Varje elev på utbildningen ska bilda ett litet företagsfrö, tillsammans med elever från andra utbildningar exempelvis inom ekonomi eller marknadsföring. Ett företagsfrö kan bestå av upp till fyra personer, där var och en har en tydlig roll, exempelvis konstruktör, produktionsansvarig eller marknadsansvarig. Tanken är att företagsfröna till en början ska träffas någon gång i månaden, och oftare på slutet.
Under första läsåret ska varje företagsfrö ta fram en tidsplan och ett produktkoncept. Andra året bestäms exakt hur produkten ska se ut, efter en genomförd marknadsundersökning. I början av tredje året ska en fungerande prototyp finnas framme. Produktionsplan, dokumentation och försäljningsplan ska också vara färdiga då.
- Målet är att eleverna ska ha pengarna på bordet vid examen. Det handlar om "time-to-money". Betyget sätts efter sedelbuntens storlek, säger Muszynski med visst allvar i rösten.
- När utbildningen är klar ska marknadsavdelningen förhoppningsvis ha beställning på en serie, eller ha sålt rättigheterna till produkten.
Ungefär en tredjedel av utbildningstiden går till företagsprojektet. Resten av utbildningen består av den normala mikrodatorlinjens kurser, inklusive grundämnen som svenska, engelska och matematik.
Tidigare har Jerzy Muszynski varit mycket kritisk till elektronikutbildningen i skolan, se exempelvis Elektroniktidningen nr 1/2000. Men han har också i många år haft tankar på en entreprenörsutbildning, och nu äntligen fått gehör för idéerna.
- Nu får vi stöd från många håll. Chalmers, Atmel, Elektronikföreningen i Göteborg och Svenska Mässan är några som ställer upp med allt från lärarutbildning till material.
På mässan Komponent 2003 kommer den första årskullen att visa upp resultatet av sina ansträngningar.
- Sverige behöver utbilda arbetsgivare också, inte bara arbetstagare. Som lärare hoppas jag att denna utbildning leder till att vi kan skapa fler än ett jobb per elev.
Adam Edström