i Kina. I bedömningen av den långsiktiga tillväxten för mobiltelefoni spelar Sverige nyckelroll. Tidigare var den gängse uppfattningen i branschen att mättnaden för mobiltelefoni i ett västland ligger vid en penetration på 25-30 procent. Men den nivån har ju Sverige nått redan nu, utan synbara tecken på att toppen närmar sig. Branschen räknar med att Sverige når en penetration på nästan 35 procent i slutet på nästa år. Den svenska erfarenheten är en viktig förklaring till att långtidsprognoserna för mobiltelefoni skruvats upp så kraftigt de senaste åren. Skattningarna för antalet abonnenter vid sekelskiftet har dragits upp från 100 miljoner, dit marknaden lär nå redan nästa år, till 300-400 miljoner.
De här siffrorna har nu börjar ifrågasättas på grund av utvecklingen i USA. Den amerikanska utvecklingen i sig ger som sagt inga goda argument för att ifrågasätta branschens tillväxtmöjligheter. Däremot finns förstås stora osäkerheter i långtidsprognoser av det här slaget, framförallt vad gäller scenariot för utvecklingsländer som Indien, Kina och Brasilien. Men det minst lika troligt att man underskattar som överskattar potentialen i de här länderna. Andelen av världsbefolkningen som idag har mobiltelefon ligger runt 1,5 procent. En abonnentstock på låt säga 300 miljoner vid sekelskiftet motsvarar en penetration på cirka 5 procent. Då ligger förstås länder som Kina på en klart lägre nivå än snittet.
Konkurrenskraftigt alternativ
För utvecklingsländerna är trådlös telefoni ett mycket konkurrenskraftigt alternativ till trådbundna lösningar. Det går snabbt och ger mobilitet, om några år kommer dessutom anslutningskostnaden sannolikt att vara lägre än för fasta linjer. I utvecklade länder ger mobiltelefoni nya operatörer möjlighet att konkurrera med det lokala, trådbundna monopolet som fortfarande finns på de flesta marknader. Den här utvecklingen väntas komma igång de närmaste åren. Utbyggnaden av PCS-nät i Sverige och Danmark är sannolikt början på den processen. Det här öppnar ytterligare affärsmöjligheter för leverantörerna av trådlös utrustning. Vad skulle ett utfall på 300 miljoner innebära för leverantörer som Ericsson och Nokia? Det beror till stor del på prisutvecklingen i branschen.
Både systemen och själva telefonerna är utsatta för prispress. De analoga telefonerna har i år fallit med 20-30 procent i pris. De digitala telefonerna håller emot bättre, men har ändå fallit med 15-20 procent. Nya spelare är på väg in bland annat på GSM-marknaden, sannolikt redan i slutet på året. Kapacitetstillskotten verkar dock begränsade till att börja med, vilket minskar pristrycket. Det troliga är att den långsiktiga trenden, med årliga prisfall kring 20 procent, kommer att hålla i sig. Digitala telefoner är emellertid dubbelt så dyra som analoga. övergången från analogt till digitalt, innebär därför att genomsnittspriserna för leverantörerna inte faller lika kraftigt.
Mindre prispress
Prispressen på systemen är mindre. Konsultfirman Northern Business Information räknar med årliga prisfall på cirka 5 procent för växlar och basstationer de närmaste åren. Det kan mycket väl vara en underskattning. De 25-procentiga marginalerna för Nokia, som särredovisar systemrörelsens resultat, visar att det finns en hel del att ta av. Bolagets marginaler var också under viss press tredje kvartalet.
Med de här antagandena om pris och volym skulle värdet på utrustningsmarknaden kunna växa med runt 20 procent årligen de närmaste fem åren. För Ericsson och Nokia skulle försäljningstillväxten kunna bli högre, eftersom båda har tonvikten på digital mobiltelefoni. överraskningar ska naturligtvis inte uteslutas, vare sig positiva eller negativa. Men Motorolas och Nokias delårsrapporter ger ingen anledning att omvärdera tillväxtmöjligheterna på trådlös telefoni.
